Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Konstruktion av batteriladdare för fjällen

Förra året köpte jag en GPS, bland annat för att enklare kunna genomföra fågelinventering i Padjelanta. Denna GPS, en Garmin eTrex H, har ingen karta utan arbetar bara med koordinater, viket är fullt tillräckligt i fjällvärlden. (Karta har man ju själv med sig, och jag tvivlar på att de som finns i GPS:erna över fjällen är särskilt bra.)

Jag hade också med mig 6 st batterier, lagom till ca 3 dagars drift. Det visade sig att de räckte något längre. Men GPS:en fick ju stängas av mellan gångerna för att inte bli strömlös.

I år har jag inte tänkt att bli strömlös alls. Jag tänker ta med 2 uppladdningsbara batterier i GPS:en samt 2 extra. När det första paret tagit slut ska jag ladda dem med varsin solcellsladdare. Dessa två solcellsladdare har jag konstruerat själv, och jag beskriver här nedan hur jag har gjort.

Man kan också köpa solcellsladdare. Britt G tipsade om en som Silva tillverkar och som säljs på bl a Addnature:

www.addnature.com/product.asp?dept_id=0&pf_id=SILVASOLARI

Denna kostar ca 700 kr, ger 4V (som väl ska delas på 2 batterier) och 300 mA. Vikt ca 190 gram.


Mina egna ger 2V och 200 mA (för varje batteri). Kostnad 224 kr för två. Mina laddare går också att packa ihop till ett litet paket på 95x65x28 mm om de inte används (betydligt mindre format än för Silva). Vikt för båda laddarna ca 75 g.

Delar inköpta hos Kjell och Company:
Nr 44016 Solcell 2V, 200 mA (69 kr)
Nr 39742 Batterihållare 1xR03 (25 kr)
Nr 39753 Batterihållare 1xR6 (18 kr)

De tre delarna samt ett Ni-MH batteri

Till GPS:en behöver jag bara R6-batterier, men jag har "framtidssäkrat" min konstruktion, om jag nångång skulle behöva ladda R03-batterier.

Kablarna kapas något och skalas, dels på mitten, dels i ändarna.

Jag trädde först på den lilla batterihållaren (hålen i lödöronen fick först slipas lite större) och lödde fast. Aktade mig för kallödning, det vill man inte upptäcka på fjället!

Därefter löddes den stora hållaren fast. Båda limmades med kontaktlim med lagom avstånd så att man kan vända baksidan av solcellerna mot varandra när man packar ner dem.

Lödningarna är färdiga

Jag har gjort en preliminär koll av prestanda en förmiddag med hyfsad sol . Jag tejpade fast en cell på fönstret i solen. På 4-5 timmar laddade batteriet så att jag fick en liten ficklampa att lysa ca 30 min. Fulladdat hade det batteriet nog fått den att lysa närmare 2 timmar.

Jag kände mig nöjd. Ett 2700 mAh Ni-MH batteri bör bli ganska fulladdat en solig dag på fjället. Jag tror att man kan ha solcellen i en genomskinlig plastpåse eller plastficka hängande på ryggsäcken när man går.

Hållarna limmade på en färdig cell

En viktig sak var frågan om backström. Lärarkollegor i fysik ansåg att det inte var någon risk, cellerna borde fungera som dioder och stoppa. Men jag ville kolla, så med hjälp av en amperemeter och några tejpade foliebitar mätte jag backströmmen i mörker till omkring 3 mA. Detta är inte mycket, men det är inte tvärstopp heller. När jag la cellen under en vanlig kökslampa upphörde backströmmen och cellen började ladda ytterst svagt. Slutsats: Så länge det är hyfsat dagsljus kommer laddströmmen att övervinna backströmmen.

Ska bli intressant att testa det i verkligheten. Rapport kommer kanske i höst. Redan nu misstänker jag att min konstruktion inte är lika rostsäker som den köpta. Man får förvara den ordentligt.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2009-03-24 21:04   falken_007
ohh trevligt tips :D
kan oxå tipsa om FreeLoader även om jag inte har testat den.. lite tyngre om man ska ha extra sakerna men ska ladda bra och laddar det mesta
http://www.jorvik.se/sas/2/1/1/1/74/
 
2009-03-24 21:48   majkelsson
Tack för bästa laddtipset hittills. Funderar själv hela dagarna varför det inte finns litiumjon AAA uppladdningsbara, tills jag nu såg att det kommit NiMh Instant som jag ska prova.
 
2009-03-25 09:27   thomalin
Riktigt bra! Väntar med spänning på fälttestet! Skulle var extra trevligt om du hann göra det redan i vår... ;-)
 
2009-03-25 09:51   Wolf25
Så när startar du tillverkning? :)
 
2009-03-25 13:47   peter1969
Bra tips. Jag har funderat på att köpa en laddare men det är ju kul att tillverka saker själv också:)
Rapportera gärna hur den funkat och vad som går att förbättra.
 
2009-03-25 13:56   fowwe
Ulf, entreprenör vågar jag inte bli! Vinstmarginal på en sån här pryl vågar man väl inte hoppas på. Men jag ska se om jag kan testa den i fält redan i vår. Jag får ställa mig i något fågeltorn en dag. Men det är verkligen tillfredsställande att konstruera prylar själv.
 
2009-03-25 15:14   Bulingen
Tack för ett trevligt och bra gör-det-själv tips! Har själv grunnat på detta problem ett tag, så detta var välkommet!
 
2009-04-01 10:32   Håkan Friberg
Det låter mycket intressant... men vem 17 är Kjell & Co?
 
2009-04-01 22:13   fowwe
Håkan, om du är tekniskt intresserad så har du missat nåt! Se här: http://www.kjell.com/
 
2009-04-01 22:23   ripnils
Jag har sett adaptrar för AAA -> AA nånstans (inte hos Kjell) och det kan väl vara ett alternativ till två hållare?
 
2009-04-01 22:45   fowwe
Adam, det kan det absolut! Jag har aldrig tänkt på att det kan finnas sådana, men jag ska hålla utkik. Om du har ett inköpsställe så vill jag gärna veta. För övrigt kan man troligen bara ladda ett batteri i taget med min konstruktion. Att parallellkoppla två batterier tror jag inte fungerar, jag misstänker att bara ett av dem kommer att laddas ordentligt. Om ens det.
 
2009-09-22 14:33   mifa
Ja nu är delarna beställda.
Ska bli intressant och se hur det här kommer lyckas, Mycket bra guide.
Så hilma enkelt bara löda på trådarna sedan klart :-)
 
Svar 2009-09-22 21:38   fowwe
Kul att du vill försöka! Om du använder två batterihållare som jag gjort så är det bra att ha lite extra kabelisolering att trä på efteråt eftersom de man skalar bort är lite för trånga att trä på igen. Det duger med vilken isolering som helst, t ex de blå och bruna isoleringarna från en gammal elsladd. Behöver inte vara i rätt färger.
 

Läs mer i bloggen

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.

Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid

Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!

Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.

Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade

Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.

Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg