Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.
Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.
Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 1970-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.
I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig mycket, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitet. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). För en del år sedan gjorde jag en undersökning av Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar resulterade i en bok som är utgiven och finns att köpa. Det har även blivit en tredje fjällbok, en roman med titeln "Otillgänglighetspunkten".
Det har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycktes ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!
Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.
När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).
Min profilbild ar tagen av Stefan Andersson, Jokkmokk.
Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning
Kategorier:
Etiketter:
Länkar:
Annan aktivitet, Berg, Bok, Djur, Foto, Fågelskådning, Föredrag, Geologi, GPS, Klättring, Läger, Mat allmänt, Matlagning, Miljövård, Nationalpark, Naturreservat, Paddling, Planering, Sjö/vattendrag, Skidor, Säkerhet, Vandring, Vandringsled, Väder, Överlevnad
Etiketter:
Abisko, Alkavare kapell, Axel Hamberg, Bakning, Celebra fågelgäster, Dikter, Fjällfåglar, Fjällväxter, Generalstabskartan, Gruvbrytning, Hardeberga, Hemmafåglar, Jonas A Nensén, Jotunheimen, Kamajokks NR, Kartor, Kebnekaise, Kungsleden, Kök, Lavar, Lettland, Lundatrakten, Matlagning, Natur, Naturvård, Nepal, Nordkalottleden, Norra Kvill, Otillgänglighetspunkten, Padjelanta, Präststigen, Recension, Sarek, Skogen, Skåneturer, Stadsliv, Stadsnära vandringar, Stora Sjöfallet, Tekniskt, Teusadalen, Turer från förr, Turkiet, Tältning, Utrustning, Vildmark, Vindskydd, Vinterturer, Väder, Västra Padjelanta, Änok
Länkar:
Fjällfiske Tarrekaise, Okända fjäll - Gasska, Boartte, Hurre. - Utsidan, 10 minnesvärda vad - Utsidan, Tio dagars skidtur längs svensknorska gränsen - Utsidan, Från Stalo till Vájsá - den långa vägen - Utsidan, Vandring runt Virihaure och Vastenjaure., Svenska Fjällkartan i rasterformat för nedladdning - Örnsätrarns blogg, Med Jiegnaffo i centrum. Rundtur på egen hand öster om Sulitelma. - Utsidan, Kungsleden ensam på skidor på 7 dygn, Rösten om Sarek. - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Suorva - Kvikkjokk augusti 2011 - Utsidan, Vandring i Sarek 2010 - Utsidan, Fjällgräshoppan - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Rummet på fjället. - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Älgarnas Väg i södra Rapadalen - BeesBlog - Utsidan, En 60-årig gubbe och hans 58-åriga käring på Ahkka - går det? - Utsidan, Hon drömde om en sommar till fjälls..., Helt Fantastisk Födelsedag - Nepal, En Dröm Som Gick I Uppfyllelse - Island Peak, EBC Trekk, gudomligt men ingen "walk in the park", Drömdalarna Gorsa & Kärke. Abisko - för sista gången? 4 - Majjens blogg, Över årstider - en vandring från Sulitjelma till Kvikkjokk, Genväg över Tarrekaise - britts blogg, Sarek 2005, Solgass, klisterbrist... - Tassemarkerna, Kallaktjåkkå, Sarek i augusti 2009, Öster om Sulitelma: Jiegnaffo..., Sareks dimmor, Olika danska intryck fr vandringar i Sareks NP o omgivn, En ”dHANScars” titt i Sareks Nationalpark med omnejd
2025:
Januari, Februari, Mars
2023:
Januari, Maj, Juni
2022:
Februari, Mars, Juni, Augusti, September, December
2021:
Januari, Februari, Mars, April
2020:
Mars, December
2019:
Februari, April, Maj, Oktober, November
2018:
Februari, April, Juli, Oktober, December
2017:
Januari, Februari, Mars, April, Juni, September, December
2016:
Januari, Mars, Maj, Juli, Augusti, September
2015:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Augusti, September, Oktober, December
2014:
Januari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, November
2013:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Oktober, November, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, Oktober, November, December
2011:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2010:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
September, Oktober, November, December
Januari, Februari, Mars
2023:
Januari, Maj, Juni
2022:
Februari, Mars, Juni, Augusti, September, December
2021:
Januari, Februari, Mars, April
2020:
Mars, December
2019:
Februari, April, Maj, Oktober, November
2018:
Februari, April, Juli, Oktober, December
2017:
Januari, Februari, Mars, April, Juni, September, December
2016:
Januari, Mars, Maj, Juli, Augusti, September
2015:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Augusti, September, Oktober, December
2014:
Januari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, November
2013:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Oktober, November, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, Oktober, November, December
2011:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2010:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
September, Oktober, November, December
Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid
Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!
Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade
Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.
Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.
En natur- och kulturvandring i östra Lund
På höstar och vintrar drömmer sig mina tankar ofta norrut, till fjällvärlden. Men det är i söder jag bor och det är här jag söker mig ut i naturen. Ibland ett par mil eller mer för att komma till något avskilt ställe. I skogen eller vid någon sjö.
De senaste åren har det även blivit stadsnära utflykter. Tillsammans med några likasinnade har det uppstått en informell intressegrupp – Vandrarna i Linero. Förutom att vandra har vi också målsättningen att dela med oss av det vi upptäcker om naturen, bebyggelsen och den historiska kulturen i östra Lund. Vi gör det genom att beskriva enkla vandringsleder.
Otillgänglighetspunkten – ett nedslag på fjället
I ett tidigare blogginlägg (här) redogjorde jag för den aktuella positionen av Sveriges otillgänglighetspol (även kallad otillgänglighetspunkten). Den utredningen hade en liten förhistoria. Jag höll nämligen på att granska de sista korrekturen till min roman Otillgänglighetspunkten – arktiskt drama. Förlaget var angeläget om att korrekturläsningen skulle bli klar, men av någon anledning fick jag för mig att först kontrollera punktens placering. Det visade sig att den var felaktig på Wikipedia! Eftersom platsen spelar en viss roll i boken så kände jag paniken ligga på lur. Som väl var hjälpte mig utsidankompisarna Hans Nydahl och Björn Andersson att få det hela rätt. Denna länk till Min karta (Lantmäteriet) visar var den befinner sig.
Koordinaterna är alltså N 7466895, E 592658 (SWEREF 99 TM). I grader blir det: 67° 18′ 15″ N, 17° 9′ 8.4″ E.
Tåget från fjällen - ett alldeles eget äventyr
När jag läst om äldre tiders fjällturer har jag ofta imponerats av hur mycket tid och besvär deltagarna var tvungna att lägga ner på själva transporten till fjällvärlden. Vi behöver inte backa tillbaka till Linné för att se vilka strapatser som måste övervinnas. På 1800-talet krävde en färd till exempelvis Kvikkjokk ångbåtstransport över sjöarna i Lilla Lule älv, innan själva fjällturen kunde börja. Först på 1940-talet byggdes landsvägen så att bil och buss kunde ta sig fram. Till Ritsem var det på liknande sätt, med båtfärd en stor del av sträckan. Bilväg för allmänheten dit blev det först på 1960-talet.
De transporter som exempelvis Axel Hamberg gjorde under sina forskningsinsatser i Sarek kan vi idag knappt föreställa oss. De meteorografer han satte upp var inga lätta pjäser och det skulle dessutom byggas ett skyddande hus omkring dem. Vidare byggde han fem forskningshyddor med över två ton material per styck, vilket forslades med bl a tåg, hästsläde och ren. Naturligtvis gjorde han inte allt fysiskt jobb själv, men bara att skaffa fram medhjälpare eller renar kunde ibland innebära långa förflyttningar.
