Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Att uppfinna ett kikarstativ - eller berättelsen om hur man sparar in 750 gram i sin packning

Inför nästan varje fjällvandring har jag något praktiskt problem som behöver lösas - i mån av tid och inspiration. En sak jag läge har irriterat mig på är den olösta frågan om stativ till min lilla tubkikare.

Tubkikaren i sig är ett tekniskt underverk, en Nikon ED50 som väger 700 gram och som i optisk kvalité inte kommer långt efter de dyraste stora kikarna på marknaden. Denna tub vill jag gärna ha med mig på färden.

Det eviga problemet med gaskök i kyla

Alla som använt gaskök i minusgrader vet att effekten sjunker drastiskt när behållaren blir kall. Jag ser detta som en utmaning och har beslutat att göra något åt det. I varje fall försöka.

Gasbehållaren blir alltså kall på vintern. Det blir den på sommaren också, men då tillför den omgivande luften ny värme, och köket fungerar tillfredsställande. Men på vintern är det svårare. Luften är så kall att temperaturen inte räcker för att hålla uppe gastrycket. Och ju tommare burken blir desto värre är det.

Erfarenheter av min batteriladdare

I ett tidigare blogginlägg beskrev jag den batteriladdare som jag konstruerade med tanke på att ladda min batterier till GPS:en. Länken till detta inlägg:

Konstruktion av batteriladdare för fjällen

Förra året köpte jag en GPS, bland annat för att enklare kunna genomföra fågelinventering i Padjelanta. Denna GPS, en Garmin eTrex H, har ingen karta utan arbetar bara med koordinater, viket är fullt tillräckligt i fjällvärlden. (Karta har man ju själv med sig, och jag tvivlar på att de som finns i GPS:erna över fjällen är särskilt bra.)

Jag hade också med mig 6 st batterier, lagom till ca 3 dagars drift. Det visade sig att de räckte något längre. Men GPS:en fick ju stängas av mellan gångerna för att inte bli strömlös.


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg