Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 1970-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig mycket, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitet. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). För en del år sedan gjorde jag en undersökning av Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar resulterade i en bok som är utgiven och finns att köpa. Det har även blivit en tredje fjällbok, en roman med titeln "Otillgänglighetspunkten".

Det har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycktes ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Min profilbild ar tagen av Stefan Andersson, Jokkmokk.

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Hemkommen från höstfjällen

För bara några dagar sedan satt jag på Kvikkjokks fjällstation efter en mycket fin höstvandring tillsammans med tre vänner (som för övrigt heter Anders alla tre). Nu är jag hemma i Lund igen - miljöombytet är totalt.

Även om jag denna gång inte har tänkt att skriva en fullständig vandringsberättelse på min blogg kommer det så småningom bli en och annan fundering om vår tur. Bland annat vandrade vi över Ijvvárláhko, tog en tur upp i Bielloriehppemassivet, rundade Bielloriehppe ("The Dark Side"), passerade Luohttoláhko och gjorde en inspektion av vadstället över Ruopsokjåhkå.

När det gäller djur handlade det mycket om gnagare. Det var mycket lämmel i markerna och vi såg även en och annan sork. I Rapadalen kunde flera fina älgar beskådas. På fågelfronten kunde vi njuta av bland annat jaktfalk, havsörn och kungsörn. Jag kunde också vid ett tillfälle identifiera en rödstrupig piplärka, en art som jag länge letat efter men aldrig hittat under häckningstid.

Utsidanbesök

Utsidanmedlemmen Britt Gasiun hade ju tidigare i sommar gjort en inbjudan att komma förbi hennes sommarstuga och få en pratstund. Tyvärr hann jag inte med detta, men Britt var vänlig att komma upp till fjällstationen mitt under våra packningsbestyr innan vi skulle ge oss iväg på Kungsleden för vidare färd. Det var mycket trevligt att sitta ner en stund och språka med Britt om fjällvärlden och annat. Det hade vi kunnat göra länge, tror jag!

Björn

Vidare har jag sett min första björn! Dock inte på fjället utan från bussen när vi var på väg i bussen från Murjek till Jokkmokk. Jag satt och slumrade strax bakom föraren när folk plötsligt började ropa. Och mitt på vägen sprang en björn, inte så stor, 1 eller 2 år gammal. Den försvann förstås som en pil när bussen kom. Ingen hann ens gripa efter kameran. Det vara bara att se och minnas.

Till sist ett foto över södra delen av Rapadalen. Ett lite annourlunda perspektiv, taget från Gådoktjåhkkås sluttning. En av mina följeslagare har fastnat på fotot, han heter naturligtvis Anders - vad annars?

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-09-19 12:15   thegedd
Att läsa om Sarek blir jag aldrig (hittills) trött på. Vilken härlig bild och utsikt....
 
2010-09-19 18:43   Håkan Friberg
Höst-Sarek? Någon gång!
Grattis till nallen!
 
2010-09-20 07:00   brigas
Det var en fin höstvecka ni var ute,nu ligger snön kritvit på de högre topparna igen.
Det var kul att få en pratstund innan ni gick iväg.
 
2010-09-20 10:50   Thomas Traneving
Det är vackert i fjällen på hösten. Färgerna är oslagbara! /H
 
2010-10-06 18:23   Annicas fjällängtan
TAck för ännu en smakbit av Sarek, lika roligt att läsa som vanligt. FIna bilder.
 

Läs mer i bloggen

Övernattning med en objuden gäst

Väderleksprognosen hade utlovat hela tio minugrader utanför Lund. Som vanligt var jag skeptisk och misstänkte att SMHI inte skulle hålla sitt löfte. Men jag ville inte missa möjligheten till en kall natt i vindskydd.

Framme vid vindskyddet bredde jag ut dubbla liggunderlag och dubbla sovsäckar. Sedan skulle det värmas wienerkorv till kvällsmat. Tog fram mitt enkla sommarkök och vanlig Primusgas. Det gick överraskande enkelt att värma vatten och jag kollade på termometern. Den visade bara minus TVÅ! Ja, jag hade det på känn. Hela kvällen hade känts alldeles för varm. Jag skrev ett meddelande till en av mina vänner och klagade. 

Sarekfärd med många möten (2)

Det snöpliga missödet i slutet av den fjärde vandringsdagen blev en slags avslutning av turens första etapp. Nu väntade fortsättningen – en färd som skulle ta mig genom Sarek till Alkavare och den stundande kyrkhelgen.

Så långt var allt gott och väl, men hur var det med den medfarna foten? Jo, faktiskt inte i mycket sämre skick än när jag somnade på kvällen. Den högra, yttre ankeln var dock mörk och svullen. Det var väl den som tagit den värsta smällen vid fallet. Själva fotleden gjorde inte så ont, men var istället dekorerad med många olika färger. Den smärtade i vissa lägen och var säkert försvagad. Jag kunde nog fortsätta min vandring, men särskilt fort skulle det inte gå.

Sarekfärd med många möten (1)

Diana hade längtat efter att få se in i Sarek igen. Men hur skulle det gå till med bara några få dagar att spendera? Vi valde Suorva som ingång och Vuosskelvágge som tillfartsväg. För mig blev det början på en färd genom delar av Sarek. En färd med oförutsedda strapatser men också spännande möten med människor.

Lördagen den 22 juli 2023 satt jag vid Gällivare station efter ett dygn på tåg från Lund. Ryggsäcken var lastad och jag skulle hämtas upp med hyrbil av min goda vän Diana. Men flyget från Riga till Kiruna var försenat och därmed även hon. Varje förlorad timme knaprade på vår fjällresa, framför allt på hennes. Hon hade bara 3 dygn att spendera och ville så gärna se Sarek igen. 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg