Ojojoj! Mycket att svara på hehe... vi tar en person i taget men ska säga en sak till alla. Förkortningar är något jag inte har lärt mig än så i svar i framtiden får ni gärna skriva namnet istället för förkortningar. Mest för min bekvämlighet så jag slipper sitta uppe med google hela tiden =P
Tavy: LIRRP är en speciell grupp inom bevakninssoldat med inriktning insats fast det är när man vill utbilda sig som gruppchef. Har en snubbe som gick just den utbildningen och han sa att det var det dom (gruppen) kallades för. Om jag har uppfattat rätt så är FRA signalspaning? Är det verkligen så mycket ute i fält? Det sista jag vill är nämligen sitta på ett kontor. Då kan jag lika gärna söka jobb istället
Saltis: Jägartjänst vet jag också kommer vara vatten över huvudet. Jag kommer kanske fixa mönstringen för att komma in men kommer misslyckas i utbildningen MEN ja, jag sätter mitt mål på att klara det just för att ha ribban lite högre än vad som egentligen behövs just för att klara andra "mindre tunga" (vet att alla kanske inte är det utan alla utbildningar är tunga på sitt sätt) utan att behöva slita ut mig.
Olika folk säger att jag ska undvika olika saker och egentligen skulle nog dom som står mig närmst säga till mig att undvika hela lumpen för att inte ta risken att jag åker iväg och kommer hem i liksäck men jag är också väldigt klar över att jag kan inte bara välja och vraka och det jag vill ha får jag utan dom kommer erbjuda mig det som dom tror jag skulle klara av och vad dom behöver. Och som jag också har sagt innan så tittar jag på alla utbildningar som finns förutom dom som innebär sitta på ett kontor och mögla bort. (Ursäkta men det är så det känns)
Okey men ge mig tips på proteinrik mat. Jag vet sådana saker som potatis, ris, kött och dyl men vad mer finns det? Jag kommer även börja med näringsdrycker just för att hjälpa kroppen att komma igång.
Jag det gäller det mentala så har jag alltid försökt se det positiva i allt. Visst har jag perioder då inget är positivt (precis som alla andra) men det är inte ofta. Till och med när min morfar dog i cancer så såg jag en positiv sak (låter hemskt kanske men låt mig förklara) och det var att nu slapp han plågas mer. Inga fler sjukhusbesök, ingen mer cellgifter, ingen mer blödningar och dyl. Han slapp äntligen det. Min mamma tyckte jag var sinnesjuk men det är sant. Han plågades och när han dog så fick han det bättre (gillar den tanken iaf, oavsätt vad som händer efter döden).
Hertz: Jo det kan jag förstå och jag vill också åka dit just för att bevisa för mig själv att jag behöver inte vara rädd för att inte klara det för innerst inne så tänker jag att jag klarar mer än jag tror, så länge jag tränar lite, äter bättre och får lite mer diciplin på mig själv. Jag måste helt enkelt börja tro på mig själv.
Seobserver: Hmm 10 utanpåliggande växlar? Allt jag vet är att jag har 24 växlar =P haha Men jag ska kolla siffrorna på däcket ikväll och på Söndag ska jag bege mig ut och köpa slang (ska umgås med min son imorgon så då går det inte) och sen får vi helt enkelt hålla tummarna på att cykelen funkar lika bra när jag har satt ihop den =P
Nej jag får väl erkänna att när det gäller just cykling så säger jag väl till min kropp att sluta fjanta sig och kämpa mer och ja, det kommer skada mig i långa längden och ja jag kommer lugna ner tempot men det kommer nog ta tid innan min kropp kommer fatta det. Eller snarare hjärna. När jag väl har fixat cyklen och är ute och trampar så kommer jag få träningsvärk och det är det som får min kropp till att förstå att fortsätter jag kommer jag få känna på riktig smärta =P Jag tycker helt enkelt att det är tråkigt att cykla "lugnt" eller att promenera utan mål eller liknande. Jag måste ha tempo, jag måste ha mål och minsta lilla det går för sakta och jag blir "uttråkad" så sjunker mitt intresse för det. Så det handlar inte om att jag inte skulle klara cykla 2 mil utan handlar snarare om att min kropp skulle inte klara det direkt.
Självklart så får mitt barn betala ett pris för vad jag vill göra men så är det nog med alla som gör lumpen eller får dra ut i tjänst. Och jag tror inte att någon utav dom som har barn innan lumpen eller skaffat barn efter lumpen ångrar sig. Att välja att göra lumpen är ett egoistiskt val (iaf bland tjejer, killar är mer eller mindre tvingade) för alla runt omkring personen får betala priset. Om inget annat så när personen sen kommer efter lumpen och säger att dom har blivit inkallade till ett annat land för att göra det dom har blivit utbildade till. Men jag tror på fullaste allvar att när min son blir stor nog så kommer han förstå att mamma vill hjälpa till och försvara landet han bor i och har den lyxen som vi faktiskt har i Sverige.
Jag har ingen terrängsulky för det är omöjligt att få min son till att sitta i den. Det ända han kan tänka sig sitta i det är barnstolen på cyklen och går det inte snabbt nog då så är det tråkigt. Att överhuvudtaget ha min son är träning i sig. Man ska lyfta honom, springa ifatt honom när han försöker "rymma", ha tålamodet att inte tappa kontrollen när han skriker för att han inte får choklad innan middagen och man ska ha diciplinen att hålla hårt på reglerna även när han tittar med hundvalpsögon. Ibland känns det lite som lumpen bara med en 5-åring =P
Odae: Jo jag vill verkligen gå upp i vikt för till och med jag inser att om jag kommer dit och väger 45 Kg så får jag vända direkt i dörren, inte ens lönt att jag gör testerna. Min största oro är bara att jag vet inte hur "lätt" min kropp har för att bygga upp muskler eller om det ens finns möjlighet. Jag har fått höra att det är fettet som blir muskler och har man inget fett så är det svårt att bilda muskler. Men... positiva tankar! Min kropp överraskar nog oss alla och blir en riktig muskelklump
Så enligt dig blir dom nöjda om man bara orkar cykla 20 minuter varav dom sista är extra kämpiga för att dom ska bli nöjda? Tack då kommer mitt mål bli att klara 40 minuter där dom sista 15 minuterna är extra kämpiga. För varje sak jag får reda på att dom "kräver" för att man ska klara sig dubblar jag för att vara säker på att jag klarar det. Plus att skulle jag då inte nå ända upp till min höga ribba så kan jag ändå känna att jag kommer klara mig. Jo jag har också misstänkt att det handlar inte så mycket om hur mycket du kan lyfta eller hur snabbt du springer utan snarare uthållningen. Du ska ha orken både fysiskt och pyskiskt att klara av att marschera länge oavsätt om det är på full eller tom mage, med utvilade eller uttröttade ögon. En sak jag hade tänkt göra precis i slutet av min träning (innan mönstringen) och sen även mellan mönstringen och lumpen är att träna lätt utan sömn eller utan lika mycket mat som kroppen är van vid. T ex vara uppe i 24 timmar där jag enbart går (alltså ingen styrketräning) med t ex väska med tyngd i och hoppa över några mellanmål t ex just för att kroppen ska få en liten hum om vad som komma skall. Vad tros om det?
Sajberjohan: Nej jag vet. Jag har som sagt inte bestämmt mig för någon utbildning än utan tittat bara och tar reda på fakta om det. Använder mig av nätet för att komma i kontakt med folk som har gjort dom olika utbildningarna för att fråga om deras upplevelse och tips. Vad är GB och KB? Som jag skrev i början, är inte så insatt i förkortningarna än...
Gundj: Tyvärr är marinen inget val för mig. Jag vill ha mina fötter på fast mark. Jag känner inte för att dö av drunkning. Ska jag nu dö ska det vara på fast mark och inget annat =P Flygvapnet vet jag inte hur mycket dom är på fast mark (finns ju dom som använder fartyg med) men jag är inte helt negativ till det.
vad jag har fått höra så har man två maträtter att välja mellan (oftast) men det är också något jag får fråga runder om innan jag ansöker.
Jag önskar mycket lycka till till din dotter och jag hoppas hon klarar det och hamnar på en utbildning hon kommer trivas i!