Har många vänner som är ute på stora äventyr just nu. Fantastiska bilder på min Facebook, bergsbestigning i Himalaya, flygcertifikat i USA, delfinkramar på Bali, någons första glaciärvandring, första tågluffningen, barhänget med goaste tjejligan på Mallis och tusen andra grejer – allt med tindrande blickar! Underbart och jag unnar er all lycka och spänning och upptäckande, både av världen och er själva!
Själv är det ett stort äventyr för mig här hemma nu. Gemenskap, kärlek, tillit till andra. Att känna mig ovillkorligt älskad, som t.ex av fina Luna. Vi har uppfunnit en ny kram – en ryggsäckskram! Perfekt för kärleksäventyr och skapar tindrande blickar det också. Jag själv bara njuter all in.
Det här med Facebook – eller whereever man hänger – och semesterbilder – ibland sägs det att man minsann ska bräcka grannen eller jobbarkompisen eller whatever och så det där fina fasadfönstret, olala.
Hörrni, kan vi inte skippa den attityden i år? Kan vi inte unna varandra all glädje? Som vi kan unna andra glädje kan vi känna att andra unnar oss vår glädje. Och vice versa.
Sedan om det kanske finns knas och tras back stage också så sträck ut en hjälpande hand istället för ett pekande finger. Så får ni också en hjälpande hand när det är er tur, istället för de pekande fingrarna.
Och vad gäller den egna attityden, om ni har nya fräsiga grillen och nåt känns så där från grannen, eller olalla, från ditt eget håll. Johodå, det är inte bara alla andra jämt, alla andra är ju vi alla tillsammans. Hur som, bjud in grannen på grillning! Och lägg upp glada bilder på er tillsammans när ni grillar! Vettja!
Och hallå, att må bra handlar sällan om prestation, för en polare är det största den här sommaren att ta det lugnt och hänga på alteten. Det är hennes äventyr. Att hitta möjligheterna och lugnet att kunna göra det vilsamt. Någon annan håller på att lära sig att återigen sitta stilla och inte göra nåt och bara njuta av en kall öl. Stort och viktigt. Allt har sin tid.
Så skippa jämförelser, både vad gäller andra och er själva. Gör det ni behöver, gör det ni mår bra av, gör inget enda med tanke på vad någon annan ska tycka om det. Och hjälp och peppa andra att göra det de behöver, att släppa prestationen över de maffiga semesterbilderna. Bara vara. Precis i det som är. Och de som behöver den maffiga semestern för de toklängtar ut på äventyr och att njuta och rocka livet så unna dem det. En del behöver äventyr i livet nu. Andra behöver stillhet.
Att försöka vara i det som är. Det är det som är grejen. Och det ändras. Förra sommaren såg min värld ut på ett sätt. Nu ser den ut på annat sätt. Det är nu som gäller. Vad som är viktigt nu. Och i mitt liv. Eller i ditt liv.
Sommar, semester och äventyr. Att förmå njuta sommaren på sitt sätt, och unna andra att njuta sommaren på sitt sätt.
Trevlig sommar alla, oavsett var och hur!
Kram kram!
----------------------------------------------
Här har ni min engelska facebooksida.
Här är min privata svenska facebook, där går det bra att följa mig.
Och här har ni min hemsida.
Jag är av en annan uppfattning. Det är helt min hemmasnickrade uppfattning som jag upplever det när jag har rockad headstuffgrejer i extremt djup hypnos så inget vetenskpaligt grejs.
Jag tror att vår ”tunga” basic grej kan ses ur det nyfödda barnets perspektiv, det behöver mat/moderns bröst och att inte bli avstött från modern/ställföreträdare, det blir senare att inte bli avstött från gruppen. Det är basic överlevnad för barnet. Att söka bekräftelse är ett sätt att känna trygghet inför att inte blir avstött.
Tryggheten med modern och maten har i sin tur en anknytning till vår sexualitet. Jag tror att även barnet har en sexualitet, om än i annan skepnad, dessutom väldigt stark eftersom så mycket är knutet till överlevdnad. Och vår absoluta drivkraft är sexualitet, ur ett vidare perspektiv än den sexualitet som sitter mellan benen utan mer att skapa liv, barn främst men också annat. Lite som att mat, att inte bli avvisad och sexualitet är som en trekant med sexualiteten på toppen, de hör ihop och är helt connectade men sexualiteten är överordnad.
Det finns många som anser att sexualiteten är den främsta drivkraften så det är inget nytt, bara parallella idéer.
Jag lärde mig nyligen att det finns ursprungsbefolkning som inte har det här hotet om att avvisas ur gruppen som vi har i västvärlden. De måste göra något crazy extremt för att avvisas. Det här gör att de kan vara helt sanna och ärliga inför varandra för det kommer inte att avvisas av den anledningen. Det gör också att de inte har ett bekräftelsebehov på det sätt vi har i västvärlden. Än mer intressant, i alla fall för mig med den här tankemodellen om hur vi är funtade, är att de är direkt connectade med skapandet av liv som den primära, inte att bekräftas.
Mina tankar leder till att det vi har ett stört bekräftelsebehov i västvärlden, men inte att det är vår naturliga tillstånd, utan en effekt av ett onaturligt samhälle. Frågan är sen hur vår kommunikation påverkas av det här, vad handlar om den överordnade sexualiteten (ur sitt vidare perspektiv) och vad som handlar om bekräftelsesökande.