Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Föredrag i Kvikkjokk om Präststigen

Helgen 7-9 juli kommer det anordnas Læstadius- och Linnédagar i Kvikkjokk. Det är två föreningar, en Læstadiusförening samt Linnésamfundet Polcirkeln, som anordnar föredrag, exkursioner med mera. Det är framför allt två personers minne som kommer att uppmärksammas, Carl Eric Læstadius och Carl von Linné.

Jag har blivit ombedd att ha ett av föredragen vilket alltså handlar om fjällstigen till kapellet vid Álggavárre. Att Linné på sin lappländska resa år 1732 besökte Kvikkjokk och färdades en del av Präststigen känner nog många till. Mer okänt är att Carl Eric Læstadius, som var präst i Kvikkjokk i början på 1800-talet, gick den i tjänsten åtskilliga gånger (han var för övrigt äldre halvbror till Petrus och Lars Levi Læstadius). Den sista gången han gjorde denna resa blev han sjuk och fick bäras tillbaka till Kvikkjokk. Året därefter dog han, och det är precis 200 år sedan.

Flera av samlingarna under fredagen och lördagen är offentliga och kommer att hållas dels i Kvikkjokks kyrka, dels i ungdomsgården/prästgården. Föredraget om Präststigen är kl. 13.30 på lördagen, i kyrkan. Se vidare program på föreningarnas hemsidor. Programmet kommer säkert att sättas upp på några ställen i Kvikkjokk så att lediga fjällbesökare får möjlighet att besöka samlingarna. 

Læstadiusföreningens hemsida finns här.

Linnésamfundets hemsida finns här.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2017-06-25 17:27   Bandersson
Men åh!

Där skulle jag vilja vara men det kan jag inte. Visst kan du väl ge oss andra lite "kompensation"? En beskrivning eller berättelse om vad du pratade om?

Björn
 
2017-06-25 20:54   Örnsätrarn
De föredragen skulle jag gärna vilja höra. Men det går inte. Kom just hem från Kvikkjokk tidigare idag. Och nästa besök blir nog tidigast i augusti. Jag väntar på din bok.
 
2017-06-26 07:29   hansnydahl
Låter mycket intressant även om jag aldrig följt Präststigen. Däremot har jag några gånger följt Linnéruta från riksgränsen och över Lappfjellet i Norge - en sträcka där jag tror Linné inte kan ha hittat mycket att skriva om när det gäller växter.
Skulle gärna lyssna på ditt föredrag, men går för närvarande på en penicillinkur för lunginflammation - får se när jag är i form för en fjällresa.
 
2017-06-26 10:40   dHANScan
Tack för detta och att de två föreningar sätter fokus på STIGEN med dessa arrangemang i Kvikkjokk. Jag hade gärna varit där till rätt tid
 
2017-06-26 10:41   tiddelipom
Det skulle jag gärna ha velat höra. Låter verkligen intressant.
Kommer dock till Kvikkjokk först två veckor senare.
I år kommer vi att gå Präststigen från Alkavare till Kvikkjokk. I fjol gick vi den från Kvikkjokk. Bara att vandra den är ett äventyr i sig, tack vare dina intressanta och välskrivna artiklar. Kul att se att dina kunskaper kring detta uppmärksammas i vidare kretsar!
 
2017-06-26 16:20   fowwe
Tack för visat intresse! Det där med "kompensation " ska jag se om jag kan göra något åt. Nu stundar vandring alldeles strax. Är i Kvikkjokk just nu och hörde att du Bengt nyss varit här.
 
Svar 2017-06-29 20:41   garling
Hej igen Fowe. Jag har just återkommit från Aktse och där var den igen, nordsångaren. Trots strilande regn i flera dagar svirrade den i skogen alldeles i gran/björkskogen norr om gammelstugan. Andra spännande obsar var sösiska och faktiskt en grönsångare med sången som liknas vid "ett mynt som snurrar på en marmorskiva". Med vänlig hälsning, Mats G
 
Svar 2017-07-03 15:47   HansP
Jag skulle ha åkt norrut 15 juli, men har nu ändrat mina planer och åker till Kvikkjokk och Linnédagarna för att få lyssna på Fowwe och göra en tidigare lagd vandring i Vallevagge och på Gaskajvvo. Synd att ni andra inte kan, hade varit roligt att få träffa er, har ju med stor behållning läst era berättelser.
 
Svar 2017-07-24 15:43   fowwe
@ Mats: väldigt kul med nordsångaren! Aktse har ju förmåga att leverera många och fina fåglar. Även grönsångare måste ju vara en raritet för fjällvärlden.
@ Hans P: fantastiskt roligt att träffas i Kvikkjokk och dela rum på fjällstationen i flera nätter. Det blev många givande samtal om fjällvärlden!
 

Läs mer i bloggen

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.

Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid

Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!

Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.

Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade

Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.

Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg