Det mest logiska vore väl att börja i Kvikkjokk och gå norrut, men eftersom jag och min vandringskompis Diana började vid kapellet och gick söderut så får det bli en redogörelse för den riktningen.
Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 1970-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.
I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig mycket, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitet. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). För en del år sedan gjorde jag en undersökning av Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar resulterade i en bok som är utgiven och finns att köpa. Det har även blivit en tredje fjällbok, en roman med titeln "Otillgänglighetspunkten".
Det har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycktes ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!
Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.
När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).
Min profilbild ar tagen av Stefan Andersson, Jokkmokk.
Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning
Etiketter:
Länkar:
Januari, Februari, Mars
2023:
Januari, Maj, Juni
2022:
Februari, Mars, Juni, Augusti, September, December
2021:
Januari, Februari, Mars, April
2020:
Mars, December
2019:
Februari, April, Maj, Oktober, November
2018:
Februari, April, Juli, Oktober, December
2017:
Januari, Februari, Mars, April, Juni, September, December
2016:
Januari, Mars, Maj, Juli, Augusti, September
2015:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Augusti, September, Oktober, December
2014:
Januari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, November
2013:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Oktober, November, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, Oktober, November, December
2011:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2010:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
September, Oktober, November, December
Färdvägen på fjället - Präststigen (1)
Präststigen mellan Kvikkjokk och Alkavare går delvis i ett av Sveriges mest avlägsna fjällområden. Stigen (som inte är synlig annat än som ett och annat röse) användes bland annat av prästerna på 1700- och 1800-talen för att färdas till och från Alkavare kapell. Men säkerligen är den en uråldrig samisk vandringsled. Förra året försökte jag följa stigen en del av sträckan och detta år ville jag göra en grundligare undersökning. Kommentarer till foton och kartor står under respektive bild.
Sökandet efter Prestemansstenen
I förra bloggartikeln skrev jag om den så kallade Präststigen mellan Kvikkjokk och Alkavare kapell. På denna stig ska finnas en sten som kyrkfolket använde när de skulle upp till gudstjänsten i kapellet. Claes Grundsten har skrivit om denna sten i På fjälltur Padjelanta och Sulitelma med bland annat följande ord: "I höjd med detta minifjäll (Nuortap Gárránistjåhkkå, min anm.) finns den så kallade Prestemanstenen som är ett stort och dominerande block på heden. Där brukade kyrkfolket rasta när de vandrade till och från Alkavare kapell. Överallt häromkring finns bra tältplatser. Prästvägen håller höjd från blocket och fortsätter rakt norrut mot Alkajaure. När man följer Linné rundar man istället Nuortab Karranistjåkkå ."
Stenen utmärkte således en plats där man vilade och hämtade kraft inför den sista sträckan fram till det andra nattlägret (detta nattläger anser jag fanns vid sjön Vássjájávrátja, 4-5 km norr om stenen).
Under min vandring i juni i år hade jag inte tillgång till mer information är vad Grundsten försett oss med. Jag tänkte finna en möjlig sträckning för Präststigen och jag hade tänkt spana efter Prestemansstenen. Det första gjorde jag men det andra glömde jag. Dock skulle det visa sig att loppet inte var kört. Hjälp kom från flera håll.
Präststigen i Kvikkjokksfjällen
Mellan Alkavare kapell och Kvikkjokk finns en gammal färdväg som kallas Präststigen. Trots att den kallas stig är den inte synlig i terrängen, men här och var kan man finna gamla stenrösen. Många fjällvandrare har hört talas om stigen eller gått delar av den och dess ungefärliga sträckning är ganska välbekant. Jag har varit intresserad av att gå denna väg och försöka upptäcka hur den låg i landskapet. Därför planerade jag att gå en del av stigen som ett litet delprojekt i den fjällresa som jag gjorde i juni i år. Väl hemma i Lund fortsatte efterforskningarna genom sökande efter artiklar och annan information om stigen. Alla delar av det lilla projektet har varit mycket spännande, ett slags detektivarbete som sysselsatt mig på lediga stunder.
I Sareks utkanter 4 (28 juni - 1 juli)
Efter att ha inventerat fåglar nästan hela torsdagen i västra delen av Njoatsovagge var jag ändå inte färdig. Jag satte på nytt mobilen på väckning och planerade att göra fördigt det sista av inventeringen nästa morgon. Jag beräknade att det inte skulle ta mer än två och en halv timme. Därefter skulle jag hinna gå en hyfsat lång etapp av min hemväg.
Dagen började precis som den förra. Regn och blåst under natten som fortsatte hela morgonen. Nu vandrade dessutom dimmoln upp från dalen. Jag hoppades i det längsta att det skulle gå att göra färdigt fågelinventeringen och medan jag väntade förberedde jag packningen.
I Sareks utkanter 3 (26 - 27 juni)
Det var nu den 5:e dagen av min ensamvandring och jag vaknade upp vid min tältplats som låg sydost om Goabrekbákte och ca 300 SSV om punkt 638 (som är en ö i Njoatsosjåhkå). Från början hade jag tänkt att tälta vid stranden invid denna punkt, eftersom jokken bildar en stor och förträfflig badpool just där. Men nu var det för mycket vatten för att jag skulle våga bada i jokken så på morgonen blev det en betydligt mindre spektakulär avtvagning vid strandkanten istället. Jag såg också att stranden var full av vide. Det hade varit enklare att hitta lägerplats vid poolen på västra sidan av Njoatsosjåhkå.