Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Hemma igen efter spökjakten

Jag och min unge vandrarkompanjon Mattias P (27 år och utlånad av sin fästmö Frida) har nyss återkommit efter 11 dagar i Padjelanta och Sarek. Resan har gått bra, även om en medhavd förkylningsinfektion för min del satte ner prestationsförmågan något. Vi har dock genomfört i stort sett hela vår planerade tur. Mattias, som är med på en sådan långtur för andra gången har varit ett stort stöd och en härlig vandrarkamrat.

I det förra blogginlägget berättade jag om 5 "spökmål":
1. Hitta en fjälluggla
2. Se om den felritade(?) bron på kartan BD10, upplaga 2009, existerar
3. Besöka Otillgänglighetspunkten
4. Hitta ett vadställe över Ráhpajåhkå
5. Se vålnaden vid Spökstenen

Hur det gick? Jo, en del "spöken" kunde verifieras, andra inte. Mer än så avslöjar jag inte än. Den som vill kan ju gissa! Efterhand kommer det fler inlägg i bloggen med erfarenheter och upptäckter.

Foto: Niejdariehpvágge. Utsikt mot sydöst, mot Luohttoláhko och Pårtefjällen. Toppen av Noajdde syns till vänster.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2011-07-16 15:44   OBD
Det ser jag fram mot att få läsa. En serie inlägg med spöken blir ju som ett spöktåg. :-)
 
2011-07-16 17:41   greenjuice
Vad spännande! Jag ser framemot dina texter om spökjakten!
 
2011-07-16 21:14   dHANScan
Utsikten från Niejdariepvágge är präcis så henförande som jag alltid vill minns. Varit tre gångar där
När du åter kommer in i utsidans liv vil du se det har varit frågar til Miellätnobron , Rahpajåkkåvad m fl i tiden du har varit borta
 
2011-07-17 16:49   fowwe
Jag ska göra mitt bästa för att framkalla lite spökstämning! Och Hans, frågan om Miellädno tror jag att jag har hittat. Det där om Rahpajåhkå är jag inte säker på att jag hittat.
 

Läs mer i bloggen

Övernattning med en objuden gäst

Väderleksprognosen hade utlovat hela tio minugrader utanför Lund. Som vanligt var jag skeptisk och misstänkte att SMHI inte skulle hålla sitt löfte. Men jag ville inte missa möjligheten till en kall natt i vindskydd.

Framme vid vindskyddet bredde jag ut dubbla liggunderlag och dubbla sovsäckar. Sedan skulle det värmas wienerkorv till kvällsmat. Tog fram mitt enkla sommarkök och vanlig Primusgas. Det gick överraskande enkelt att värma vatten och jag kollade på termometern. Den visade bara minus TVÅ! Ja, jag hade det på känn. Hela kvällen hade känts alldeles för varm. Jag skrev ett meddelande till en av mina vänner och klagade. 

Sarekfärd med många möten (2)

Det snöpliga missödet i slutet av den fjärde vandringsdagen blev en slags avslutning av turens första etapp. Nu väntade fortsättningen – en färd som skulle ta mig genom Sarek till Alkavare och den stundande kyrkhelgen.

Så långt var allt gott och väl, men hur var det med den medfarna foten? Jo, faktiskt inte i mycket sämre skick än när jag somnade på kvällen. Den högra, yttre ankeln var dock mörk och svullen. Det var väl den som tagit den värsta smällen vid fallet. Själva fotleden gjorde inte så ont, men var istället dekorerad med många olika färger. Den smärtade i vissa lägen och var säkert försvagad. Jag kunde nog fortsätta min vandring, men särskilt fort skulle det inte gå.

Sarekfärd med många möten (1)

Diana hade längtat efter att få se in i Sarek igen. Men hur skulle det gå till med bara några få dagar att spendera? Vi valde Suorva som ingång och Vuosskelvágge som tillfartsväg. För mig blev det början på en färd genom delar av Sarek. En färd med oförutsedda strapatser men också spännande möten med människor.

Lördagen den 22 juli 2023 satt jag vid Gällivare station efter ett dygn på tåg från Lund. Ryggsäcken var lastad och jag skulle hämtas upp med hyrbil av min goda vän Diana. Men flyget från Riga till Kiruna var försenat och därmed även hon. Varje förlorad timme knaprade på vår fjällresa, framför allt på hennes. Hon hade bara 3 dygn att spendera och ville så gärna se Sarek igen. 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg