Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Rehab påbörjas

Rehab.

Då börjar vi om nästan från början igen.

Igår besökte jag min vän Nora i Lund. Hon är fysioterapeut och kommer med ett mycket gott rykte. Det var som att träffa en lärarinna från småskolan. Mycket sträng, men ambitiös och ytterst kunnig. Jag rekommenderar henne oerhört mycket! Jag kan verkligen sitt jobb!



Problemet?

Nä, det är inte hjärnskakningen. Den är över. Den försvann i sin helhet dagen innan vi begav oss till Izmir. Plötsligt kunde jag lägga mig på rygg på golvet och göra mina knä övningar utan yrsel. Då hade jag tillbringat sex oerhört tråkiga veckor lyssnades på ljudböcker eller bara sittandes på balkongen timme ut och timme in stirrandes på folk på gatan nedanför. Det gick an. Men jag hoppades att de jag kände i min omgivning som haft en svår hjärnskakning hade fel. Dvs. att jag inte skulle behöva sitta så här upp till 4 månader och mer.



15 kg:s övervikt pålagt speciellt för Grönlandsturen fanns dock kvar när cyklingen inleddes. 7 kvar nu. Så cyklingen har gjort sitt på alla nivåer!

Problemet är att jag haft ett smärtsamt högerknä sedan i början av februari. Överträning så klart. Men med Grönlandsturen i antågande i maj, så kunde jag inte hålla upp med träningen. Tvärtom. Så under Mongoliet besöket drog jag i stora drag varje dag. En av dagarna, på den mest underbara av platser, samtidigt som Misha körde sin drönare, så körde jag en oerhört tuff väg genom skarpa klippor och sten. Där någonstans blev det för mycket och en rejäl smärta tilltog. Där skulle jag ha på börjat rehab plus vila. Jag körde bara rehab och tänkte att jag får köra smärtstillande över Grönland. Och justera allt efteråt. Jag hade dock inga problem när jag cyklade, så jag kunde göra cykelturen med tjejerna också.

Nu gick det som det gick på Grönland. Cyklingen blev livets bästa resa. Att leva med tjejerna på Expedition, det blir inte bättre! Men vists hade jag ont i knät så fort jag inte cyklade.

Så det första jag gjorde efter hemkomst var att gå till doktorn. Hon sade, det kan vara knäledsartros, men det är inte säkert. Gå till en expert på detta. Därför hamnade jag hos Nora!

Så Nora har gjort ett omfattande program åt mig. Jag har ju kört rehab sedan januari, men det här programmet är bättre. Och annorlunda. En halvtimme per dag. Men jag har ju tränat rationellt i tre år snart, så det är bara att köra på att lägga till fler moment.

Motgångar, små och stora, är en del av livet. Jag har lärt mig att bästa sättet att hantera dem är att hålla rutinerna, kör på, lär dig av misstagen och njut av det här korta livet! Imorgon kan det vara över!

Ja, här kan ni se platsen där jag "förstörde" knät https://www.youtube.com/watch?v=9dJf-8yv7mg&ab_channel=MikaelStrandberg

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

20 år sedan Sibirien Expedition. Nasha och Dimas stuga

Ett besök till Nasha och Dimas stuga 

Det är annandag jul, 26 december 2004, och vi befinner oss i vår lilla etta här i Srednekolymsk. Det är bara -32°C ute, men en liten iskall sydväst vind gör ett besök utomhus ganska friskt ändå. Fullt tillräckligt för att ge en lätt förfrysning. Om man inte passar sig. 

20 år sedan Expedition Sibirien

Det är den 19:e December, det är bara drygt -45°C ute och vi gömmer oss inne i lägenheten här i Srednekolymsk. Vi kommer att bo här i 6 veckor. Ingen vind, det snöar lite och folk skäller på varandra i korridoren utanför lägenheten. 

Då har vi kommit lite till ro. Vid ankomsten hyllades vi märkvärdigt nog som hjältar och ingen här riktigt tror på oss, att vi faktiskt skidat hit från grannsamhället Zyryanka 40 mil sydväst härom. Och de kan bara inte tro att vi sover ute i tält utan att ha en kamin! Det till trots, är alla helt fantastiskt trevliga och spontant pratar som om vi hade känt varandra hela livet. Folk är så här. En av dem, en lirare vi aldrig sett förut, dök upp i lägenheten igår, var kvar här en halv dag och pratade om mest om jakt och fiske. Och om hans traumatiska upplevelse denna sommar, när hans båt slog runt i en våldsam ström och han blev av med både den och en helt ny fyrtakts båtmotor av märket Mercury! Och han glömde nästan av att nämna att det tog honom fyra dagar att gå tillbaka genom en tät skog till Srednekolymsk! 

Lyckan att få planera en ny Expedition

Ärligt talat finns det få saker i livet som gör mig lika exalterad, fokuserad, positiv, driven, hoppfull och lycklig som att planera en ny expedition. Nuförtiden är jag särskilt förtjust i den fysiska förberedelsen som krävs. Efter 38 år i den här branschen är jag ganska säker på att jag har den mentala aspekten under kontroll. Men förberedelserna för den fysiska delen, särskilt när man har passerat 60, är oerhört viktiga.

Jag har precis avslutat några långa dagar av djupgående forskning kring hur man bäst förbereder sig för några av världens högsta berg och för att påbörja en period av alpinism och bergsbestigning. Jag har alltid känt en vördnad för bergen, som om de ropar på mig – en kallelse från vildmarken, bergen. Och jag har alltid tänkt att innan jag slutar leva, ska jag tillbringa några år med att lära mig bergsbestigningskonsten och tillbringa tid bland bergen. Nu är tiden inne.


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg