Detta är uppenbarligen en tråd där vad som helst kan sägas - och kanske hända. Själv är jag född på femtiotalet och var i mitt friluftsesse på sjuttiotalet. Med tunga ylletröjor, jeans och långskaftade gummistövlar på fjället. För att inte tala om regnsställ modell vävklädd galon. Fullständigt omöjliga att använda till något annat än som regnskydd och svettframkallare.
Och kängorna! Av den tidens kängor fick nästan alla vandrare skoskav. Jag gick alltid i stövlar. Och medan man gick kände man doften av T-röd från ryggsäckens ytterficka. Förhoppningsvis skulle ingen droppe av spriten av misstag hamna i maten och förpesta alltihop.
Allt på 70-talet var alltså inte så bra. Men det höll. Jag har både ylletröjorna och regnstället kvar i garderoben nånstans. Tror jag.
Vad som däremot forfarande funkar och används är min Fjällräven ramryggsäck. Använd fler gånger än jag i min vildaste fantasi vågar gissa. Numera uppgraderad med ett avbärarbälte. Det uppfanns nångång på sjuttiotalet och väckte då visst uppseende. Denna ryggsäck väger mindre än min nyare Lundhags V8 (som ju i och för sig är för tung).
Tältet är fint också: ett Tarfala fjälltält med ryggåskonstruktion. Innertältet är av s k Himalayaväv av bomull. Något hekto tyngre än konstfibermodellen, men var hittar man denna ombonade kvalitet idag? Hur stor vattenpelare frågar kanske någon? Vadå vattenpelare? Om man visste vad det var på fabriken så märktes det i alla fall inte på tältet. Vattenavrinningen fungerade helt annorlunda på den tiden.
Vikt på tältet: 3,0 kg (ryms 2 personer). Ersätter man de raka stängerna med sina egna teleskopstavar så blir det bara 2,6 kg att bära på (delat på två). Knappt lönt att köpa ett Hilleberg för viktens skull. Eller ska man göra det ändå?
Nej, jag saknar inte allt jag hade på sjuttiotalet. Men visst tillverkas det oerhörda mängder skräp idag. Också.
Hälsningar från forntiden
/Hans
Och kängorna! Av den tidens kängor fick nästan alla vandrare skoskav. Jag gick alltid i stövlar. Och medan man gick kände man doften av T-röd från ryggsäckens ytterficka. Förhoppningsvis skulle ingen droppe av spriten av misstag hamna i maten och förpesta alltihop.
Allt på 70-talet var alltså inte så bra. Men det höll. Jag har både ylletröjorna och regnstället kvar i garderoben nånstans. Tror jag.
Vad som däremot forfarande funkar och används är min Fjällräven ramryggsäck. Använd fler gånger än jag i min vildaste fantasi vågar gissa. Numera uppgraderad med ett avbärarbälte. Det uppfanns nångång på sjuttiotalet och väckte då visst uppseende. Denna ryggsäck väger mindre än min nyare Lundhags V8 (som ju i och för sig är för tung).
Tältet är fint också: ett Tarfala fjälltält med ryggåskonstruktion. Innertältet är av s k Himalayaväv av bomull. Något hekto tyngre än konstfibermodellen, men var hittar man denna ombonade kvalitet idag? Hur stor vattenpelare frågar kanske någon? Vadå vattenpelare? Om man visste vad det var på fabriken så märktes det i alla fall inte på tältet. Vattenavrinningen fungerade helt annorlunda på den tiden.
Vikt på tältet: 3,0 kg (ryms 2 personer). Ersätter man de raka stängerna med sina egna teleskopstavar så blir det bara 2,6 kg att bära på (delat på två). Knappt lönt att köpa ett Hilleberg för viktens skull. Eller ska man göra det ändå?
Nej, jag saknar inte allt jag hade på sjuttiotalet. Men visst tillverkas det oerhörda mängder skräp idag. Också.
Hälsningar från forntiden
/Hans