Insikter från mina utsikter.

Bor med familjen (tre barn) på landet en mil söder om Glava i västra Värmland. Har nära till Glaskogens naturreservat. Uppväxt utanför Falun. Har egen firma där jag jobbar med paleobotanik, en naturvetenskaplig analysmetod inom arkeologisk forskning.
Längtar ut på äventyr men också efter frid och lugn i naturen.

Användarnamn: äventyrssugen

Intressen: Fågelskådning, Expeditioner, Vandring, Långfärdsskridsko, Bär & svamp, Paddling, Foto, Resor, Hälsa, träning, skriva

Mer på profilsidan


En kort utsikt från kajaken.

Fredag förmiddag. Jag stänger av radion. Inte ens jag orkar höra mer elände nu. Borstar första snön av bilen och baxar upp kajaken. Längs med grusvägen har en räv sprungit före och lämnat en snirklig spårlöpa. Snön gnistrar på träden. Det är helt stilla vid sjön.

En orre kuttrar förnöjsamt på en av holmarna och jag låter paddeln vila och glider sakta in mot den. Orren låter mig komma ganska nära innan den bestämmer sig för att jag är för närgången och därför ger sig iväg över till närmaste grannö. Det blir te och macka sittande i kajaken, det är så kallt om fötterna att kliva i och ur.

Lite snö faller från en tall. Den lilla rörelsen förstärker känslan av stillhet. Solen gassar. Tankarna kommer ändå krypande. Att välkomnande och tolerans ska vara ett så farligt hot mot de som lever av polarisering att de försöker bomba och sticka ihjäl dessa försök till samexistens. Och att röster höjs för att krig ska vara lösningen?

När jag tittar ut över det blanka vattnet är det svårt att tro att vi inte ska kunna ha råd att hjälpa mer, att Sverige ska stå på någon slags ruinens brant. Är demokrati och rättvisa en lyx eller är det en livsnödvändighet? Och är inte i själva verket orättvisan en förutsättning för det faktum att jag kan sitta här i min plastkajak och dricka te ur en billig termos. Njuta av stillhet och frid i ett rikt land. Det är åtminstone inte något jag har kämpat mig till utan jag har bara haft tur i det orättvisa lotteriet. Tankarna är inte nya och lär tänkas många gånger igen.

Längs strandkanten kryper stora fjäderformade iskristaller ut över vattenytan. Men än dröjer det nog länge innan det går att åka skridskor här. Sonen skickar ett sms om att han tagit en tidigare buss och vill bli hämtad. Jag börjar paddla tillbaka. Baxar upp kajaken, startar motorn och slår på bilradion. Verkligheten existerar på olika men parallella plan. Ibland är det svårt att se att de hänger ihop.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2015-11-20 17:19   OBD
Fint skrivet och tänkvärd text. Fantastiskt fina bilder!
Tack så mycket!
 
Svar 2015-11-21 08:20   äventyrssugen
Tack Bertil
 
2015-11-20 21:34   Håkan Friberg
En fantastisk komposition. Tack.
 
Svar 2015-11-21 08:21   äventyrssugen
Tack. Starka kontraster, men ibland behövs de för att man ska se perspektiven.
 
2015-11-20 23:56   litentuva
Håller med dig Erik - och vilka härliga bilder
 
Svar 2015-11-21 08:22   äventyrssugen
Tack så mycket litentuva (Fint namn)
 
2015-11-21 16:24   salgo601
Fina bilder
 
Svar 2015-11-22 09:04   äventyrssugen
Tack Magnus
 
2015-11-22 12:19   thegedd
I dessa oroliga tider är vi många som går runt och funderar. Tänkvärt och fina bilder...
 
Svar 2015-11-23 09:33   äventyrssugen
Tack Jesper. Ibland behövs en lugn stund i naturen för att tankarna ska hinna formuleras klart. Det kan vara jätteviktigt. Men ibland undrar jag om det inte samtidigt finns en fara i detta att man "isolerar sig" och därmed inte får utbyte och "input". Att man kanske fastnar i sina tankar. Svårt det där.
 
2015-11-26 20:42   Imsevimsa
Tack, vad fint skrivet och inspirerande bilder 😊
 
Svar 2015-11-27 08:13   äventyrssugen
Tack Imsevimsa. Roligt att du gillade det.
 
2015-11-26 23:05   PEUN
Känner och tänker ofta exakt likadant, just vid paddling, ensam. Önskar att alla på jorden skulle få uppleva friden, naturkrafterna, allt det vackra. Tack. (egentligen behöver ju paddling inte behöva vara så dyrt o lyxigt heller. En enkel trä-ribb-duk-kajak,+handgjord träpaddel etc.)
 
Svar 2015-11-27 08:16   äventyrssugen
Det är väl i sådana situationer som kontrasterna mot det man matas med via media blir som störst. Man kanske inte ska "fly" in i naturen och ensamheten men utnyttja den för att få perspektiven.
 
2015-11-27 00:26   rostaren
Tacka dina förfäder för att du fram tills nu fått leva i ett rikt land. Snart är Sverige ett land fyllt av armod och allt tänkbart elände, detta orsakat av långt gången galenskap hos de styrande godhetsknarkarna.
 
Svar 2015-11-27 08:28   äventyrssugen
Jag tackar mina förfäder i detta land och i alla andra länder och kulturer som frivilligt eller ofrivilligt bidragit till det välstånd jag åtnjuter.
Dystopin du utmålar är just den jag försöker förmedla är så svår att få syn på om man lyfter blicken och tittar ut på den verklighet vi har.
Godhetsknarkare var ett nytt begrepp. Utveckla gärna.
 
Svar 2015-11-28 19:13   rostaren
Uttrycket "Godhetsknarkare" används för att karaktärisera personer som får en kick av att inför andra framstå som goda, snälla, generösa osv. Oftast är dylika personer väldigt generösa med att dela ut svenska folkets surt inbetalda skattemedel till ekonomiska migranter, påstådda flyktingar, äckligt korrupta organisationer som FN osv.
Personer ur den här gruppen gör oftast karriär inom politik och närliggande organisationer. Oftast finns det ett krasst egoistiskt motiv bakom de här personernas agerande som exv att säkra den fortsatta karriären många ggr med baktanken om en lukrativ internationell dito. Det finns också sk godhetsknarkare som av starkt sjukligt ideologiska orsaker vill befria svenska folket från möjligheten att leva i den välfärdsstat svenska folket har skapat genom hårt arbete och inbetalande av den här planetens högsta skatter.
Andra kategorier av "Godhetsknarkare"är de som verkar inom tiggeribranchen exv organisationer som Röda Korset, Hjärta till Hjärta, ja det finns en uppsjö av tiggeriorganisationer befolkade med personer som gärna tillfredsställer sig med en ständigt verkande godhetskick genom att låta andra betala för stimulantian.
 
2015-11-28 20:32   äventyrssugen
Tack, då har jag fått din syn på verkligheten. Jag delar den inte.
 
Svar 2015-11-30 14:12   rostaren
Jag hade knappast förväntat mig att du skulle vara av samma åsikt, men jag är övertygad om att du inom en mycket snar framtid kommer att tvingas till att stiga ur din välfärdsbubbla och skaka av dig den där i krävda kvävande PK-ismen - verkligheten kommer att drabba dig.
 

Läs mer i bloggen

Tjikko och Rödolle

Utanför bilrutan på parkeringen vid Naturum Fulufjället vräker blötsnö och regn ner. Det är som vanligt så fort jag närmar mig fjällen. Hemma lyste solen och vårvärmen hade sent omsider kommit igång.

Förvånansvärt mycket snö ligger kvar på sluttningarna precis som i resten av fjällkedjan denna vår. Det klafsar om kängorna när jag kliver iväg längs leden och vädret blir bara värre och värre Det känns en aning dystert. Första natten tillbringas därför i en rastkoja strax nedanför skogsgränsen.

Besök från yttre rymden?

Plötsligt står de där. Som diaboliska urtidsdjur från havens djup, som hominider från  avlägsna intergalaktiska värdar. Eller som varelser ur Dantes värsta mardrömmar.

Att ta till sig ett landskap.

 

Vissa landskap har man inom sig, de är som delar av ens själ och identitet. Kulturlandskapet, stadslandskapet, granskogslandskapet eller myrlandskapet. Man känner sig helt enkelt som hemma i vissa landskap.


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg