Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Expedition - att driva en sajt som ständigt lockar till sig läsare

    En av huvuduppgifterna i mitt professionella liv varje vecka är att hitta bra material till min sajt, www.mikaelstrandberg.com Mitt mål är att göra den till ett sorts nav för upptäckare, mer än äventyr, men bägge naturligtvis, samt främst bygga broar kulturer mellan och erbjuda verkligen bra läsning. Det gjorde ju att jag ganska snabbt när jag påbörjade den för ett par år sedan, nämligen först tänkt som en Expeditionssajt för kamelturen som inte blev av till följd av att jag skulle bli pappa, 22 oktober i Oman 2009, att jag ganska snart insåg att jag måste ta in mycket mer material från andra som har mycket mer intressant att berätta. Annars blir det ju med tiden extremt tråkig läsning när det bara handlar om en enda människa. Så jag började med att be mina vänner skriva artiklar och idag har det faktiskt gått så långt att tunga namn inom branschen, vilket inkluderar allt ifrån historiker till självupptagna äventyrare, vill ha en chans att få sina alster publicerade för att endera skapa opinion eller få uppmärksamhet. Det känns mycket bra! Men det skall vara artiklar som ger någonting utöver det vanliga. Så listan av gästskribenter har växt och innehåller idag många tunga namn inom utrikespolitik, polar historia, författare, poeter, polarvärlden, upptäcksresor och annat.

Kika gärna på gästskribentlistan!

   Och det gör -till följd av det kloka val att ta bort den egna självupptagen heten -att jag har en ganska stor läsekrets världen över, framförallt i USA, UK, Sverige (vilket gläder mig mycket), Canada och Australien. Förmodligen för att den då mest har skribenter från dessa delar av världen, den engelsk talande, även om jag söker från alla länder och har exemplevis haft en gästskribent från Bhutan, Tshering Tashi som skrev om jakens härkomst. Jag vill liksom komma bort från självupptagna sajter, där inget utvecklas, som är ack så förhärskande på nätet idag, likaså de små diskussions petitesserna om utrustning och annat för mig helt ointressant, och mer erbjuda upplevelser, åsikter om känsliga ämnet inom genren (vilket vi är svaga på i vårt land), längre läsning och djupare insikt i olika ämnen och dessutom samla viktigheter. Det har gått ganska bra, det ger mig jobb som berättare, skribent och fotograf, det ger mig mycket spännande kontakter och ger perspektiv i livet, men det är oerhört mycket jobb. Jag har försökt få till det så det skall kännas som ett sorts magasin. Så med hjälp av den som kan allt, Utsidans redaktör Christer Lindh, hittade jag till slut en lösning av på layouten.

Men man måste ha lite tur också. När jag började gräva i ämnet Slavomir Rawicz bok Den långa Flykten från Stalins läger (på engelska The Long Walk) och drog igång den sidan av vår ibland ack så komplicerade värld, så har det gjort idag att de flesta med intresse av den boken och ämnet, främst till följd av filmen av Peter Weir, The Way Back, besöker min hemsida. Och de är många!

Läs mer om ämnet här!  

Men jag ville också att sajten skulle kunna bli ett arkiv för upptäckare som är på gång att bli bortglömda i en värld, som präglas av twittrande och facebookande äventyrare med storslagna försäljningskunskaper om medelmåttiga färder, så med hjälp av mina vänner CuChullaine och Basha O´Reilly, legender inom långfärdsritter, skapade jag Röster från Upptäckarvärlden.

Kika här och lär av deras kunskap!

Märkligt nog har den sidan inte så många läsare i jämförelse med de nämnda ovan. Jag förstår faktiskt inte varför. Dock har jag också märkt, att kontroversiella ämnen har mest läsare och mest åsikter. Mest läst är denna:

The Long Walk, did it ever happen? 

Mest läst artiklel i Sverige är när jag ifrågasatt mig själv som resenär och människa i artikeln:

Am I a fake and cheat? 

Lustigt nog, med tanke på att jag ville komma bort från utrustningshysterin, den mest lästa artikeln av mig är:

23 essential items for adventuring 

Mest lästa gästskribenten, min vän Bolots:

Yakutia - the coldest inhabited place on earth

Ja, ungefär så då, nu börjar klockan närma sig sex på morgonen, jag har navigerat fram genom alla böcker om Mellan Östern och Islam som är placerade överallt i lägenheten, druckit mina två första koppar Skånerost, innan Eva vaknar och skall till dagis. Vilken sekund som helst. Jag hör hon är vaken nu.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Hälsan

Jag har fått en del frågor om mitt hälsotillstånd efter att många sett Livräddare i Arktis på SVT Play. Det här hände för drygt 2½ år sedan. De första tre månaderna var tuffa. Hjärnskakningen gjorde att jag inte kunde göra någonting mer än att gå ut och knalla Malmös gator dag och natt, sitta på balkongen och kika ut på Malmö kanal och folk och fä som knallade förbi. Jag hade svårt att sova och tänka. Vänner och döttrar hjälpte till mycket i återhämtning, så jag hade en vardag när allt gick ut på att se efter döttrarna. Jag var dessutom extra fet efter att ha lagt på mig +10 kg för Grönlandsturen. Läkarna hade fått mig att förstå att det kunde ta år att återhämta sig fullt. Svårast var nog att jag inte kunde jobba, eftersom dator och mobil inte funkade med hjärnskakning, utan gjorde det värre. När det var som svårast fick jag ett mejl från min mycket gode vän Dogan Tilic som undrade om vi, dvs döttrarna och jag, kunde komma till Izmir regionen och cykla. Och göra reklam för deras Eurovelo 8 rutt. Jag tänkte, jag tar den chansen och hoppas allt går bra. Ett bra beslut. Det blev en fantastisk tur och alla de värsta symptomen försvann. Men så fort jag kom hem och satte mig för att börja klippa film framför datorn, kom illamåendet, yrseln och huvudvärken tillbaka. Oförmågan att kunna jobba med det jag måste, skapade stor stress.

Mitt i allt detta, träffade jag Hannah. Vilket förde med sig att fick annat att tänka på än jobbet och papparollen. Men när jag besökte henne i en liten by i Pyrenéerna i mars 2023 drabbades jag av en liten stroke. Det var en följd av stressen och hjärnskakningen. Jag förstod att jag ganska dramatiskt måste förändra min livsstil. Annars skulle jordelivet snart vara över. Inspirerad av Hannah och hennes livsstil präglad av yoga, träning och framförallt meditation, så började jag meditera. Som 18-åring hade jag åkt till Indien med tankar om att bli buddistmunk -det blev inte så!- men buddismen har legat där och av och till gjort sig närvarande. Men nu kändes det som det var dags. Och just meditation är en grundpelare inom buddismen. Så jag började meditera.

Nu på SVT Play: Livräddare i Arktis

Nu går det en serie på SVT Play som heter Livräddare i Arktis. Efter drygt 45 minuter av del 1, Fast på Isen, https://www.svtplay.se/video/edPgb1E/livraddare-i-arktis/1-fast-pa-isen, så handlar det om när jag fick evakueras från isen 2022. En personlig och ekonomisk katastrof.

Men jag återvände i augusti 2024 och då gick det bra.

20 år sedan Sibirien Expeditionen: Samtal angående KGB och Stalins gulager med Nikolai Vadimovich

Det är den 7:e januari 2004, pjäxor, bindningar och 30 DVD filmer anlände idag med transportflyg från Jakutsk. Underbart! Det är rejält kallt, -49°C, mörkret belägrar samhället och nyårsfesterna i Srednekolymsk fortsätter oförtrutet.  

Samtal angående KGB och Stalins gulager med Nikolai Vadimovich 


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg