Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Missa inte SVT:s dokumentär; Expedition Jemen - 52 grader i skuggan 29 augusti 20.00

Jag hoppas ni har tillfälle att kika på Jemen dokumentäran som visas imorrn, torsdagen den 29 augusti, prime time, på SVT2.

Svensk dokumentär från 2013. Upptäcktsresanden Mikael Strandberg, Tanya Holm från Rågsved och kamelen Kensington ger sig ut på en äventyrlig vandring genom stekheta öknar för att hitta det riktiga Arabien i Jemen.

Även i SVT2 30/8, SVT2 1/9 och SVT24 4/9

Intervju om filmen i SVT:s Gokväll igår http://www.svt.se/gokvall/se-program/27-8-18-15?autostart=true

Ett litet officiellt klipp http://www.svt.se/dokumentarfilm/expedition-jemen-52-grader-i-skuggan

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2013-08-28 17:01   Johan Stadling
Den ska jag se!!! :-)
Kanske frozen frontier också kommer att visas?
 
Svar 2013-08-28 20:23   explorermikaelstrandberg
Svårt att sia om nu, den är inte klar än och de som äger den skall se vad det blir för sorts film, bio eller TV. Jag hoppas SVT!
 
Svar 2013-08-28 20:37   explorermikaelstrandberg
Inte är du släkt med Jonas Stadling som gjorde en sådan färd i Sibirien? http://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Stadling ?
 
2013-08-29 21:05   på tunn is
Vilken fantastisk fin film!. Men starkast intryck gjorde nog din dialekt. blir dalmålet grövre i hetta?
 
Svar 2013-08-29 21:21   explorermikaelstrandberg
Vi låter så i Västerdalarna...;-)
 
2013-08-29 22:00   Johan Stadling
Hehe, nää... det är ingen jag är släkt med. Men det verkar vara en berest man.
Sibirien lär man väl aldrig komma till även fast det lär vara himmelriket för en naturfotograf... :)
Såg landskapsbilderna samt kölddimmorna från sibirienresan på din hemsida... Oj oj oj, där svävade man bort ett tag!! :)

Mye trevlig dokumentär, du verkar ha haft ett trevligt sällskap också.
 
Svar 2013-08-29 22:20   explorermikaelstrandberg
Bästa möjliga sällskap, en av de bästa medkamrater jag haft. På nivå med Ivarsson!
 
2013-08-29 22:33   fowwe
Filmen gjorde starkt intryck, väldigt intressant. En iakttagelse jag gjorde var att tonvikten låg på er resa, era möten med människor och hur ni löste svårigheter på vägen. Det var inte en film som analyserade allt om hur människor lever, tänker och tror, det kom mer som glimtar här och där. Men den inledande "rättegången" i filmen var helt enkelt lysande att ni fick med. Ett oerhört tungt inslag som starkt belyste hur samhället och klanerna fungerar. Det kan väl inte höra till vanligheterna att en västerlänning får vara med om sådant?
 
Svar 2013-08-29 23:06   explorermikaelstrandberg
Ytterst ovanligt att det händer. Tack för dina ord. Det var en sorts roadmovie, inte en politisk analys, bara en bild av den verklighet vi tyckte vi fann. Ett perspektiv. Det var id+en i alla fall.
 
2013-08-29 23:22   explorermikaelstrandberg
den går i repris imorrn och går en månad på SVT Play, http://www.svt.se/dokumentarfilm/expedition-jemen-52-grader-i-skuggan.
 
2013-08-29 23:30   Ringnes
Otrolig upplevelse som är få förunnade...fick en tankeställare om hur bra vi egentligen har det/lever i vårt moderna samhälle...människor har olika värden på standard, man tar saker för givet...vi på vårt sätt, dom på sitt. Lysande kontraster..o det syntes verkligen hur varm det var ;)
 
Svar 2013-08-30 00:35   explorermikaelstrandberg
Hej Johan! Vad glad jag blir för en sådan kommentar! Det är ju själva ande meningen med att göra en dokumentär, nämligen att skapa tankeställare som för livet framåt. Tack!
 
2013-08-30 09:05   pal2
Jag missade tyvärr början. Det var väldigt skönt att få se en sådan lättsam rese- och naturskildring utan en massa pekpinnar och information. Alla videoupptagning med sura och arga resenärer som bara skulle blivit bortklippta i storstilade jätteprojekt till skildringar gjorde verkligen sitt till att ge en känsla för er, problemen och umbäranden. Härliga, okonstlade in-på-skinnet skildringar av resa, miljö och människor.

Det var roligt att se att människor i en helt annan värld ändå tycks skratta och le åt ungefär samma saker som vi. Unga grabbar med bilar verkar gilla att sladda runt både i öken och på övergivna konsumparkeringar.

Toppklass!
 
Svar 2013-08-30 09:09   explorermikaelstrandberg
Hej Peter! Det var en av de finaste resencionerna hittintills, tack! Den visas i repris 15.02 på SVT 2 idag eller kan du se början här på SVt Play http://www.svtplay.se/video/1424799/expedition-jemen-52-grader-i-skuggan
 
2013-08-30 12:48   andersmossing
Sällar mig till hyllningskören! Mycket trevlig reseberättelse!

En fråga, har du övergett berättandet i böcker till förmån för film?

//Anders - bokmal
 
Svar 2013-08-30 13:50   explorermikaelstrandberg
jag har helt enkelt inte hunnit med detta de senaste åren vilket jag beklagar. Just nu har jag helle ringet bokförlag.
 
2013-09-01 21:38   niklaz
Jag såg att du ändrade uppfattning men jag höll på att skratta ihjäl mig när du sa "då tar vi den här jäveln men vi behandlar honom som en jävla sopa hela tiden" :) (vid 39 minuter in i programmet)
 
Svar 2013-09-08 22:01   explorermikaelstrandberg
;-) Jag var knockad och trött....och oroad att Tanya var orolig....
 
2013-09-02 16:09   Janne Lundgren
Oerhört bra film som jag sett med välbehag. Eftersom den är kommersiell så vågar jag mig dock på lite kritik. Jemen befinner sig på ungefär samma samhällsutveckling som Sverige gjorde på tidig medeltid. Det finns inget pittoreskt med kvinnors rätt eller demokratiska rättigheter i samhällen som Jemen. Lite reflektion över detta borde funnits med.
 
Svar 2013-09-08 22:03   explorermikaelstrandberg
Jag noterar detta inför nästa färd. Tack för dina fina ord, mycket uppskattade!
 

Läs mer i bloggen

Post Expedition Blues

Det är länge sedan jag hade en riktigt svår omgång av post-expeditionsblues. Jag tror att den senaste gången jag led av det var efter en resa genom Jemen med en kamel och min dåvarande äventyrspartner, Tanja Holm. Det var 2013, för 12 år sedan. I alla fall fram tills nu, efter Kilimanjarobestigningen.

Min värsta upplevelse av detta var när jag kom tillbaka till Sverige efter ett av de bästa åren i mitt liv, Sibirien, 2004–05. Jag minns att jag satt lutad mot en vägg en vårvarm dag i norra Sverige, med solen i ansiktet. Fåglarna sjöng, men luften var fortfarande frisk, och på ytan såg det ut som om livet inte kunde vara bättre. Men jag kände mig helt tom inuti, som om jag hade genomgått en enorm förlust i livet och allt kändes meningslöst. Det var så illa att jag tänkte: Om jag dör nu, så är det okej. Jag har upplevt allt vad livet handlar om – vad nu? Det var så svårt, post-expeditionstraumat, att mitt liv föll samman helt.

Bestigning av Kilimanjaro, del 3, slutet

Kilimanjaro-dagboken, del 3


”Jag mår lite bättre idag”, sa Richard när vi alla samlades i mattältet för frukost. ”Jag tog en paracetamol och tro mig, de där tabletterna är magiska. Ingen huvudvärk, ingen feber, inga problem. De är så bra att jag vill bli försäljningsagent för dem i Kanada!”

Bestigning av Kilimanjaro, Rongai-leden, del 2

Kilimanjaro-dagboken, del 2


”Jag sov inte alls”, sa MJ när han steg in i mattältet. ”Jag hade diarré hela natten.”
”Jag fick inte heller någon sömn”, sa Richard. ”Och jag mår illa.”
Alla tecken på höjden. Och på att anpassa sig till Afrika. Jag sa:
”Fortsätt att dricka mycket, 2 liter när ni vaknar, 2–3 liter under dagen, och 2 liter vid ankomst. Det kommer göra stor skillnad. Börja ta Immodium och paracetamol direkt. Det kommer också hjälpa mycket.”
Richard verkade inte övertygad. Han har inte kommit så här långt i arbetslivet genom att bara hålla med och inte ifrågasätta. Precis som jag är han lite av en hälsofreak och har många prylar som talar om hur han mår. Eller borde må. Det hjälper inte alltid. Hans prylar visade att han inte mådde bra. Vilket vi alla kunde se. Moses, vår huvud-sherpa, kom in med ännu en pryl. Detta var en ultraproffsig utrustning, så de hade med sig syrgas, en syrgassäck , professionella tält, sovsäckar och så vidare. Han hade en pryl att sätta på fingret för att mäta puls och syremättnad. Richard var inte nöjd med sitt resultat. Vi serverades en enorm frukost som Norm och jag slukade som hungriga lejon vid ett byte. Men att må illa, vara sömnlös och orolig för toabesök gjorde det svårare för MJ och Richard att äta. En tuff start för båda, men jag var säker på att de båda skulle klara hela vägen. De var väldigt beslutsamma, även om jag redan visste att det skulle bli utmaningar på vägen.


Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg