Det börjar dra ihop sig med packningsbestyren. På söndag om drygt en vecka stiger jag och min gode vän Anders på tåget i Lund och åker norrut. Målet är till att börja med Kvikkjokk och Tarradalen, där vi ska undersöka fågellivet.
I år blev vi bara två personer, efter att ha varit 3, 4 eller 5 tidigare år. Det innebär att vi har gjort en hel del nya inköp: mindre tält, lättare kök, osv. Det här med att minska vikten är bra. Fast vi kompenserar med att ha med handkikare, tubkikare, stativ, kamera och teleobjektiv. För oss två tillsammans väger dessa optiska prylar en bra bit över 6 kilo. Och då är en del av grejerna små och lätta saker, särskilt avpassade för fjällbruk.
Med oss har vi vissa teorier om fågellivet som vi ska pröva. En sådan teori är att det finns betydligt fler nordsångare i svenska fjällvärlden än man vanligtvis tror. I hela Lule Lappmark brukar det rapporteras ungefär 1 sjungande hane per år i genomsnitt (varav Anders och jag har rapporterat två, åren 2003 och 2008). Dessa har vi stött på utan att leta efter dem.
I år ska vi däremot leta. Ska bli intressant att se hur många vi hittar. En, två eller tre? Ingen? En björn? Det är spännande med fågelskådning eftersom man aldrig kan veta i förväg.
Vi ska leta efter andra fåglar också. Allt som verkar vara intressant försöker vi få med i våra noteringar. Fjälluggla, berglärka, rödstrupig piplärka och skärsnäppa står alla högt upp på önskelistan.
Sedan blir det vandringar för nöjes skull också, uppe i Sarvesvágge, Oalgásj och Luohttoláhko. Det känns länge sedan sist även om det bara är ett år sedan. Men ett år är ju långt ibland.
Trots den tidiga våren i maj är det nu minst sagt juni "som vanligt",dvs ofta kyligt,kring nollan på nätterna.