Roligt att springa?

[Stuvarn]

Kramp kan ju komma av vätskebrist eller mineralbrist av nåt slag! Hade tidigare i livet problem med just kramp å det försvann när jag efter tips åt magnesiumtabl.
Men tror nog att du både äter å dricker vettigt!
Mitt problem är det omvända älskar att springa men tycker det är så tråkigt att gå, min runda tar så lång tid å man kommer ju inte så långt som vid löpning
/Janne

 

[Strykarräven]

Jag har en fråga också: Två-tre gånger har jag fått kramp, eller något som känns som kramp, i vänster ben, på utsidan från strax ovanför fotknölen och till ungefär halva vaden. Det har släppt efter ca 2 minuter när jag börjat gå.
Ibland har det kännts som om jag springer snett på vänster fot och jag sätter krampkänslan i samband med den känslan. Men jag har provsprungit på band och jag pronerar inte. Inte det minsta. Har ändå en stabil sko för att minska belastningen på knäna, som jag ibland har haft lite besvär med.
Någon som vet vad krampkänslan kan tänkas komma av och hur jag kan undvika den?

Faktiskt inte. Däremot tror jag inte du ska oroa dig för mycket över det. Du har just börjat med en ny idrott=belastning, och du har gått ut ganska ambitiöst. Nu när du satt upp ett mål som inte alls låter orealistiskt, vill åtminstone inte jag lyfta någon röd flagga och säga åt dig att ta det lugnt med löpningen. När du nått ditt 1/2-mål, kan det vara klokt att mer satsa på att "konsolidera" löpningen, göra den till en trevlig vana helt enkelt, snarare än att öka ännu mer. Det är väldigt individuellt, men en del av oss har svårt att anpassa kroppen till ny belastning. Ditt problem låter inte som kramp, snarare som någon form av överbelastning. Se till att stretcha vaderna ordentligt efter träning. Börjar du få återkommande besvär så skriv igen, och överväg styrketräning av vaderna. Men det tar vi då, om det behövs!

Pannlampslöpning rekommenderas för den lite äventyrlige/-a!


(Spekulation utifrån egna erfarenheter, inte vetenskap: Jag brukar få en liknande "krampkänsla" på fram-utsidan av höger underben när jag haft en längre tids uppehåll m löpningen. Det känns som att muskeln på framsidan ("fotlyftarmuskeln") blir fort trött, varvid jag får ont (krampkänsla), varefter jag börjar springa snett på den foten, ungefär som att muskeln inte orkar lyfta upp foten tillräckligt i steget för en bra isättning. Brukar försvinna rätt fort, och om jag sänker tempot något.)

 

[Saltis]

Kan det vara så att krampkänslan är att muskeln på utsidan/framsidan av underbenet blir utmattad och arbetar anaerobt? Den muskeln "bromsar" din landning om du springer med tydlig hälisättning. Det är inte så lätt att börja ändra sitt löpsteg och det är inte nödvändigt, testa att värma upp längre (10-15 min) och stretcha nämnda muskel efter varje pass.

 

[utter]

Har ni några tips på hur det kan bli roligare att springa?
(Jag behöver inte höra att det inte ska vara roligt att träna, det får jag höra tillräckligt ofta

Jag ser från din profil att du bor i Norrbotten. Det betyder ju att möjligheten finns att åka skidor. Aldrig funderat på det? Personligen tycker jag att löpning är kul, men inte på vintern.

Men när våren kommer så spritter det i mina ben igen och jag drar ut och springer.

Tack för alla svar! Jag blir verkligen motiverad av det ni skriver!
Jag klär mig inte för varmt. Igår när det var -18 hade jag dubbla underställ, men annars har jag ett Craft underställ och en tunn längdåkningsjacka och -byxa (tunt foder fram, inget bak) och en tunn skidmössa.

Om det är kallare än -15 så brukar jag köra med en värmeväxlare för att värma upp andningsluften. Den heter Airtrim, men det finns även en som heter lungplus.

 

[KebneKajsa]

Jag skrev "krampkänsla" eftersom jag själv tänkt att det nog inte är kramp. Tänkte att det kanske helt enkelt är någon vanlig nybörjaråkomma. Ska tänka på det ni skrivit. Ta det lugnt, stretcha och dricka mer.

Utter, jag har åkt skidor mycket mer i mina dar än jag sprungit. Bor bara några hundra meter från fina välpreparerade spår. Körde Kortvasan och Halvvasan för några år sedan.
Men jag har velat börja springa så många gånger. Har kommit igång med det flera gånger, men sedan har det runnit ut i sanden, förmodligen för att jag inte haft tålamod att vänta på resultatet - och för varje gång har jag tyckt det varit tråkigare och tråkigare.
En massa olika saker som tar alldeles för lång tid för att gå in på här, gjorde att jag bestämde mig strax efter nyår för att NU ska jag lyckas! Det har gått ganska bra, men idag var det så rysligt tråkigt - delvis förståss beroende på snöovädret - och det började kännas som om jag snart skulle ge upp. Men då kom jag på att Utsidans löpare kanske har några goda råd! Och nu känner jag mig jättemotiverad igen!

 

[Victor2]

Låter som gubbvad

KebneKajsa, du är på "G". Ta det nu bara lugnt och bygg sakta upp muskler för att undvika skador. Kombinera löpträningen med gymträning om det är möjligt.

Krampen kan ha många orsaker. Du skrev att det var -18 grader, det låter väldigt kallt för oss sörlänningar. Börja löppasset med att gå eller jogga lätt några hundra meter för att värma upp musklerna. Ha överdragskläder tills du börjar springa.

Du skriver också att du har en stabil sko. Den kan vara för stabil så att det blir för lite dämpning. När man blir äldre minskar elasticiteten i musklerna och man behöver landa foten mjukt. Individuellt anpassade iläggssulor som stöder hålfoten är ett tips som hjälpt mig när jag haft problem med gubbvad.

Stretcha vaderna särskilt genom att stå med främre delen av fötterna på ett trappsteg. Växelvis sträck upp till tåstående och sänk ner fötterna så hälen är under trappsteget och sträckningen känns i vaden. Upprepa 3 x 15 reps.

 

[graylingman]

Ska vi peppa varandra, Kajsa?

Ja, vad säger du?

Jag känner så oerhört väl igen mig i det du skriver. Jag har gjort massor av försök att komma igång. Dock har jag aldrig blivit riktigt biten. Senaste försöket var i våras nån gång, och att det sprack då tror jag berodde på att jag var för ambitiös. Lade upp ett lite för hårt program. Sen fick jag en förkylning som drog ut på tiden och när förkylningen sent omsider var borta.... ja då kom jag inte igång igen.

Vad tror du? Kan en ömsesidig peppning via mail vara ett sätt att öka motivationen? PM:a i så fall!

//Anders

 

[KebneKajsa]

Jag gjorde det!!! JAG SPRANG I 30 MINUTER IDAG!!!!

Jaja, jag fattar att det inte är särskilt intressant för de flesta men jag är så överväldigad så jag måste bara få utbrista det!

Var jättetaggad efter gårdagens input härifrån forumet, och ställde in mig på att springa 25, vilket skulle ha blivit en ökning med 6 minuter från mitt gamla rekord häromdagen.

Gick raskt i 4 minuter och började sedan springa.. eller rättare sagt: lufsa. Tänkte "Jag älskar att springa! Jag älskar att springa!" (Tack joru!) Det började kännas som en parodi att JAG sprang där och nästan småsjöng för mig själv att jag älskar att springa, så det blev roligt bara därför! Och jag tittade inte på klockan förrän efter 10 minuter! Fast då hade det känts jobbigt och så där tråkigt några minuter, det kan jag inte förneka.. MEN SÅ; vid 15 minuter märkte jag plötsligt att både andningen och KÄNSLAN kändes lättare! Det kändes liksom... ROLIGT!
Visserligen var jag jäkligt trött i benen, men då tänkte jag "vafan, nog klarar jag att vara trött i benen" och sprang på.
Jag passerade stället där jag slutade springa och började gå förra gången. Sprang glatt förbi! Sedan är det en slakmota och jag tänkte "Undrar om jag orkar springa hela?" (Tack Strykarräven!) Efter slakmotan kommer en liten uppförsbacke och jag tänkte "Undrar om jag,, " Efter uppförsbacken är det nerför och då tänkte jag att "det är ju inte jobbigt" och sen var jag nästan hemma så då tänkte jag "Den här sista biten har jag ju sprungit flera gånger, så det gör jag nu också". Men sedan, 50 meter från huset när jag skulle svänga höger, tänkte jag till min stora förvåning: "Det här blir lite för kort" och vek i stället till vänster och tog ett varv runt ett par kvarter. Sedan hade det plötsligt gått 30 minuter! Då stannade jag och gick de sista tre minuterna hem - fast det kändes som om jag hade kunnat springa längre! (Sedan stretchade jag på bron, det brukar jag göra Victor2.)

Det jag sedan insåg är hur mycket PSYKE det handlar om! Det måste ha varit minst 70% psyke och högst 30% fysik som behövdes för att jag skulle klara det. För 3 veckor och 1 dag sedan sa huvudet att jag inte orkade mer än 2 minuter (eftersom jag blev så utttråkad?). Hade det rent fysiskt varit så att jag bara orkade 2 minuter då, så hade det förmodligen varit en omöjlighet att jag skulle springa 30 minuter idag.

Än en gång, ett JÄTTETACK till er som sporrade mig igår när jag var SÅ NÄRA att ge upp!
När jag får bragdguldet ska jag nämna er alla vid nick

Ang "krampen" så försökte jag känna efter idag och märkte då att jag tjongar ner vänster fot hårdare än höger. Jag är starkare i höger ben, det har jag alltid varit och högra vadmuskeln är också tydligt större än vänstra. Jag trodde att gubbvad känns i själva vadmuskeln, det här sitter på sidan av vaden och känns inte alls bak. Idag kändes det också i låret, på baksidan men inte mitt bak utan mer åt vänster. En teori är alltså att vänsterbenet inte orkar sätta ner foten tillräckligt mjukt när jag börjar bli trött i benen och det i sin tur skapar en överbelastning. Låter det rimligt? Kan det i så fall vara en bra idé att styrketräna vänster ben extra?

Och graylingman, gärna. Vet inte om jag är nån bra sparringpartner, men det kan ju vara värt ett försök! Jag hör av mig!

 

[ragwen89]

Jag vill bara säga att det kan verkligen bli hur kul som helst att springa. Det blir helt enkelt vad man gör det till! Fantasi är rätta hjälpmedlet!
Det som förgyllt mina löparrundor är:
*Stavar, ger en extra push i jobbiga backar, då man kan hjälpa de mjölksyrafyllda benen med några kraftiga stavtag. Perfrekt träning inför skidsässongen, ger dessutom träning för hela kroppen.
* Springkompis, hjälper alltid. OBSERVERA att denna bör vara på samma nivå som dig, annars blir ressultatet det motsatta (tycker jag)!
* Varriera led, spring inte på samma gamla el-ljusspår år ut och år in, ge dig ut på skogens stigar.
* Undvik urtråkiga gator, främst långa, raka, som garanterat är urtråkiga!
* Har du hund, koppla fast den i en sele och få lite draghjälp. Jättekul! Observera att du tränar lite andra muskler (garanterad träningsverk!) kombinera hjärna med stavar.
* Vad tänker du på under löparrundorna? Hur jobbigt och tråkigt det är!? Tänk på något som glädjer dig, eller som får hjärnan att arbeta (jag brukar fundera på fysikläxan..). Undvik att tänka på alla dina stegtag...
*Anmäl dig till en motionstävling, man blir garanterat mer motiverad!
*Spring i mörker med pannlampa (ev. på enskogsstig) blir garanerat mer mysigt och spännande!
*Spring regelbundet, att hålla på med en springrunda en gång i veckan eller varannan vecka är bara jobbigt, sattsa på två jämt utspridda över veckans dagar!

 

[Strykarräven]

Kan det vara så att krampkänslan är att muskeln på utsidan/framsidan av underbenet blir utmattad och arbetar anaerobt? Den muskeln "bromsar" din landning om du springer med tydlig hälisättning. Det är inte så lätt att börja ändra sitt löpsteg och det är inte nödvändigt, testa att värma upp längre (10-15 min) och stretcha nämnda muskel efter varje pass.

Word, ungefär det jag menade i mitt inlägg. Tydligen flera som upplevt samma sak.

Bra jobbat Kajsa, du sporrar mig att dra en vända senare ikväll, trots ishalkan!
/A.

 

[zebmacahan]

"kramper" i benet

Hej KebneKajsa!
Det finns troligen många orsaker till smärttillstånd/kramper i underbenet.
Får du ont vid uppåtböjning av foten i fotleden? Ibland kan s k senknarr kännas i det akuta skedet när man böjer foten uppåt. Du kanske är öm över senan?
Tänkbara orsaker:
1. Senan till främre skenbensmuskeln (tibialis anteriormuskeln) går på framsidan av underbenet ner över fotleden och böjer fotleden uppåt. Denna sena kan kan bli inflammerad när den passerar längs med skenbenet över fotleden. Retning av senan kan då uppstå i samband med överbelastning och yttre tryck.
Åtgärd: Vila och värme
Avlasta senan genom att fördela trycket till omgivningen, lägg t ex skumgummi mellan snörning och senan.
2.Compartment syndrom: Främre skenbensmuskeln ligger inneslutet i ett trångt rum, s k compartment omgivet av skenben och bindvävshinnor. Vid överbelastning kan muskeln svullna och det kan i sin tur leda till ökat tryck och försämrad genomblödning, smärtor och muskelsvaghet.
Åtgärd: Omedelbar vila och högläge. Ibland kan svullnaden kvarstå och då får man nog söka läkare, det händer att operation med klyvning av bindvävshinnorna måste göras.

Alltså viktigt med bra skor och de inte snörs åt för hårt. Tänk på att vägar lutar i kanterna, försök att växla sida vid längre löpsträckor om det är möjligt. Lagom fina stigar och terräng kan då vara att föredra.
Zeibrant

 

[KebneKajsa]

Hej Zebbe!
Har inte sett ditt inlägg förrän nu. Tack för tips på vad det kan vara. Någon inflammation tror jag inte att det är, då borde jag ha mycket mer ont, tycker jag. Compartment är jag också ganska säker på att det inte är, min dotter som är elitjunior har haft problem med det och hennes symptom var helt annorlunda än det jag känner. (Hon har för övrigt blivit bra med regelbunden behandling med Compex.)

Jag har märkt att jag är mycket stelare i vänster fotled än i höger. Kan till exempel inte böja tårna uppåt mot skenbenet lika mycket med vänster och inte heller stretcha vänster vad när jag står på ett trappsteg lika bra som höger pga det "tar stopp" i fotleden. Jag tror att detta kan vara en orsak till att jag får ont i benet, det vänstra löpsteget är helt enkelt sämre pga detta. Jag tränar den fotleden extra så ofta jag kommer ihåg, både stretchar och står på ett ben och försöker tänka på att sätta i båda fötterna lika i marken när jag springer.

Det bästa är att ju mer jag har sprungit ju mindre har besväret i benet blivit. Jag har nu sprungit några pass som är lite längre och då har det varit som mest ont mellan ca 15 och 30 minuter och sedan i stort sett släppt. Jag tror med andra ord att det kommer att gå över när jag kommit in i löpningen bättre.

Men NU måste jag få skryta och berätta det jag egentligen vill säga: Jag sprang i 61 minuter idag! Har mätt sträckan på Lantmäteriets hemsida och det blev 7,3 km. Ingen fart att skryta över med andra ord, men med tanke på att det bara är 36 dagar sedan jag trodde att jag bara orkade springa i 2 minuter, och att jag springer på traktorskottad skogsväg, halvtungt underlag med andra ord, så är det väl ändå ganska bra Dessutom räcker medelhastigheten till att klara Stockholms Marathon! Fast det har jag inga planer på, inte i år i alla fall.