En underbar vårmorgon. Fjärden ligger blank som ett nybonat golv, för att citera Evert Taube. Ett antal plusgrader. Solen har just kommit upp över sjöbodstaken och värmer mitt ansikte, där jag sitter på bryggan. På väg ner hit flög den första ladusvalan förbi. Bergfinkarna håller sig kvar på samma ställe som för två veckor sedan. Mest knipor i vattnet. De drakar som ännu inte fått sig en partner spelar. Det verkar gå vilt till när flera hanar uppvaktar samma hona. De dyker, flyger och plaskar omkring. Ett par skäggdoppingar drar långa silverslöjor efter sig. Precis som om de vore på slottsbal. Ute vid Måsskäret ser jag den första tärnan landa på en sten. Storskrakshonor ropar sitt kännspaka pra-pra-pra. Alla ljud färdas lätt över vattnet. Drillsnäppan har kommit och sitter plötsligt där och niger för mig på en sten vid strandkanten. Den sitter där en god stund och är inte det minsta intresserad av att flytta på sig. Precis som jag då, tänker jag. Det är skönt i solen på jorden en morgon som den här.

Vintern har kommit tillbaka igen. Ovanligt med längre perioder med snö och kyla i slutet av april. Det är påfruset och för kallt och blåsigt att sitta ute på bryggan. Det kalla vädret lägger sordin på morgonkonserten. Någon bofink varnar i alskogen, sädesärlaparet flög bort från under bryggan när jag kom. Kanske de planeras sitt bo där. Solen kämpar med gråa molnskyar, ibland bryter den igenom och lyser upp vinterlandskapet. Det börjar snöa lätt. Någon skrattmås flyger skrattande förbi. Tomt i fjärden, bara någon enstaka knipa och vigg. Bofinkarna börjar sjunga och ackompanjeras av vågornas kluck, svirret från knipvingar och en hackspett som trummar avlägset. Skäggdoppingarnas vita halsar lyser som vita utropstecken i det grågröna vattnet. Så driver mera gråa skyar in från norr och täpper igen alla solluckor i molntäcket. Vinden friskar på och fågelsången tystnar.

Våren har kommit halvvägs. Gick ned hit i en konsert av rödhake, taltrast, koltrast, bofink och gulsparv. Såg ett hundratal bergfinkar på flytt. De brukar dra förbi just vid den här tiden. Vi har de finaste fågeltiderna framför oss nu. Det är isfritt vid Lökholmen. Alla fåglar utspridda och fullt upptagna av sina häckningsbestyr. Gudingar aoo-ar i väster, några unga havsörnar försöker hitta på bus vid Måsskäret, två tranor drar iväg norrut över Bonäsfjärden. Sädesärlan kommer och hälsar godmorgon. Det är lugnt här, förutom en avlägsen motorsåg. Plus sju grader. På fjärden vigg, knipor och skrakar. Ett par skäggdoppingar som imiterar varandras dansrörelser. Salskraksparet från förra veckan håller sig kvar - simmar vid Finnöudden i sydväst. Snart ska de ändå dra vidare norrut, där de häckar. Vädret mulnar på från söder, och det börjar falla ett stilla regn. Jag söker skydd under taket till den största sjöboden, och väntar på att det ska upphöra.

Vintern har bitit sig fast hela veckan, men nu har vinden svängt till sydlig och det blåser friskt. Någon plusgrad. Isen har till en del gett med sig. Ett stort område närmast bryggan, mot Långösundet och in mot Bonäsviken är öppet vatten. Observerade en skogssnäppa på åkern vid avtaget mot Lökholmen. Mycket fågel i vattnet. Mest storskrakar, men också knipor. Och så, vårens första skäggdopping! Den måste slå mitt rekord i tidigaste observation. Tre salskrakar simmar också omkring där, två honor och så den vackra, vita hanen. En av våra prydligaste fåglar. Skrattmåsarna sitter och sover på iskanten. Två kanadagäss står också där, bredvid en liten grupp nyanlända krickor, som trötta av sin flygtur sitter och sover med huvudet under vingen. Bofinkar sjunger lite avslaget runtomkring. Ibland hörs svirret från en knipvinge. Alla sjöfåglar verkar ta det lugnt eller sova. Jag spanar efter hägern, men han tycks ha sökt skydd för vinden i någon mindre blåsig vik.