Tunna vs tjocka kläder i kall sovsäck?

[tango]

Kul att diskussionen tar en mer vetenskaplig riktning än bara gissningar och gamla skrönor. Följer med intresse. Det där med rädslan att bli fuktig i säcken och därmed börja frysa är knappast applicerbart om man inte andas i säcken eller om man pälsar på sig så mycket att kroppen börjar perspirera ytterligare för att kyla ner. Utan att själv vara det minsta vetenskaplig så har jag personligen jag aldrig börjat frysa mer av att ta på mig ytterligare ett lager om jag varit kall i sovsäcken.

Då är vi olika. Om jag går och lägger mig ganska varm men inte svettig, efter en rask promenad, kryper ner med understället på, i en ganska tjock/välisolerande sovsäck händer det ibland att jag börjar svettas efter en stund och då tar jag av mig kläder för att undvika att binda svett nära kroppen. inte så att jag akut börjar frysa men för att unvika nedkylning senare tar jag av mig efter hand. Om jag inte legat en kort stund ovnapå sovsäcken med kläder på för att värma upp den så kan jag också krypa ner med understället på för att slippa kallt sovsäckstyg direkt mot huden och när jag sedan värmt upp sovscääken tar jag av mig lite mera, inne i sovsäcken. Mne jag är nog ganska varmblodig, dvs fryser inte så lätt.

/Patrik, alla är vi olika

 

[tango]

Värmemotstånd är vad vi i dagligt tal brukar kalla en konstruktions (t ex en hus- eller sovsäcksväggs) isoleringsförmåga. Det beror (omvänt proportionellt) på de ingående materialskiktens värmekonduktivitet* (värmeledningsförmåga, en materialkonstant), och (rakt proportionellt) på resp. materials skikttjocklek (varefter utfallet för alla skikt summeras, och lite värmeövergångsmotstånd i konstruktionens bägge ytor läggs till).
Ju färre och lättare molekyler som studsar runt inom en given volym, desto lägre värmekonduktivitet. Därav vakuum mellan termosväggarna och ädelgaser mellan glasen i isolerrutorna, men i husväggar, sovsäckar och kläder får vi nöja oss med luft . Stillastående luft har ändå så särklassigt låg värmekonduktivitet, att i praktiken alla våra ansträngningar att "värmeisolera" går ut på att hålla den stilla i tjocka skikt med diverse fiffiga "armeringar" (mineralull, päls, fleece, dun...). Dun är så bra på detta just för att det håller kvar mycket luft med minimalt eget materialbidrag inom en given volym.

Tillför man värmeenergi på konstruktionens ena sida, ökar temperaturgradienten - dvs temperaturskillnaden mellan dess "varma" och "kalla" sida - med konstruktionens ökande värmemotstånd. I fallet sovsäck kan man åstadkomma detta med högre "loft", högre dunkvalitet och i viss mån kanalernas konstruktion.
En sovsäcksvägg kan i praktiken ses som en homogen enskiktskonstruktion, och diagrammet med temperatur på y-axeln och väggens tjocklek på x-axeln (temperaturgradienten genom sovsäckväggen) ser därför ut som en rak fallande linje. Består sovsäcken t ex av ett dun- och ett syntetlager med olika värmemotstånd, lutar resp. linjesegment olika brant (exempel).

Det finns naturligtvis även en temperaturgradient genom ev. klädskikt och innerluft mellan huden och sovsäckens insida, men den är mycket lägre (linjen faller långsammare), och för luftens del på gränsen till försumbar: kläders värmemotstånd är normalt (utom för dunskikt) betydligt lägre än sovsäckens, och den återstående inneluften cirkulerar, med konvektionsförluster som följd. Att kläder ändå bidrar beror på att de bromsar konvektionen närmast huden och får en större andel av innerluften att hålla sig någotsånär stilla.
Blir kläderna för "effektiva", inträffar det som några beskrivit: temperaturgradienten genom dem ökar, den återstående inneluften blir kallare, och daggpunkten (punkten på diagrammet där temperaturen hunnit sjunka lägre än till inneluftens ångmättnad) flyttas inåt.

* uttryckt t ex som värmeförlust i Watt per kvadratmeter av materialets yta, om det är 1 m tjockt och det råder grads temperaturskillnad mellan skiktets bägge sidor.

Ja - ett materials förmåga att lagra termisk energi; man brukar också tala om termisk tröghet. En sten från eldstaden kommer att värma ditt tält betydligt längre än en vattenflaska eller (än mer) lufkudde med samma volym, som du uppvärmt till samma temperatur . Man kan definiera värmekapaciviteten per vikt*- eller volymsenhet* (se not nedan), men det är ju det senare som är meningsfullt, när vi talar om luftskikt. Det var därför jag var noga med att skriva volymetrisk värmekapacitivitet - fasta ämnen brukar ha samma värmekapacitet per mol, och högkomprimerade/flytande luftgaser skulle få helt andra värden .

* uttryckt t ex i antalet joule per antingen kg eller kubikmeter av materialet, som krävs för en grads temperaturförändring.

Sammanfattning för praktiskt bruk:
den luft du jobbat hårt för att värma upp blir lättare och vill stiga uppåt, för att trolöst ge bort den energi du matat den med till allt den möter, som är kallare än den själv . Den kallare tyngre luften sjunker ner i stället och vill bli matad den också

1: ja
2: nja, osäker på vad du menar?
3: både strålning och konvektion kan vara verksam här
4 (som borde varit med): avdunstning, värt att tänka på i sammanhanget

Javisst. Se ovan om risken för "inflyttad" daggpunkt. Luft han innehålla mindre vattenånga, ju kallare den är; är den mättad med vad den kan innehålla vid en viss temperatur, kondenserar överskottet till vattendroppar, om luftens temperatur sjunker.
Att gamla träfönster kunde sitta långt ut i fasadliv, utan ens någon ångspärr mot den varma ångrika inneluften, beror inte på att de var gjorda av bättre virke, utan på att gamla oisolerade murväggar läckte så pass mycket värme till sin utsida (låg temperaturgradient ), att daggpunkten aldrig hamnade i karmfogen.
Man bör av samma anledning läcka "lagom" med värme till sin sovsäck för att slippa kondens - för dun lika med dramatisk förlust av värmemotstånd - inne i säcken. Alternativt kan man se till att stänga in all kroppsfukt i en ångtät säck, och det är kanske enda möjliga valet under vissa omständigheter - men inget särskilt trivsamt IMHO. Ett annat knep jag sett är två sovsäckar i varandra - den ena i mindre fuktkänslig syntet, dit man försöker styra daggpunkten.

Dagens stora tumme upp för dessa förklaringar. Tack Joanna!

Listan av 3 sätt för värmeöverföring tog jag härifrån:

Värmeöverföring – Wikipedia

sv.wikipedia.org

Liggunderlag brukar ju ange R-värde - är det då dess värmemotstånd, inversen på värmeledningsförmåga?
Högt R = bra isolering. Enhet: K*m2/W enligt

Vad är R-värde och hur beräknas det? | Recticel Insulation

R-värdet anger ett materialskikt värmeisoleringsförmåga, vilket ofta anges som isoleringsvärde för tvåglasfönster, väggar, golv och tak. Läs mer!

www.recticelinsulation.com

och på svenska blir det då : hur mycket värmeeffekt (W) krävs för att öka tempen en grad på utsidan av en yta på en m2 av det givna isolermatrialet?
R är direkt proportionerligt mot tjockleken av matrialet enligt Rvärdes-länken - känns rimligt, eller som min kollega brukar säga på svengelska, det "mejkar säns".

/Patrik

 

[joanna]

Listan av 3 sätt för värmeöverföring tog jag härifrån:

Wiki skriver helt korrekt: "strömning (konvektion)". Jag blev förvirrad av att du skrev "utan medium (t ex luft) emellan"; det är ju just ett cirkulerande medium (luft) som orsakar förlusten genom att ta värmeenergi från kroppen, röra sig bort och avge den till något den möter som är kallare än den själv.

Liggunderlag brukar ju ange R-värde - är det då dess värmemotstånd, inversen på värmeledningsförmåga? (...) R är direkt proportionerligt mot tjockleken av matrialet enligt Rvärdes-länken - känns rimligt, eller som min kollega brukar säga på svengelska, det "mejkar säns".

Stämmer, och det heter "R" även inom byggbranschen. För homogena skikt räcker det alltså att invertera värmeledningsförmågan (dem materialspecifika värmekonduktiviteten, Λ=lambda nedan) och multiplicera med materialets tjocklek, samt lägga till inre (Ri) och yttre (Ry) övergångsmotstånd för resp. begränsningsyta (men det är små värden jämfört med ett högisolerande materials - tillsammans ca 6% av R hos t ex 100 mm minull):
Rtotal = Ri + d/ Λ + Ry
För sammansatta skikt får man beräkna värmemotstånd för varje resp. skikt, summera, och återigen lägga till in- och utsidans övergångsmotstånd:
Rtotal = Ri + d1/ Λ1 + d2/ Λ2 + d3/ Λ3 +...+Ry

 

[skogsbaronen]

Så är det ju i idealfallet, dvs om de extra klädlagren ökar det sammanlagda "loftet" i motsvarande grad. Det krångliga i sammanhanget är att det inte alltid inträffar, utan kläderna i större eller mindre grad ersätter/binder den redan befintliga inneluftvolymen. Då blir vinsten inte lika rakt avhängig summan av alla skiktens värmemotstånd - man "vinner" ändå, men i större grad beroende på reducerad konvektion och bättre sammanlagd isolering på lokala tryckpunkter.
I sämsta fall har man tryckt ihop sovsäckväggen - dvs skiktet med det överlägset högsta värmemotståndet - och fått en högre andel av skikt med lägre värmemotstånd.

Först vill jag bara förtydliga att alla mina exempel förutsätter att man inte påverkar sovsäckens loft, samt att man inte lägger sig med fuktiga/blöta kläder i sovsäcken.
Min andra reservation är att jag kanske misstolkar dig, och att vi diskuterar päron och äpplen.

Jag lär mig mer än gärna något nytt, och kommer snällt erkänna om jag har fel, men jag köper in det där riktigt =)


En fri luftmassa måste väl ändå vara sämre än en luftmassa som delvis är bunden i något som förhindrar konvektion?
Dels har vi konvektionen i sig, men vi har även värmeläckaget vid huvan.
Att man inte rakt av kan addera respektive plaggs isolervärde kan jag köpa, men i vilken situation kan det totala isoleringsnettot minska av att lägga till isolering?

Var går i så fall den magiska gränsen?
Att lägga en tunn sovsäck innanför sin tjocka sovsäck?
Att klä sig i en dun/syntet-jacka, dun/syntet-byxa, dun/syntet-tofflor och dun/syntet-vantar?
Att klä sig i ullunderställ sockor och vantar?

Det är möjligt att jag helt misstolkar dig, men i så fall får detta stå kvar som delförklaring till nedanstående.

Hjälper inte så mycket, om man får vänta halva natten på en stunden...

Här blir det väl lite mer knepigt, eftersom hela klädessystemet samt respektive persons personlighet/fysik/m.m. måste räknas in.

Om vi förutsätter att mitt påstående om totalt sett ökat isoleringsnetto (ovan) stämmer:
Det kostar en del initialenergi att klä på sig ett kallt plagg.
Den värmen försvinner inte snabbare under hela natten sett, men sett till den vakna tiden blir det en förlust.
Som ytterligare bieffekt kan man uppleva kyla i t.ex. händerna, t.ex. om man tar på sig underställ och strumpor men inte vantar. Understället minskar värmeläckaget ut till den fria luftmassa i sovsäcken, där de nakna händerna befinner sig.


Detta resulterar väl i att "skönast" blir att lägga sig utan kläder, men detta på bekostnad av hela nattens kvalitet?
Fiktivt exempel:
Alt 1: Om man lägger sig utan kläder så blir det varmt och mysigt ganska omgående, men man vaknar av att man fryser efter 6 timmars sömn.
Alt 2: Man tar på sig ett tjockt ullfrottéunderställ samt sockor och vantar (ryggsäckskalla, dessutom). Det blir inte så varmt och mysigt. Man fryser inte, men det känns kallt och inte superbehagligt. Den extra totala isoleringen medför dock att man kan sova 8 timmar innan man vaknar och fryser.

 

[joanna]

(...) Det där med rädslan att bli fuktig i säcken och därmed börja frysa är knappast applicerbart om man inte andas i säcken (...)

Inte säker på om jag håller med. Människan avger i vila 2-5 dl vatten/dag genom huden, men det varierar inom rätt vida ramar mellan olika individer. Man behöver alltså inte svettas för att det ska bli icke försumbara mängder vattenånga, som behöver ventileras bort och/eller diffundera ut genom sovsäcken. Alternativt stängas in i en ångbarriär, eller - behagligare - buffras i ett material som är bra på det - t ex ull .

På sin väg ut genom genom sovsäcksväggen möter den diffunderande vattenångan allt lägre temperatur (jfr temperaturgradient) och kondenserar där temperaturen sjunkit till daggpunkten. Den vill man ju inte ha inne i sovsäcksväggen. I värsta fall sjunker dess värmemotstånd direkt; är det så kallt att vattendropparna frusit i fyllningen, får man problem kanske nästa natt, när de tinar.
Vid minusgrader kan man ju skaka av rimfrosten på morgonen, om kondensationen skett på sovsäckens utsida, men då får man tillåta lagom mycket värmeläckage genom sovsäcken (det löser sig oftast, men inte alltid, automatiskt om man har valt en "lagom varm" sovsäck). Proffsen (alltså inte jag...) kör i svårare fall med ångbarriär runt kroppen.

Jag som dricker mycket, kissar litet och i princip alltid har lite fuktig hudyta hör nog till högproducenter av hudavgiven ånga (och troligen därför klarar ökenhetta utan att lida). Trots att jag mycket sällan tältar i riktigt låga vintertemperaturer, har fuktansamling i sovsäcken varit en tydlig faktor att hantera, och jag är noga med förebyggande åtgärder som god ventilation i tältet, torra sovkläder av ullfrotté närmast kroppen etc. Det kan vara svårt att torka ut en allt fuktigare sovsäck på långa regniga tältturer.

 

[tango]

Wiki skriver helt korrekt: "strömning (konvektion)". Jag blev förvirrad av att du skrev "utan medium (t ex luft) emellan"; det är ju just ett cirkulerande medium (luft) som orsakar förlusten genom att ta värmeenergi från kroppen, röra sig bort och avge den till något den möter som är kallare än den själv.

<klipp om R>

@joanna: Du har förklarart mycket saker bra men jag förstår inte riktigt skillnaden på strömning=konvektion och strålning.

Strömning är väl när ett medium rör sig och kyler/värmer - t ex blåst eller den fria luften i sovsäcken som byts mot kallare uteluft.

Det blev förvirrande då jag skrev om luft i mitt förök till förklaring - det är ju dels luft mellan mej och sovsäcken (som kan röra sig dvs agera medium) och "fast/stilaståeende" luft i sovsäckens loft = själva isoleringen.

Men strålning som värme-(/kyl-)källa? Kan tänka mig att en öppen eld värmer genom strålning men i gengäld överförs väl den värmen till mej genom luften mellan mej och lågorna och då är det väl konvektion/strömning?
Eller blir det strålning då mediumet mellan inte rör sig -. dvs luften mellan mej och lågorna värms upp utan att röra sig? Sen stiger ju den varma luften efterhand men inte med väldsam hastighet tror jag, eller?

Kort frågat: Hur överför strålning värme(/kyla)?

/Patrik

 

[smux]

Det är nog inte ett linjärt samband så dubbelt blir det nog inte, men i övrigt så ja - så blir det.
Det är ju det som är huvudskillnaden mellan en lätt sommarsäck och en varm vintersäck - mer isolering
Men man kan inte bara fylla på mer dun om inte dunet får plats. Man måste göra dunkanalerna större också.

Det är ju inte dunet eller annan fyllning som sådan som isolerar, utan den mängd luft som isoleringsmaterialet binder dvs loftet som redan flera nämnt. Att trycka in mer dun behöver inte ge bättre isolering, detta beror på hur säcken är sydd och om det extra dunet bidrar till ökat loft. Trycker man bara in mer dun utan att den extra fyllningen bidrar till ökat loft kan man faktiskt i värsta fall få sämre isolering.
Tyget på sovsäcken är ju egentligen bara där för att hålla dunet på plats, för att ge sovsäcken sin form och för att hindra onödig cirkulation (luftutbyte) mellan kall uteluft och luften som binds i loftet.

 

[joanna]

Först vill jag bara förtydliga att alla mina exempel förutsätter att man inte påverkar sovsäckens loft, samt att man inte lägger sig med fuktiga/blöta kläder i sovsäcken.
Min andra reservation är att jag kanske misstolkar dig, och att vi diskuterar päron och äpplen.

Jag är övertygad om att vi är helt överens; ev känsla av äpplen och päron beror garanterat på att jag varit kass på att formulera mig tillräckligt bra

En fri luftmassa måste väl ändå vara sämre än en luftmassa som delvis är bunden i något som förhindrar konvektion?

Absolut, och det är precis så jag försökt beskriva det.

Dels har vi konvektionen i sig, men vi har även värmeläckaget vid huvan.

Det läckaget sker ju också genom konvektion - den varma inneluften sticker iväg från sovsäcken och ersätts av kall. Däremot kanske man kan räkna med lite strålningsförlust från uppåtvänt naket ansikte mot det kalla tälttaket (magsovaren slipper detta )

Att man inte rakt av kan addera respektive plaggs isolervärde kan jag köpa, men i vilken situation kan det totala isoleringsnettot minska av att lägga till isolering?

Risken finns bara om man ersätter "bättre" isoleringslager med "sämre"; t ex om de "sämre" lagren tryckt ihop de "bättre" så pass att det sammanlagda R-värdet sänks.

Var går i så fall den magiska gränsen?
1. Att lägga en tunn sovsäck innanför sin tjocka sovsäck?
2. Att klä sig i en dun/syntet-jacka, dun/syntet-byxa, dun/syntet-tofflor och dun/syntet-vantar?
3. Att klä sig i ullunderställ sockor och vantar?

1. Kan inträffa, om den tunna är "sämre" än den tjocka och dess tyngd trycker ihop den tjocka under den gräns, där summan av deras R-värden blir sämre än den icke-hoptryckta "bättre" sovsäckens. Går hyfsat lätt att räkna på, se mitt senaste svar till tango.
2. Samma princip - bara om alla dessa klädlager (som troligen ändå har sämre värmemotstånd än sovsäcken) trycker ihop sovsäckens loft under den gräns, där summan av deras R-värden blir sämre än den icke-hoptryckta sovsäckens. Kan alltså inträffa i trångt skurna sovsäckar.
Dun/syntet är ju ändå en bra lösning, dess värmemotstånd ligger närmare sovsäckens och den sortens plagg innehåller inte så mycket (högkapacitiv) tygmassa. Med tyngre klädlager (som har flera ordningar större värmekapacivitet än luft) tar det (för mig) mer än behagligt lång tid att värma helheten till konstans.

Det är möjligt att jag helt misstolkar dig, men i så fall får detta stå kvar som delförklaring till nedanstående.

Jag tror som sagt att vi egentligen är helt överens

Här blir det väl lite mer knepigt, eftersom hela klädessystemet samt respektive persons personlighet/fysik/m.m. måste räknas in.
Om vi förutsätter att mitt påstående om totalt sett ökat isoleringsnetto (ovan) stämmer:
Det kostar en del initialenergi att klä på sig ett kallt plagg.
Den värmen försvinner inte snabbare under hela natten sett, men sett till den vakna tiden blir det en förlust.
Som ytterligare bieffekt kan man uppleva kyla i t.ex. händerna, t.ex. om man tar på sig underställ och strumpor men inte vantar. Understället minskar värmeläckaget ut till den fria luftmassa i sovsäcken, där de nakna händerna befinner sig.
Detta resulterar väl i att "skönast" blir att lägga sig utan kläder, men detta på bekostnad av hela nattens kvalitet?
Fiktivt exempel:
Alt 1: Om man lägger sig utan kläder så blir det varmt och mysigt ganska omgående, men man vaknar av att man fryser efter 6 timmars sömn.
Alt 2: Man tar på sig ett tjockt ullfrottéunderställ samt sockor och vantar (ryggsäckskalla, dessutom). Det blir inte så varmt och mysigt. Man fryser inte, men det känns kallt och inte superbehagligt. Den extra totala isoleringen medför dock att man kan sova 8 timmar innan man vaknar och fryser.

Jag är helt med dig och har försökt beskriva detta. Jag tror (mest av egen bitter erfarenhet) att vår förmåga att producera och avge värmeenergi varierar inom vida ramar även i vila, och det påverkar ju hur man vill hantera problemet. Ett ullfrottéunderställ kan som sagt vara en bra lösning i brytpunkten mellan fördröjd komfortupplevelse och faktiskt adderat värmemotstånd - det bidrar inte med särskilt mycket massa, stoppar konvektion närmast huden, bidrar till isolering av tryckpunkter och buffrar kroppsfukt utan att förlora isoleringsförmågan. Jag slänger självklart även på mig min lätta dunjacka också vid behov - det finns plats för det i min sovsäck och den kräver nästan ingen tid alls att värma upp till konstans. Jag gör det inte med min rätt tunga Värmetröja 90, som dessutom är oftast är mättad med buffrad kroppsfukt efter att ha varit använd före läggdags.

Det skönaste och mest effektiva är naturligtvis att skaffa en tillräckligt varm sovsäck, men det var ju inte trådens förutsättning...

 

[joanna]

(...) Men strålning som värme-(/kyl-)källa? Kan tänka mig att en öppen eld värmer genom strålning men i gengäld överförs väl den värmen till mej genom luften mellan mej och lågorna och då är det väl konvektion/strömning?
Eller blir det strålning då mediumet mellan inte rör sig -. dvs luften mellan mej och lågorna värms upp utan att röra sig? Sen stiger ju den varma luften efterhand men inte med väldsam hastighet tror jag, eller?
Kort frågat: Hur överför strålning värme(/kyla)?

Det enkla svaret är att strålning (tydligare: elektromagnetisk strålning) inte kräver något förmedlande medium för att överföra energi till en mottagande yta. Annars skulle solen inte kunna värma jorden från åtta solminuters avstånd genom (i praktiken) vakuumrymd. En öppen eld skulle värma dig även på månen .
Omvänt kan vi känna "kallraset" från närliggande kalla ytor utan att vara i direkt kontakt med dem - oftast fönsterrutor, men underskatta inte effekten av kalla rumsväggar trots hög lufttemperatur i rummet.

Eftersom strålningskällor på jorden inte verkar i vakuum, bidrar även den luftrörelse de omedelbart orsakar närmast sig till värmespridningen (jfr en skorsten över öppna spisen) resp. "kallraset", men både eldens värme och fönstrets "negativa" vämestrålning skulle upplevas även i ett lufttomt rum.

När den elektromagnetiska strålningen väl träffat en yta, reflekteras den (som mer långvågig värmestrålning) och absorberas (som exciterade molekylrörelser i materialet = temperaturökning) i olika proportioner, beroende på ytans egenskaper (jfr solgass mot svarta resp. vita kläder). Därefter kan energin förmedlas vidare genom ledning och/eller konvektion.

 

[tango]

Det enkla svaret är att strålning (tydligare: elektromagnetisk strålning) inte kräver något förmedlande medium för att överföra energi till en mottagande yta. Annars skulle solen inte kunna värma jorden från åtta solminuters avstånd genom (i praktiken) vakuumrymd. En öppen eld skulle värma dig även på månen .
Omvänt kan vi känna "kallraset" från närliggande kalla ytor utan att vara i direkt kontakt med dem - oftast fönsterrutor, men underskatta inte effekten av kalla rumsväggar trots hög lufttemperatur i rummet.

Eftersom strålningskällor på jorden inte verkar i vakuum, bidrar även den luftrörelse de omedelbart orsakar närmast sig till värmespridningen (jfr en skorsten över öppna spisen) resp. "kallraset", men både eldens värme och fönstrets "negativa" vämestrålning skulle upplevas även i ett lufttomt rum.

När den elektromagnetiska strålningen väl träffat en yta, reflekteras den (som mer långvågig värmestrålning) och absorberas (som exciterade molekylrörelser i materialet = temperaturökning) i olika proportioner, beroende på ytans egenskaper (jfr solgass mot svarta resp. vita kläder). Därefter kan energin förmedlas vidare genom ledning och/eller konvektion.

Aha, då blir ju de 3 värmeöverföringssätten logiska, man ser till vad som är mellan det varma och kalla:
konduktion/ledning: direkt kontakt =inget emellan
konvektion/strömning: medium emellan som omfördelar/flyttar värmen/kylan
Strålning: värme/kyla förmedlas utan direkt medium via elektromagnetisk strålning

Lägger vi till din avdunstning så är det ju energin som åtgår byta aggregationsform, dvs för att omvandla vätska till ånga, kokning på vanlig svenska och då tas ju värme från källen, dvs du kyls.

/Patrik

 

[joanna]

PS om strålning med relevans för trådens ämne :
Strålningsförluster mot en klar natthimmel är något att verkligen räkna med, när man sover utomhus. Det är (bland annat) därför vi fryser mer i samma sovsäck och kläder, när vi sover under bar (klar) himmel, än under under ett tarp/tälttak (eller ett träds grenverk, klipputsprång, moln en mulen natt etc), och det gäller även om det är helt vindstilla. Tält/tarptyget har i praktiken försumbart värmemotstånd, är kall och orsakar också en liten strålningsförlust, men det skärmar av sovsäckens (och ev. nakna ansiktshudens) yta från den stora strålningsförlusten direkt ut mot rymden.

Jfr rimfrost på utomhusparkerade bilars tak efter en klar natt, även om det inte varit minusgrader. Vi skridskoåkare i södra Sverige får ofta (och med framgång) förlita oss på strålningsförluster mot nattrymden från våra sjöar, även i de typiskt skånska temperaturområdena strax över nollan

 

[tango]

PS om strålning med relevans för trådens ämne :
Strålningsförluster mot en klar natthimmel är något att verkligen räkna med, när man sover utomhus. Det är (bland annat) därför vi fryser mer i samma sovsäck och kläder, när vi sover under bar (klar) himmel, än under under ett tarp/tälttak (eller ett träds grenverk, klipputsprång, moln en mulen natt etc), och det gäller även om det är helt vindstilla. Tält/tarptyget har i praktiken försumbart värmemotstånd, är kall och orsakar också en liten strålningsförlust, men det skärmar av sovsäckens (och ev. nakna ansiktshudens) yta från den stora strålningsförlusten direkt ut mot rymden.

Jfr rimfrost på utomhusparkerade bilars tak efter en klar natt, även om det inte varit minusgrader. Vi skridskoåkare i södra Sverige får ofta (och med framgång) förlita oss på strålningsförluster mot nattrymden från våra sjöar, även i de typiskt skånska temperaturområdena strax över nollan

Det är väl därför det kan funka att ha bilen i carport, det är ju lika kallt i luften runt bilen men tak över stoppar strålningen.

/Patrik