Kan ett par skor orsaka död? Jag är övertygad om att Millets storskor Everest kan orsaka inte bara förfrysningsskador och amputationer utan i värsta fall även död.

Jag köpte ett par Millet Everest storskor till att ha på Cho Oyu, 8.201 m högt. 7.000 kr om man inte har rabatt. De är bland de vanligaste skorna som används på berg över 8.000 meter.

Det är s.k. storskor, avsedda att ha under extrema förhållanden, främst på berg över 8.000 m. Skon består av en yttersko och en uttagbar innersko.

Mina fötter mäter 24 cm. I vanliga skor har jag storlek 38½-39. Enligt Millet egen tabell har jag storlek 38. Butiken uppger att Millet rekommenderar en halv storlek större, dvs. 38½. Skorna har storlek 40 2/3. Jag har definitivt inte snålat med storleken.

När jag provade skon i butiken tyckte jag att höjden i skon var låg. De uppgav i butiken att det inte vara några som helst problem, skon skulle töja sig efter ett par promenader. Om det inte räckte skulle skon lätt kunna tänjas ut med hjälp av värme.

Skona töjde inte ut sig och dessutom sa de som skulle värma ut dem att det inte går. Skon är av konsttextilmaterial med membran. Detta ska ej värmas upp och kan inte töjas på samma sätt som t.ex. en plastsko. Dessutom är skon limmad och limmet skulle kunna lösas upp av värmen.

Butiken, Highsport/Klätterfabriken i Göteborg, ursäkta uttrycket, sket fullkomligt i problemet och försökte tuta i mig allsköns rappakalja om varför de inte behövde bry sig.

Jag klagade hos till Allmänna reklamationsnämnden men av ett fånigt misstag, ett brev som inte kom fram, blev det nobben där. Så här står jag med mina skor.

Höjden i innerskon är okej när man inte har den i ytterskon men den kläms ihop när man stoppar den i ytterskon. Den blir då för låg. Jag stoppade ett batteri i innerskon som mäter 27 mm. Batteriet kläms fast i framfoten i höjd med basen av tårna. Höjden där är alltså lägre än 27 mm. Längre fram i foten blir det ännu lägre. 

Bilden är tagen på havsnivå.

Det är mycket viktigt att veta att allt expanderar på hög höjd, både fötter och skor. Det beror på att trycket minskar. Det gör att det finns mindre och mindre plats i skorna desto högre man kommer.

På hög höjd är det extremt viktigt att skorna inte trycker. Anledningen är att blodet på den höjden blir tjockare och cirkulerar sämre. Dessutom kan det bli mycket kallt, under - 40, och man är ibland allmänt svag och sliten. När skorna expanderar finns risk att de börjar trycka, även på de personer som inte känt av det på låg höjd. När det väl börjar är det närmast omöjligt att upprätthålla tillräcklig cirkulation i tårna. Det är det varma blodet som håller tårna varma och när cirkulationen minskar är tårna lätta offer för kylan. De kan förfrysas på ett ögonblick.

När tårna är förfrusna kan det vara omöjligt att fortsätta att gå. Det kan göra ruskigt ont när de tinar upp och även framför allt den första tiden när de har tinat. Har man fått av sig skorna kan det vara omöjligt att få på dem igen, dels för att fötterna svullnar av frostskadorna och dels pga. av smärtan. Det kan dessutom vara förenat med livsfara att ta starka smärtstillande medel då det påverkar andningen vilket medför ökad risk för svår höjdsjuka. På över 8 000 meter kan det också vara omöjligt för andra att hjälpa en ner. Det betyder att man är fast.

Det här skorna är bland de absolut vanligaste skorna på berg över 8 000 meter. Det är mycket vanligt att folk förfryser tår. Detta kan vara en bidragande orsak. Dessa skor kan rent av ha orsakat att folk har förfrusit fötterna, behövt amputera tår och i värsta fall dött.

Vad ska man säga? Det får nog bli en film om de här skorna på Youtube. Själv kan jag nog snickra ihop den på svenska, engelska, tyska, franska och nederländska. Har polare som kan hjälpa mig med fler språk. Som en dödsfaravarning. 

------------------------------------------------
Här har ni min engelska facebooksida.
Här är min privata svenska facebook, där går det bra att följa mig.  
Och här har ni min hemsida.
------------------------------------------------