När jag hörde om jordbävningen i Nepal i april 2015 bestämde jag mig för att åka dit och hjälpa till. Nepal har hjälpt mig med både äventyr och inre stillhet och jag kan landet ganska bra så jag tänkte att jag kan åka dit istället för en vanlig semester. Nu är jag här igen!



Jag bloggade inte om den resan men tänkte blogga nu, så för att ni ska hänga med – här är en sammanfattning av den resan! Det kommer lite mer detaljer i nästa inlägg. 

NEPAL will rise again!

Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra men det ordnar sig på plats. Strax efter andra jordbävningen bar det av. Landet var i kaos. Människor som följer mig på Facebook ville gärna hjälpa till så jag ordnade med swish och "NEPAL will rise again" hade fötts. 

The Mango Lady

Det blev en fantastiskt resa där jag framför allt pimpade människor med glädjefyllda upplevelser, allt ifrån att dela ut mangos till att fotografera folk och printa ut bilder och ge till dem till. I Kathmandu kallades jag för The Mango Lady. Allt för att hjälpa människor att hitta glada känslor igen i all stress.

Punk style

Jag pimpade också några unga grabbar med deras stora dröm, en riktig tatuering. På Facebook kallades jag en moder Theresa i punk style! Haha, det där med moder Theresa var för mycket men punk style – jag älskar det! 

Att få finnas

Jag hjälpte svårt utsatta människor med mat och att bli accepterade. Alltifrån personer med lepra till svårt psykiskt sjuka. Oerhört starkt också för mig. 

Life rules!

Pengarna räckte även till även större projekt. På en klinik i Kirtipur, en by på en av kullarna i Kathmandudalen, startade jag ett terapiprogram för kvinnor som farit illa under jordbävningen, en del rent av begravts levande under hus som rasat. Och en flicka vars mamma som brännskadats svårt av sin make och inte kunde ta hand om sin dotter och som riskerade att säljas till trafficking plockade jag med hjälp av vänner hem till Kathmandu och placerade i skola.

Mitt älskade nepal

Efter fem veckor åkte jag hem och det hade då blivit 75 000 kronor till Nepal. Då jag själv stod för mina egna omkostnader med resa och boende har pengarna använts 100% till hjälp på plats.

The world is calling - again

I oktober reste jag tillbaka och nu är situationen tung i Nepal då Indien vill pressa Nepal politiskt och har stängt gränsen för import av gas och bränsle. Folk har stora svårigheter att transportera sig och har ingen gas till matlagning. Jag fokuserar återigen på att pimpa folk med glädje , köper skor men har även fokus på att människor behöver näring och delar ut matpaket med näringsrik broccoli, rödbetor, gurkmeja till riset och ingefära till teet och take away-påsar med färskpressad juice. Vi får se vad det blir mer, jag har precis kommit. 

SYRIA will rise again!

I november 2015 åker jag vidare till de syriska flyktinglägren vid den syriska gränsen i Turkiet. Vi får se hur det blir då. 

Allt stöd är varmt välkommet!
Den 25:e oktober passerade vi 100 000 kronor. 

Kanske en life rules- stiftelse i framtiden?

Det här är ingen kontrollerad insamlingsstiftelse. En stiftelse kostar mycket både tid och pengar att driva och en del av de ensamlade medlen försvinner i administration. Det är dessutom svårare att ta in pengar via insamlingsorganisationer till Nepal då myndigheterna lägger beslag på en del av pengarna. Tyvärr nådde de större organisationerna fram med så lite som 10% av de insamlade medlen till faktisk hjälp på plats i Nepal. Eftersom jag själv står för mina egna omkostnader med resa och boende kunde jag använda 100% av de insamlade medlen till hjälp på plats. 

Det här är något jag gör på egen hand och har främst riktktat mig till vänner och bekanta och andra som känner mig och litar på mitt engagemang. Kanske det kan bli en insamlingsstiftelse framöver.