Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

"Hä trodd int je öm dä"

"Hä trodd int je öm dä"


Översatt från järnamål till svenska så betyder det, det trodde jag inte om dig.


Första gången jag hörde det var på en bok signering av mitt första "verk", På Cykel Från Chile till Alaska. Det var på biblioteket i Dala-Järna och det var en av ortens mer upplysta invånare. Någon som ofta besökte biblioteket, även när det inte var bok signeringar.


"Ditt språk är fantastiskt."


Han såg lätt chockad ut. Jag log och tänkte:


"Äntligen ses jag som intellektuell!"


Idag kan jag knappt titta i boken. Visserligen blev den någon sorts bestseller i Dalarna under en period, den fick en snäll recension i Dalabygden och jag skall vara glad att det inte blev mer än den. Vad jag gjorde för att framstå som mer intelligent än jag i verkligheten är, var att skaffa en synonym bok. Och jag använde den fullt ut. När ett spännande ord dök upp slog jag i synonym boken och valde ut ett ord som lät storslaget. Av denna anledning är språket ibland så högtravande att det i det närmaste är obegripligt. Det var då det.


Jag hittade det här fotot som min moster sparat när jag städade ur lådorna. Mitt språk har blivit betydligt enklare sedan dess. Och jag har hört den där meningen på många olika språk sedan dess. Både i goda och dåliga tider. Världen över, inte bara i Dala-Järna. Ord som håller en på mattan, så man inte tror att man är någonting.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Jag besteg Kilimanjaro för 25 år sedan, nu är det dags igen

25 år. Ett kvartssekel har passerat sedan jag senast stod på toppen av Kilimanjaro. Bestigningen ingick i en åttamånaders vandring genom Massajland år 2000. Jag var långt ifrån i toppform – på alla tänkbara sätt – men jag var välsignad med exceptionella följeslagare: Leif Skara Karlsson, en av de mest genuint varma människor jag någonsin känt, och Peter Spjut, en gångmaskin, utan tvekan den mest uthålliga vandraren jag någonsin sett i aktion.

39 år i samma bransch

39 år. Så länge har jag lyckats behålla det här jobbet. Osannolikt egentligen. Men det hade inte gått utan alla de fantastiska människor jag mött längs vägen som ställt upp i vått och torrt. Och många gånger varit helt avgörande för att jag skulle kunna fortsätta.


Bilden nedan är tagen den 28 februari 1986 i mammas lägenhet i Dala-Järna. Jag hade vaknat på morgonen sittandes framför TV:n och ordentligt chockad över en nyhet som skulle förändra hela landet, statsminister Olof Palme hade blivit mördad. Samma dag som jag skulle transporteras till Stockholm av min älskade bror, och flyga till Santiago de Chile för att påbörja cykelturen från Chile till Alaska.
Min förhoppning då var att jag efter äventyret skulle kunna försörja mig på det jag hade genomfört. Föreläsningar, tidningsartiklar och böcker. Så blev det. Jag fick t.o.m. vara med i riksradio och på TV, i reseprogrammet Packat Och Klart. Här kan ni se inslaget med intervjuaren Rolf-Egil Bergström, https://vimeo.com/20589771

Vuxen ansvar

"Jag klarar det, pappa."


Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg