Det jag minst förväntat mig när jag blev kallad av min vän Jeff på hans Gentleman´s Expeditioner var att det skulle bli en lyxkryssning i Medelhavet. Lika förvånad blev min lika gode vän Olly.
"Tänk på utsläppen från dessa fartyg!" skrev han direkt.
Vi tänkte alla efter och insåg hur man än reser idag om man har bråttom, så tar omgivningen stryk. Så vi kom fram till att vi ville undersöka vad det var som gjorde att så många drömde om att göra just lyxkryssningar. Och det är klart, så fort vi steg på MSC Fantasia, det enormt stora italienskt ägda kryssningsfartyget, världens andra största med 3500 passagerare och 1200 anställda, och steg in i våra tilldelade sviter, så det är klart, kommer man från en halvsliten trea i Malmö, det är klart man blir imponerad av all lyx. På köpet ingick en butler, som kom från Kuta på Bali, och som såg fram emot min föreläsning.
Höjdpunkten, det var att få några dagar tillsammans med mina bästa vänner i en avdramatiserad miljö som inte präglas av jobb dygnet runt. Vänner och familj är det som ger människan livsglädje och kraft!
Min första tanke var att denna resa, där allt var inkluderat, dvs mat och dryck, var ett sorts flytande Kanarie öarna med en massa människor som brände sitt fläsk i solstolarna, läste deckare och drack brännvin och dansade till karioke på kvällarna. Och de verkade njuta av arrangemanget och på samma sätt som en resa till Kanarieöarna, gav det vila och familjetid.
Vår resa var Barcelona-Tunis-Malta-Sicilien och avslut i Rom. Första stoppet var en besvikelse. Tiden var alldeles för kort, några få timmar, därför blev besöket en besvikelse. Tänk själva att stiga av tillsammans med 3500 personer och trots att vi hade privat transport, när man anlände till Karthago, så gick det knappt att röra sig. Än mindre se något. Likväl skall sägas att det var underbart att åter höra böneutroparen kalla till bön, känna lukten av rökelse och myrra samt höra pratad arabiska.
När jag vaknade påföljande morgon, kikade jag ut och bjöds på en storslagen utsikt över det medeltida Valetta. Och jag insåg direkt fördelen med en kryssning, nämligen att bekvämt transporteras över natten, där man kan uppleva allehanda typer av underhållning ller sova, och så vakna på en ny spännande ort. Och att gå av och åter borda var hur enkelt som helst och innebar inga större köer eller tidsförluster.
Malta var en upplevelse! Jag var där för, ja, hundra år sedan känns det som, nä, när jag var 18 år och jag minns det var redan där storslaget. Med tidens perspektiv än bättre. Över hela ön råder en sorts avslappnad atmosfär och miljöerna är sannerligen pittoreska, med en medeltida förankring med katolska förtecken. Vi hade en hel dag, så vi besökte först Medina, följt av en lång lunch med en underbar bläckfisksås och så några timmar i huvudstaden Valetta där målet var Caravaggios målning Hulshuggningen av Johannes Döparen. Sanslöst spännande historia med denne egensinnige människa!
Påföljande morgon när vi vaknade, så hade vi hamnat i Messina på Sicilien och tyvärr var tiden för kort att bestiga Etna som vi tänkt, så i stället åkte vi den vindlande vägen upp till den pittoreska staden Taormina och njöt av en extra lång lunch njutandes av det italienska köket. Jag älskar verkligen den råa röra som råder på denna ö. Kaos blandat med elegans. För mig resans andra höjdare efter Caravaggio.
Rom var resans avslut. Frågan är, skulle jag betala själv för en kryssning? Faktiskt. Om det var med familjen. Inte ensameler med vänner, men med familjen. Det ger kvalitetsid tillsammans i en miljö där matlagning och alltför mycket struktur med dagis och annat tar all kraft.
Och älskar man nya miljöer, att resa, självklart uppskattar man en dylik färd. Som helhet, visst var det ännu en kanontur med Jeff!
Vill ni läsa mer, se http://www.mikaelstrandberg.com/2011/10/07/on-a-cruise-ship-with-kensington-tours-part-1/ och http://www.mikaelstrandberg.com/2011/10/10/on-a-cruise-ship-with-kensington-tours-part-2/
