Det var -17 när jag gav mig ut i mörkret och det behövdes en liten viljeansträngning för att komma över motståndströskeln. Vad gör man inte för att slippa se Melodifestivalen?

Tältet slog jag upp tidigare idag, då solen sken från klarblå himmel, en knapp kilometer upp i skogen på en liten bergknalle. Stora gulbruna fördjupningar i snön skvallrade om att ett par älgar också valt ut denna kulle för nattläger men natten innan. Säkert hade de legat här och tittat upp mot fullmånen precis som jag hoppades få göra. Snön hade blåsts tunn på berget och det var inte lätt att få upp tältet. Tänk att något som är så lätt på en jämn gräsmatta om sommaren kan vara så svårt när det är ojämnt, tunn fluffig snö och många minusgrader så att man helst har vantarna på.  Hilleberg Akto är inte känt för någon stor takhöjd och jag kan skamset erkänna att min tältuppsättning inte gjorde saken bättre. Det blev knappt kryphöjd inne.

Men nu var det kväll och jag var alltså på väg ut igen. Prognosen var att det skulle ner en bit under – 20 innan morgonen. Grannen eldade på för fullt för att hålla värmen och i motljuset från fullmånen på väg upp över skogskanten steg en tjock rökpelare från deras skorsten spikrakt upp mot rymden. Inte den minsta vindrörelse i den kalla luften. Jag stannade och hälsade på hästarna i hagen som redan hade fått tjockt med rimfrost i pälsen och ”morrhåren”.

Men det var en lagom liten skidtur upp till tältet som gav värme i kroppen. Jag älskar det skarpa blåvita månljuset som gnistrar i snön och de svarta skuggorna. Försökte ta en bild men den blev hopplöst trist jämfört med hur vacker det egentligen var. Tror aldrig jag sett någon som lyckats fånga månljuset över snön på foto riktigt bra. Det närmste jag kommer att tänka på är Harald Wibergs målningar i Tomten och Tomten och Räven. Och faktiskt, en sådan här kväll är texten inte så dum heller. Midvinternattens köld… Månen vandrar sin tysta ban… Snön lyser vit på fur och gran…

Lite vinterfjällövning hade jag tänkt mig. Ingen eld i kväll alltså. Prövar att smälta snö på gasköket så att jag kan få med mig en varm flaska i sovsäcken. Men dels är det lite gas kvar i burken, dels är det tydligen i kallaste laget för vanlig Primusgas. Till slut får jag lov att försöka värma gastuben med mina bara händer för få fart på lågan. Det hjälper förvånansvärt bra men fy farao vad kallt med en – 17 graders aluminiumburk direkt mot huden. Jag fick ta det i omgångar och gnugga liv i fingrarna emellan.

Till slut har jag fyllt upp min flaska och krånglat mig ner i sovsäckarna. Lite har jag kanske lärt mig, tar inte alls på mig så mycket kläder ner i säcken denna gång. Och faktiskt blir det mycket bättre än sist. Ingen svettattack och ingen påföljande frysning utan en jämn och behaglig temp hela natten igenom. Jag har en extra gastub med mig och den får följa med ner i säcken där den i och för sig förtar en del av värmen från vattenflaskan men vilken skillnad det blir när jag drar igång köket på morgonen - full fart.

Träden tecknar sig kolsvarta mot den dovt röda randen vid horisonten medan solen kämpar sig upp. Jag packar ihop mina grejor och stuvar ner i ryggsäcken.  Ögonen tåras av kylan när jag åker nerför backarna mot åkrarna. Skönt att komma hem och tända i vedspisen. Det blev ett fint litet miniäventyr.

Och så var det nackdelen med friluftslivet. Den stora NACK-delen. Temperaturen kan jag handskas skapligt med, att liggunderlaget är hårt lider jag inte så mycket av. Men… avsaknaden av en riktig KUDDE! Hur gör man? Hur gör ni? För tjugo år sen hade jag inte problem av det, men nu. För några år sen köpte jag en Fjällräven ”Puffy”. Höjden av lyx tänkte jag med en campingkudde. Men inte har den varit till mycket glädje. Alldeles för liten, redan hopfiltad och glatt i tyget så den kanar undan och hamnar någon annanstans. Om man nu försöker lättpacka känns det inte rätt att ta med sig extra kläder bara för att ha som kudde. Och att packa maten i en påse som huvudkudde:-(..? Det känns som jag skulle behöva något uppblåsbart för att få höjden och sen något gosigt med dun så att jag låg bra och sen ett skönt yttertyg för känslan skull. Tips mottages.