Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 1970-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig mycket, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitet. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). För en del år sedan gjorde jag en undersökning av Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar resulterade i en bok som är utgiven och finns att köpa. Det har även blivit en tredje fjällbok, en roman med titeln "Otillgänglighetspunkten".

Det har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycktes ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Min profilbild ar tagen av Stefan Andersson, Jokkmokk.

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

I nödfall får man använda balkongen

Sedan jag kom hem från den sena fjällresan i september har det mest varit arbete, både på jobbet och med familjeangelägenheter. Tid för naturvandringar och fågelskåderi har det varit svårt att få.

Men ibland faller saker på plats. Idag hade jag en bunt prov att rätta för en yrkeshögskoleklass. Sådant kan jag göra hemma. Solen sken på min balkong på 3:e våningen, och det var klar luft och utsikt över åkrarna österut.

Jag flyttade mitt hemmakontor till balkongen. I skuggan var det bara 10 grader, men i solen var det varmt. En novemberdag i Skåne kan nästan ge solbränna!

I ett par krukor odlar jag gräslök och persilja, de brukar ofta ge en del skörd ända in i december.

Klockan tolv försvann solen från min balkong på grund av att väggen skymmer. När skuggan kom blev det kallt. Jag flyttade tillbaka till köket.

Men jag var mycket tacksam för de timmar jag fick tillbringa (nästan) i det fria.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-11-16 06:52   Thomas Traneving
Vad skönt det lät. Man ska passa på o njuta av alla tillfällen man kan. Stora som små. Då mår man bättre. /H
 
2010-11-16 20:08   annakari
Tack för reflektionen Hans. Pratade just om det i dag på jobbet, vilken tur vi har som kan få vara ute i skogen och njuta av fantastisk november sol på snötyngda granar och furor. Vi tänkte på alla stackare som arbetar där dom inte ens vet vad för väder det varit under dagen. Industrier, gruvor, varuhus etc.
 
Svar 2010-11-16 22:58   fowwe
Ja, det är verkligen en förmån med vår natur. För många år sedan jobbade jag i en sån fabrik som du nämner. Värst på vinterhalvåret. Mörkt när man åkte till jobbet, mörkt när man åkte hem. Och bara fabriksljus under arbetsdagen.
 
2010-11-19 11:25   ulindh
Det ser skönt ut där på balkongen, ser att du har kikaren med dig också, blev det något "skådat"?
 
Svar 2010-11-19 22:15   fowwe
Man hoppas alltid på något intressant! Jag har sett kungsörn 2 gånger från denna balkong, men det var ett par år sedan. Denna dag var himlen klar, blå - och tom. Bara några domherrar hördes flyga förbi.
 

Läs mer i bloggen

Sarekfärd med många möten (3)

Efter den vilsamma helgen i Alkavare hoppades jag att fem dagar skulle räcka för att ta mig till Kvikkjokk. Planen var att gå via stugorna i Duottar där stugvärden Hilde hade gjort en utställning om Otillgänglighetspunkten. Den utställningen ville jag se. Därefter var planeringen inte helt färdig. Och så var det väderleken. Vad den hade i beredskap hade jag ingen aning om.

Utsidankompisen Hans N hade redan hunnit ge sig av, mot nya toppar som skulle bestigas med kameran i högsta hugg. Det var väldigt roligt att vi haft så gott om tid att umgås och utbyta tankar.

Övernattning med en objuden gäst

Väderleksprognosen hade utlovat hela tio minugrader utanför Lund. Som vanligt var jag skeptisk och misstänkte att SMHI inte skulle hålla sitt löfte. Men jag ville inte missa möjligheten till en kall natt i vindskydd.

Framme vid vindskyddet bredde jag ut dubbla liggunderlag och dubbla sovsäckar. Sedan skulle det värmas wienerkorv till kvällsmat. Tog fram mitt enkla sommarkök och vanlig Primusgas. Det gick överraskande enkelt att värma vatten och jag kollade på termometern. Den visade bara minus TVÅ! Ja, jag hade det på känn. Hela kvällen hade känts alldeles för varm. Jag skrev ett meddelande till en av mina vänner och klagade. 

Sarekfärd med många möten (2)

Det snöpliga missödet i slutet av den fjärde vandringsdagen blev en slags avslutning av turens första etapp. Nu väntade fortsättningen – en färd som skulle ta mig genom Sarek till Alkavare och den stundande kyrkhelgen.

Så långt var allt gott och väl, men hur var det med den medfarna foten? Jo, faktiskt inte i mycket sämre skick än när jag somnade på kvällen. Den högra, yttre ankeln var dock mörk och svullen. Det var väl den som tagit den värsta smällen vid fallet. Själva fotleden gjorde inte så ont, men var istället dekorerad med många olika färger. Den smärtade i vissa lägen och var säkert försvagad. Jag kunde nog fortsätta min vandring, men särskilt fort skulle det inte gå.


Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg