Det blir nu ett avbrott i redogörelsen för Hambergs bortglömda instrumentplatser. Istället lyfter jag en fråga som vandrare i Badjelánnda ibland funderar på: Vad menas med att en plats är den allra mest avlägsna?
På 1920-talet lanserade den isländske etnografen Vilhjálmur Stefánsson begreppet otillgänglighetspolen, den punkt i Norra ishavet som låg längst bort från civilisationens utposter. Otillgänglighetspolen utgjorde alltså medelpunkten i en cirkel, där radien var avståndet till de närmaste fasta bosättningarna. Även andra otillgänglighetspoler har räknats ut, exempelvis havens otillgänglighetspol som är den punkt som ligger längst ifrån land.
I slutet av 1980-talet undersökte fjällkännaren Claes Grundsten och hans medhjälpare Sveriges största obrutna fjällområden. De letade efter Sveriges otillgänglighetspol – det område som låg längst bort från allmänna bilvägar. Med hjälp av en vanlig fjällkarta och utklippta cirklar av papper kunde de visa att denna plats fanns vid sydöstra viken av sjön Rissájávrre i Padjelanta nationalpark. I ett samtal med Claes berättade han för mig att de exakta koordinaterna för punkten inte var så viktiga för dem, det räckte med att finna området.
Grundstens område, ungefärligt angivet.
Tältplats vid Rissájávrre. På andra sidan sjön ligger den sydöstra viken och lågfjället Oarjep Rissávárre. Längre bort syns de höga fjällen i Sarek. Foto: Hans Nydahl.
Är polen kvar på samma plats i Sverige?
Med dagens digitala kartor har det gjorts försök att precisera positionen för otillgänglighetspolen (ibland säger man otillgänglighetspunkten, vilket betyder samma sak). Kan nya vägar på den norska sidan ha medfört att den flyttat sig? Det var i varje fall det intryck jag fick när jag läste på Wikipedia om polen – den låg några kilometer ifrån det område som Grundsten angett. Jag fick för mig att kontrollera uppgiften. Hade punkten verkligen flyttat sig norr om öständen av en annan sjö, Lulep Rissájávrre?
Position enligt Wikipedia (februari 2022). Koordinaterna angivna i SWEREF 99 TM. Positionen kan också anges i grader: 67° 19′ 2.04″ N, 17° 9′ 52.02″ E.
Med en enkel papperskarta och en linjal kunde jag snabbt konstatera att informationen på Wikipedia inte var korrekt. Exempelvis var avståndet till en av vägarna kortare än till de andra.
Lägerliv vid norra stranden av Lulep Rissájávrre. Oarjep Rissávárre mittemot. Foto: undertecknad.
En ny undersökning börjar
Jag skrev till Hans Nydahl (hansnydahl på Utsidan). Han är en hängiven vandrare i Badjelánnda och jag frågade om han hade lust att hjälpa mig finna den korrekta positionen av otillgänglighetspolen. Svaret kom snabbt. Det visade sig att han också lagt märke till att Wikipedias uppgift inte stämde. Efter lite mejlväxling kom även Björn Andersson (Bandersson) med som resurs. Nu skulle vi gå till botten med detta!
Vilka vägar handlar det om?
Sveriges otillgänglighetspol ska alltså ligga längst från ”allmänna bilvägar”. Vad menas då med det? Vi tre – två Hansar och en Björn – diskuterade fram och tillbaka vad som kunde vara rimligt.
Det enklaste fallet att avgöra var nog Kvikkjokk. Det stod tidigt klart att den stora parkeringsplatsen nära fjällstationen påverkar positionen för otillgänglighetspunkten. Och den ligger vid slutet på bilvägen.
Nästa väg var mellan Suorvadammen och Ritsem. Visserligen är det en enskild väg, men det hade varit konstigt att utelämna den. Vem som helst kan ju köra med sin bil där. Alltså fick den vara med.
Vägarna på den norska sidan var de som vållade flest diskussioner. Här finns sträckor som anlagts för vattenkraftens utbyggnad. De fanns sannolikt även på Grundstens tid, men dammarna var inte färdigbyggda då. Troligen var de inte farbara med vanlig bil på samma sätt som nu. Vi tog alltså med dem.
Vägen till Ny-Sulitjelma. Foto: Hans Nydahl.
För säkerhets skull letade vi upp fler möjliga vägar, t ex vid Rundvatnet norr om Blåmannsisen. Men vi kunde avfärda dem ganska snabbt, de låg helt enkelt för långt bort.
Kartmaterialet
Med de vägar vi nu hade att räkna med kunde vi på en papperskarta gissa ungefär var otillgänglighetspolen borde finnas. Vi kunde ungefärligt mäta upp avstånden till de närmaste vägavsnitten i olika riktningar. Men noggrannheten var inte särskilt stor och risken för fel kunde inte uteslutas. Vi behövde bättre kartmaterial.
För områdena i Sverige använde vi Min karta ( https://minkarta.lantmateriet.se/ ). Den dög ganska bra på den norska sidan också, utom när vi behövde flygfoton. Men foton var nödvändigt att komplettera med och då använde vi oss av https://norgeskart.no .
Tre utgångspositioner
För att finna otillgänglighetspolen är det nödvändigt – och tillräckligt – med tre punkter som ligger intill de närmaste bilvägarna. Det går alltid att hitta en cirkel vars periferi passerar tre godtyckliga punkter, och otillgänglighetpunkten blir alltså medelpunkten i en sådan cirkel. Periferipunkterna ska väljas så att cirkelns radie blir så liten som möjligt.
Rent praktiskt gjorde vi först en gissning ungefär var otillgänglighetspunkten borde vara. Sedan räknade vi ut avstånden till de närmaste vägpunkterna i tre olika riktningar. Med hjälp av avståndsformeln i Excel justerade vi otillgänglighetspolen så att den låg lika långt från alla tre punkterna. Därefter prövade vi ut nya positioner för de tre punkterna – en i taget – för att se om någon punkt kunde komma närmare. Och så en ny uträkning samt justering av otillgänglighetspolen. Denna procedur kunde sedan upprepas om större noggrannhet behövdes.
Resultatet
Undersökningens resultat består av de tre periferipunkterna samt positionen för den uträknade otillgänglighetspolen. Jag redovisar först periferipunkterna. För två av dessa, de som ligger i Sverige, ger jag länkar till Lantmäteriets Min karta. Här använde vi ortofoto (på Min karta kallad Flygbild) för att få så god precision som möjligt.
1. Kvikkjokks parkeringsplats, det nordvästra hörnet. Koordinater: N 7428987, E 618823. Länk (högerklicka gärna och välj Öppna länk i ny flik):
2. Ritsemvägen (som befinner sig närmast otillgänglighetspolen en dryg mil före Ritsem). Koordinater: N 7507590, E 614234. Observera att vägen över Suorvafördämningen ligger på längre avstånd. Den befinner sig dessutom bakom en låst fordonsgrind. Länk:
3. I Norge handlar det om vägen förbi Ny-Sulitjelma. Här gav flera punkter (med några meters mellanrum) samma resultat. Vi valde N 7448792, E 550303. Det är osäkert om vi har rättighet att dela den norska kartlänken till platsen, men själva kartan finns på https://norgeskart.no (sök sedan på Tverrfjellveien, Fauske och välj Flybilder). En överblick med vanlig kartbild kan fås med Min karta:
4. Otillgänglighetspolen. Koordinater: N 7466895, E 592658. I grader blir det: 67° 18′ 15″ N, 17° 9′ 8.4″ E. Länk:
På den äldre fjällkartan 1:100 000 ser det ut så här:
Otillgänglighetspolen befinner sig alltså uppe på ett lågt fjäll, en bit nordost om den högsta toppen 1124 (numera uppmätt till 1128). I kartan ser vi också något annat, ett renstängsel som avgränsar samebyarna Tourpon (undre) och Jåhkågaska tjiellde (övre). Flyttleden för Jåhkågaska går genom Njoatsosvágge via Álájávrre ner till Árasluokta. Så om du står vid otillgänglighetspolen står du också vid en plats som tillhör en samisk kultur sedan lång tid tillbaka.
Öster om Rissájávrre vindlar sig renstängslet upp på sluttningen av Oarjep Rissávárre. Foto: Anders Gudmundssson.
Vårt resultat kan också visas i en tabell. Hans Nydahl gjorde den snyggaste.
Uträkningarna för avståndet kan göras med den vanliga avståndsformeln. Eftersom enheten i SWEREF 99 TM är meter så är det enkelt att omvandla resultatet till kilometer. Det är alltså drygt 46 km till närmaste bilväg (på Grundstens tid var det ca 47 km).
Sjön Lulep Rissájávrre i förgrunden. På andra sidan fjället Oarjep Rissávárre. Foto: Hans Nydahl.
Feluppskattning
När vi nått ända fram med våra uträkningar så återstod bara en sak – att uppskatta felet i beräkningarna. En sådan feluppskattning är kanske inte det mest intressanta för läsaren men desto mer nödvändig för ”forskaren”. Hur noggrant hade vi räknat ut positionen för otillgänglighetspolen? På metern? På 5 meter? Eller kanske bara 50 meter? (Men definitivt inte på decimetern som man kanske kan tro av tabellen ovan. Det handlade bara om den rent matematiska behandlingen av punkterna.)
Det blev många och detaljerade meningsutbyten. Vi kontaktade Lantmäteriet om precisionen i ortofotona samt noggrannheten i terrängangivelserna. Vi konsulterade också kartkännaren Bengt Noläng (Örnsätrarn). Lantmäteriet meddelade en noggrannhet på +/- 1 meter i angivelsen av våra positioner. Även om vi inte känner att vi har full insikt så har vi accepterat detta besked (vilket innebär en betydligt större noggrannhet än vad vi först trodde). Vi litar alltså på våra beräkningar.
För fjällbesökaren spelar det knappast någon roll om precisionen är en, fem eller tio meter. Det viktigaste är inte att kunna sätta foten på exakt rätt sten (om det vore möjligt, vilket det inte är). Upplevelsen handlar istället om att inse var man befinner sig, att låta vetskapen sjunka in i medvetandet. Och – precis som överallt annars i fjällen – öppna sinnena för områdets atmosfär.
Översiktsbild, tagen från Álátjåhkkå. OTP = otillgänglighetspolen. Foto: Hans Nydahl.
Delförstoring av förra bilden. Lägg märke till de två små sjöarna i mitten. De syns på Min karta.
Stort tack till Hans N, Björn och Bengt för hängivet samarbete i detta spännande undersökningsprojekt. Tack också till Claes Grundsten för ett mycket givande samtal. Utan ert bistånd hade otillgänglighetspolen känts alltför avlägsen och svår att nå fram till.
PS. Högupplösta versioner av foton från området finns uppladdade här.
Sveriges "Otillgänglighetspol" blev jag sugen att besöka när jag först läste om den i Clas Grundstens bok "Vandra Kungsleden 2" tryckår 1991. Tyvärr blev det aldrig så att jag kom dit och nu är platsen "....alltför avlägsen och svår att nå fram till."
Tack ska du(ni) ha!
Det är väl bara dom två närmaste punkterna som är av betydelse, var väg tre o fyra går spelar ingen roll så länge dom är längre bort. Mvh enils
Mvh enils
På detta sätt kan man i geografin leta upp fler möjliga kandidater till att vara OTP. Den som vid en jämförelse med de andra har längst avstånd till sina närmaste vägpunkter är den verkliga OTP:n.
Jämförelsen med hockeyrink fungerar inte så bra eftersom en rink är symmetrisk. Det finns OTP:er utspridda på en (osynlig) linje där. Hoppas det klarnar.
Starkt att hitta periferipunkterna. Givet dom kan man beräkna mittkoordinaten för den omskrivna cirkeln vilken jag fick till en punkt under 3 meter från er OTP. Med proj kan man direkt få avstånden mellan OTP och periferipunkterna. Eller så kan man roa sig med att beräkna det genom att först ta fram avståndet mellan periferipunkterna. Avstånden mellan punkterna K-R är 78755 meter, R-T 86881 meter och T-K 71343 meter vilket ger en radie på 46073 meter.
Då återstår att hitta OTP+, alltså en punkt där man även tar hänsyn till vertikal distans till periferipunkterna :-)
Har du prövat att ladda hem Nationell vägdatabas från Trafikverket där alla vägar finns i vektorformat eller om det går att få en vektorkarta från Lantmäteriet och med dessa borde det inte vara så svårt att "bredda" vägarna successivt och så småningom komma fram till den från bilväg mest avlägsna punkten.
Något varken Grundsten eller vi gjort är att ha tagit med stigar/fjällvägar där man kan köra motorcykel eller fyrhjuling. Om man gör det hamnar OTP någon helt annanstans eftersom det kan betraktas som en form av urbanisering.
För öar tycker jag det är bättre att tala om OTP som "längst bort från strand". Alltså, först kollar man hur nära strand alla tänkbara svenska öar befinner sig. Sedan ser man vilken av dessa som är längst bort. Då ligger kanske Sandön bra till. Men det blir faktiskt kortare än 46 km (mindre än 40). Och så säger det förstås ingenting om bilvägar.
Det ledsamma är att varje förändring av punktens läge över tid är till det sämre. Eftersom vägar tillkommer, det är knappast så att någon försvinner och naturen tar över.
Nåväl, nu blir det väl rusning till OTP, så intressant som du skriver. :) Så särskilt svår att nå är den väl inte? Är vi 3-4 km från närmsta led?
MIN fundering blir, vilken är Sveriges verkliga OTP, där risken att möta människor är allra lägst? Punkten längst ifrån inte bara väg, utan också led? Kan du hjälpa mig att hitta den?
Den fundering du har om längst från led (samt bilväg) är intressant. Det går nog att forska fram, fast då gäller det att veta vad som menas med "led". I Sareks inre finns inga leder. Däremot stigar som i praktiken fungerar som leder.
Sedan kan man ju möta människor utanför led också. Var finns då den minst besökta platsen/området i fjällen? Dessvärre skulle det behövas mycket forskning om hur besöksströmmarna går, så kanske är det praktiskt omöjligt att klara ut. Och skulle du lyckas hitta den så gäller det att hålla tyst - annars är alltihop skjutet i sank. :D
Men fantisera och spekulera kan man alltid. Claes Grundsten föreslår i varje fall "Sareks mest okända plats". Googla den frasen så hittar du det.
Men bilderna talar ju ett universellt språk. ;-)
Nu gick det lätt att läsa din artikel. Jag känner igen mig själv i mycket av vad du skriver.
Skulle vara trevligt om du kunde posta mera här på utsidan.se