Nyårsafton. Tiden på året då man först blickar bakåt. Ett märkligt år för min del. Ett år fullt av kaos och förändring. Ett år då relationer försvunnit. Och förändrats. Men mest har jag förändrats i min relation till mig själv. Det har varit mitt viktigaste moment under 2011. Att förändra mig själv. Inte för att jag inte duger som jag är, utan för att jag vill så mycket mer. 

Man kan ganska lätt förmå sig själv att göra det man tror sig kunna göra. Det är tron på vad jag kan göra som är gränsen för vart jag reser med mig själv i tankarna. Ibland kommer någon och drar mig utanför den gränsen, eller andra omständigheter pushar mig över gränsen, och plötsligt har jag gjort något som jag inte trodde jag var kapabel till. Det känns ofta väldigt bra. Ibland kan det istället kännas hemskt. Om jag gjort något som jag egentligen inte vill. Sånt händer också.

Jag har jobbat med att förändra min bild av vad jag tror jag kan göra för att jag vill göra så mycket mer. Jag vill göra saker som jag tidigare inte trodde var sånt som jag kan klara. Sånt som inte är för mig. För 10 år sedan fanns det inte i min föreställningsvärld att jag skulle springa maraton, åka vasalopp och tälta ensam på toppen av skyhöga berg i Himalaya. Men under årens som gått har det blivit något som jag ser att jag kan göra. Nu är det inget märkvärdigt för mig själv längre. Jag pushade mina gränser en liten bit i taget, och sakta har jag kunnat se mig själv på allt högre bergstoppar.


Jag har ett snack med både mig själv och livet inför Muztagh Ata i somras. Jo Anneli, du kan klara det!

Självbild kallas det. Vad vi har för självbild. Hur vi uppfattar oss själva, vad vi tror att vi själva kan göra, osv. Mycket kan man styra genom tankarna. En dag när jag satt med en träningskompis i bilen klämde hon plötsligt ur sig att hon drömde om att åka till Kuba och dansa salsa. Efter några frågor visade det sig att det var just  en dröm och absolut ingen planering av vad hon ska göra framöver. Hon kunde inte se att det var ett äventyr för henne, det var såååå häftigt, men nej, inte för henne.

Jag kunde då inte hålla mig och klämde ur mig min favoritfras i såna sammanhang – vad är det som gör att du är så jäkla super special så du inte kan åka till Kuba och dansa salsa när alla andra som åker till Kuba och dansar salsa kan åka till Kuba och dansa salsa? Hon blev alldeles ställd.

Efter några minuter sa hon, ja, vad sjutton är det som är så super special med mig som gör att jag inte kan åka till Kuba och dansa salsa! Jag fortsatte mangla henne och efter ytterligare några minuter sa hon lite besviket på sig själv, att om jag hade börjat spara för att åka till Kuba och dansa salsa för fem år sedan så hade jag redan varit på Kuba och dansat salsa! Lisa har nu huvudet fullt av planeringar att åka till Kuba och dansa salsa, ja, självklart ska hon åka, varför inte?

På några minuter förändrades hennes självbild. Visst sjutton var det för henne också och då helt plötsligt förändrades drömmen till något verkligt.


Nypyntade byxor!

Nu är det nyårsafton. Den tiden på året då man också blickar mycket framåt. Vad vi sätter upp för visioner för vad vi vill med vårt 2012 beror mycket på vad vi tror oss kunna göra. Men stanna gärna till ett ögonblick. Finns det något du väldigt, väldigt gärna skulle vilja göra. Någon dröm som kittlar därinne ibland men som just bara stannar vid en kittlande dröm. Det hade varit så himla najs att göra men nej, du gör det inte, det är för stort och alltför najs för såna som dig.

Men tänk efter, om någon annan klarar det, vad är det som är så super special med dig som gör att du inte också kan göra det? Kanske inte bums, men de kunde förmodligen inte de andra som gjort det heller. Kanske det är massor som måste läras först, pengar som ska sparas osv. Men om andra har fixat det, varför kan inte du? Klarar jag att tro på att jag kan klara att tälta ensam utan någon hjälp och utan syrgas på toppen av ett 8200-metersberg så kan du minsann tro att du kan klara en jäkla massa du också!


Dreams come true!!

Jag har en del på gång 2012. De fordrar att jag upplever mig som ganska cool och tuff för att jag ska klara att se att det också är för mig. Utöver att försöka tänka att jag visst kan göra det så tuffar jag också till mitt yttre. Inte för att det yttre är viktigast i världen utan för att det hjälper mig att uppleva mig själv lite tuffare och lite coolare och då kan jag nå än lite längre bort i mina tankar. Så det har blivit lite nya kläder, det har blivit en tatuering, det har blivit lite av varje.

Anneli ser lite annorlunda ut när jag ser henne i spegeln än för ett år sedan och det är en Anneli jag trivs väldigt bra med. Känns rent av mer genuint som jag. Jag är ju tuff. =:)


Min nya tatuering!!! =:)

Gott nytt år alla vänner och ja, våga drömma, men våga också tro på att drömmarna är för dig!

Till ett bloggginlägg som förklarar texten på min nacke!
________________________
Här har ni min engelska facebooksida. 
Här är min privata svenska facebook, där går det bra att följa mig.  
Och här har ni min hemsida. 
________________________

Så tackar jag Kröli på Gothia Ink Tattoo som sponsrade mig med tatueringen!!