Jag vet. Jag har upplevt det. Men inte så många gånger, för jag är en fegis på isen. Uppväxt vid en sjö har jag åkt ganska mycket skridskor. Men vi hade stor respekt för isen. Pappa gick före och högg upp hål med yxan för att kontrollera tjockleken. En decimeter skulle det vara, minst. Han högg upp en halvcirkel en bit utifrån stranden och därinnanför skulle vi hålla oss.
Bor med familjen (tre barn) på landet en mil söder om Glava i västra Värmland. Har nära till Glaskogens naturreservat. Uppväxt utanför Falun. Har egen firma där jag jobbar med paleobotanik, en naturvetenskaplig analysmetod inom arkeologisk forskning.
Längtar ut på äventyr men också efter frid och lugn i naturen.
Intressen: Fågelskådning, Expeditioner, Vandring, Långfärdsskridsko, Bär & svamp, Paddling, Foto, Resor, Hälsa, träning, skriva
Länkar:
En fegis på isen
Svart kärnis. Nattgammal och oljigt blank. Ådrad och marmorerad av sprickor. Det väsande ljudet av de egna skridskorna som glider fram och det mer klangfulla av medåkarnas. Fartkänslan när frostrosorna rusar en tillmötes.
Här är en julklapp till er...
Här är en julklapp till er som läser bloggarna på Utsidan. Jag vet att det är i tidigaste laget men förhoppningen är att fler ska hänga på. För visst känner vi alla någon som blir lika glad åt en present som gör nytta.
Följ länken och se vad du fått