Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Upp till Lukla - och vidare!

Har mojlighet att skriva fran ett litet hotell en dagsmarsch fran Lukla. Vi kom alltsa till Lukla, men det var inte helt enkelt.

Vi har nu kommit till Phakding dar vi kommer att sova inatt. Gardagen blev mycket dramatisk. Vi vantade lange pa en helikopter och lyckades komma ivag tidigt pa eftermiddagen. Men det vara bara Anders R och jag. Anders G och var guide Ram skulle ta en annan helikopter.

Kursen sattes mot Shurke, en plats ett par km soder om Lukla. Men innan vi kom dit var vi tvungna att "nodlanda" pa en plats ca 30 km fran Lukla. Forst efter 2-3 timmar kunde vi fortsatta och anlande till Shurke ca 16.30. Vi hade blivit lovade en porter men dar fanns ingen. Vi hittade en man som talade engelska och som var villig att bara upp packningen till Lukla. Efter en kopp te i hans hem gick vi. Hans son var ocksa med och bar. Det var ca 550 hojdmeter upp till Lukla och det skulle ta ca 2 timmar. Den sista timmen gick vi i morker med pannlamporna pa. Allt gick bra, nagon fara var det inte.

Nar vi kom upp till vart hotell var allt fullt men de ordnade plats. Folk hade vantat i 5 dagar pa att fa komma till Kathmandu och priserna pa helikopter var skyhoga at det hallet (1200 USD per person). Nastan ingen hade kommit darifran pa dessa dagar, men vi hade kommit upp! Detta vackte visst uppseende.

Anders G sms:ade pa kvallen och meddelade att han skulle komma till Shurke morgonen darpa. Det gick bra och vi mottes pa hotellet pa formiddagen.

Idag har vi haft en harlig vandringsdag i det nepalensiska landskapet. Visserligen en del regn, men det har inte gjort sa mycket. Landskapet ar stort och dramatiskt, men annu inte manga snokladda berg. Mest skog och sma byar. Manga turister, och en del fran Sverige och Danmark.

Var guide Ram ar en underbar manniska och vi har mycket trevligt. Ikvall har vi atit middag och ska snart ner i sovsackarna.

Imorgon vantar en ny vandring, upp till Namche Bazar. Vi har blivit uppmanade att ga lugnt och langsamt och att dricka mycket.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2011-11-06 15:35   OBD
Skönt att det löste sig med transporterna och att det gick bra. Låter bra att ni fått en trevlig guide.
Ha det gött!
 
2011-11-07 10:05   Thomas Traneving
Åhhh, vilken dramatisk start på er vandring! Vilken lättnad att det gick bra! Är så avundsjuk på er resa. Detta ska jag göra när barnen blir stora och utflugna! Härligt att du hinner rapportera direkt från plats. Vandra lugnt låter bra. 550 höjdmeter på 2 timmar låter som ett lagom tempo. /H
 

Läs mer i bloggen

Sarekfärd med många möten (2)

Det snöpliga missödet i slutet av den fjärde vandringsdagen blev en slags avslutning av turens första etapp. Nu väntade fortsättningen – en färd som skulle ta mig genom Sarek till Alkavare och den stundande kyrkhelgen.

Så långt var allt gott och väl, men hur var det med den medfarna foten? Jo, faktiskt inte i mycket sämre skick än när jag somnade på kvällen. Den högra, yttre ankeln var dock mörk och svullen. Det var väl den som tagit den värsta smällen vid fallet. Själva fotleden gjorde inte så ont, men var istället dekorerad med många olika färger. Den smärtade i vissa lägen och var säkert försvagad. Jag kunde nog fortsätta min vandring, men särskilt fort skulle det inte gå.

Sarekfärd med många möten (1)

Diana hade längtat efter att få se in i Sarek igen. Men hur skulle det gå till med bara några få dagar att spendera? Vi valde Suorva som ingång och Vuosskelvágge som tillfartsväg. För mig blev det början på en färd genom delar av Sarek. En färd med oförutsedda strapatser men också spännande möten med människor.

Lördagen den 22 juli 2023 satt jag vid Gällivare station efter ett dygn på tåg från Lund. Ryggsäcken var lastad och jag skulle hämtas upp med hyrbil av min goda vän Diana. Men flyget från Riga till Kiruna var försenat och därmed även hon. Varje förlorad timme knaprade på vår fjällresa, framför allt på hennes. Hon hade bara 3 dygn att spendera och ville så gärna se Sarek igen. 

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg