Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Vuxen ansvar

"Jag klarar det, pappa."

Jag stannade till, överraskad, och tänkte:
"Woow, det händer!"

Jag har haft turen att ha en väldigt nära relation med mina döttrar sedan deras födsel, för 12 respektive 14 år sedan. Och jag har insett att stora steg i deras utveckling som människor och uppväxt helt enkelt dyker upp så här – lite av en chock, och sedan förstår man: min flicka är på väg att bli en ansvarsfull vuxen! Stunder då man känner oändlig kärlek.

Mina flickor har väldigt olika personligheter. Eva, den äldsta, håller på att förvandlas till vad min agent Thierry kallar en typisk författartyp: tystlåten, kärleksfull, intellektuell, som till viss del kontrollerar sina känslor, alltid tänkande och observerande. Hennes syster Dana är raka motsatsen. Och just nu banade hon sig väg genom djup snö, klättrade uppför den brantaste delen av ett lokalt berg kallat Bullberget (som eventuellt betyder Bulleberg eller, enligt Dana, Kanelbullsberg på grund av alla lager vi fick passera för att komma upp). Det var hårt arbete, och Dana hade lett sedan vi startade för två timmar sedan, när vi traskade genom skogen för att nå berget. Tanken var att detta skulle vara en träningssession för alla tre som förberedelse för sommarens expedition och inspelning i Himalaya. Jag bar på 23 kg och behövde det tuffa arbetet, men Dana ville leda. När jag frågade om jag kunde ta över det tunga, tittade hon mig självsäkert i ögonen och sa att hon hade kontroll. Dana är i god form och stark för sin ålder. Hon är också väldigt peppande för resten av oss – hon lämnade till och med hjärtan i snön när vi inte kunde hålla jämna steg med henne. Alltid positiv.

Det här var ett stort ögonblick för mig. Jag har sådan tillit till mina döttrars förmågor utomhus (och inomhus!), att jag inte skulle tveka på att låta dem ge sig av på egen hand i några dagar på berget och genomföra en hel expedition själva: läsa kartor, laga mat, sätta upp läger. Snart kommer det hända. De vill det.

Att älska är underbart och livets mening.

PS. Varm choklad, kanelbullar, varmkorv, chips och godis på toppen. Naturligtvis. Även det livets mening. DS

Foto: Copyright Eva Strandberg

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2025-02-27 16:58   OBD
Varje människa är ju på ett eller annat sätt unik.
Dina döttrar är verkligen unika. På ett helt fantastiskt sätt.
Du har all anledning att vara glad, stolt och tacksam.
 
Svar 2025-02-28 06:10   explorermikaelstrandberg
:-) Tack Bertil. Så är det.
 

Läs mer i bloggen

Teaser 2 – Tidigt slit på Grönlands inlandsis

Tre dagar in. Kullar, stenblock och branta backar – vackert och brutalt på samma gång.
Vi har rest vårt första läger på en platt, vit snö-ocean. Det kan vara dag fem, kanske dag sex – tiden är redan suddig.

Beyond the Icecap – ett 20‑minuters reportage från Grönland, kommer snart

Förra hösten skidade vi 650 km över inlandsisen med 90 kg i varje pulka och en enda iPhone som kamera.

Morsdags läxa

Mors dag. Ju mer åren går som förälder, desto mer ser jag hur man har tagit med sig en hel del nyttiga och onyttiga grejer från morsan. Idag har jag funderat en del på det, i synnerhet på eftermiddagen när jag fick ett meddelande från min egen bil att ett fönster var uppe och jag fick springa en kilometer till garaget och stänga det. Tack Dana klåfinger. Farsan hade jag tyvärr lite kontakt med, han dog när jag var elva och bodde större delen i Stockholm, där han hade sitt liv. Jag köper det. Så det var morsan som var alltet. (Och brorsan och Siv) Det jag fört med mig som förälder förutom en massa kramar, trygghet (hoppas jag), skämt och skratt och kärlek, är egenheter som följande:
1. Morsan skulle alltid sova lunch. Och huset skulle vara tyst. Samma här hemma.
2. Man får läsa och titta på grejs när man äter, det behöves inte ältas och pratas om hur dagen har varit, eftersom den är ganska lika varje dag ändå. Samma här hemma.
3. Ha en varm mössa på skallen för att inte dra på sig besvärliga sjukdomar, drag från öppet fönster i bil allra farligast. Jag har alltid mössa på mig, varmt eller kallt ute.
4. Lita på att barnen vet vad de vill och stöd detta. Hon ifrågasatte inte att jag som 17-åring åkte ett år ensam till Indien för att bli mahayana munk. (Något jag aldrig blev, men däremot väldigt tunn och lätt)
5. Egen tid varje dag för djuplodande eller lättsinniga tankar. Samma i mitt hus här i Malmö.
6. Ungar behöver inte föräldrar som skall engagera sig i alla lekar och vara lekledare. Jag leker nästan aldrig med tjejerna, men tar med dem överallt så får de ta egna initiativ.
7. Motionera varje dag. Jag kan avslöja det nu, det var morsan som gick sönder skidspåren i Grötholen och blev omnämnd i Järna Nytt som förstörare av skidspår. Som tur är finns inga skidspår här i Malmö, men jag och vi går mer eller mindre samma 8 km varje dag, ja, skoldag.
Jomän. Glad Mors dag Morsan var du nu än är. Gå nu inte sönder molnen.


Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg