Paddling i Geirangerfjorden

2013 i Geirangerfjorden

Trots att jag många gånger varit i området runt Geiranger är det som att jag varje sommar känner hur jag dras till fjordarna och då framförallt fjordarna i More och Romsdal. Det gröna vattnet, de höga bergen och det underbara fisket skulle även denna sommar få mig att besöka en av världens vackraste platser. Den här gången var iden att paddla kajak, bo i tält och njuta av fisket, vyerna och naturen.

Resan började i Backe i Norra Jämtland. Kajakerna lastades på vår lilla Skoda Fabia. Vi gav oss iväg med två enmanskajaker och en K2. Efter att allt lastats fanns det precis plats i vår lilla bil för fyra personer.

Resan gick först förbi Östersund och sedan vidare genom Härjedalen och till Röros i Norge. Den tidskalkyl vi hade planerat sprack ganska fort efter en felkörning och vi tvingades övernatta på Dovre fjäll. Fast det finns helt klart sämre ställen att tälta på. Humöret var naturligtvis på topp och efter en frukost tillagad på trangiaköket fortsatte färden genom Dombås. Efter några mil till öppnade den vackra Romsdalen upp sig  och vi slingrade oss nedför de slingriga men välskötta norska vägarna samtidigt som floden Rauma forsade med sitt gröna vatten nedanför.

Ett kort stopp vid Slettaforsen bland övriga turister och lite fotografering och sedan fortsatte vi ned mot trollväggen och de enorma bergen som kantar vägen och verkligen påminner en om hur ofantligt liten man är. Vädret var strålande.

Innan Åndalsnes tog vi av vänster för att åka över Trollstigen för att snabbast komma till vårt slutmål. Trots att jag kört Trollstigen otal gånger pirrar det alltid i magen under den branta slingrande stigningen uppför berget. Denna gång lät jag dessutom min lillebror köra bilen uppför berget vilket för ett kontrollfreak som jag innebar att nerverna ytterligare fick utstå stora påfrestningar.

Väl uppe inser jag att de byggt ett stort turistcentrum högst uppe på berget och det kryllade av turister. Det tar inte bort upplevelsen över hur vackert det är men visst kan det kännas mer exploaterat än när jag var en liten grabb och var här med mor och far. Fördelen är att det blir bekvämt för alla besökande turister så att fler får njuta av vyerna.

Turistcentret på toppen av trollstigen.

Vårt mål Geiranger är även det en riktig turistmagnet, något som gjorde att jag först funderade på om jag verkligen ville paddla just den fjorden. Men efter övervägande kom jag fram till att det är just den fjorden jag drömt i flera år om att paddla i på grund av de enorma vyerna.

Lite snöbollskastning och lek senare så satte vi oss åter i vår lilla bil och styrde resan ner mot Valldal där vi äntligen kom ner till fjorden. Vädret var fortfarande toppen och efter en lunch och införskaffande av godis fortsatte vi sista biten mot Geiranger.

Äntligen var vi framme i Geiranger. Samhället är litet och kompakt inklämt i viken med berg på alla sidor. Örneveien slingrar sig nedför berget och vyn är helt enorm.

Efter avlastning av kajaker och utrustning lyckades vi få parkera vår bil innanför campingens område några dagar mot en relativt låg avgift.

De kajaker vi hade med oss var dels min Everest i plast samt två oasis. En enmans samt en tvåmans. 

Det var en härlig känsla när man fick knuffa ut kajaken i fjorden och paddla ut.

Nu jävlar skulle det bli fiske av. 

För mig har det alltid inneburit en spännande men även lite obehaglig känsla att paddla i havet när man vet att det på vissa platser är flera hundra meter djupt hav under kajaken. Som tur var hade vi strålande väder med obefintlig vind. Det var tur då vi alla var relativt ovana paddlare.

Efter att ha studerat kartan kunde jag konstatera att fjorden bredd var mellan 1-2 km. Det är i norska mått en relativt smal fjord men för en ovan paddlare som slår runt mitt på fjorden i vågig sjö skulle det kunna innebära en simtur i iskallt atlantvatten i upp till en km. Det gör att man måste tänka sig för och alltid sätta säkerheten först. 

Då vi paddlade ut på eftermiddagen kom vi inte särskilt långt innan vi bestämde oss för att stanna och äta. Medan sällskapet som bestod av min son, min bror och min brors flickvän gjorde eld och började laga till vegetarisk sojakorv ägnade jag mig åt min favoritsysselsättning, dvs fiske. Att pirka från kajak är en lite trixigt men fungerar helt klart. 

Fisket var strålade och det dröjde inte länge innan jag fått upp en lur och en liten torsk. Det fick bli kvällsmat.

En svårighet när man ska försöka tälta i längs Geirangerfjorden är den näst intill totala avsaknaden av platta ytor. Antingen går berget näst intill lodrätt rakt upp från vattnet, eller så finns det ställen där det tidigare varit ras från berget och där en stenig strand byggts upp. Under vår första natt valde vi att på stranden flytta sten tills vi fick två plana ytor som tälten kunde slås upp på. Att tälta där det rasat tidigare känns lite småläskigt. Men alternativet att sova på lodrätt berg gjorde valet enkelt. Det är riktigt läckert att öppna tältöppningen på morgonen och blicka ut över en klargrön fjord.

Paddlingen fortsatte och vi njöt av omgivningen. De fantastiska fjordgårdarna som ligger på bergssluttningarna där människor en gång har levt. Att bo och leva på en av dessa gårdar måste ha varit en upplevelse om än ett väldigt hårt liv.

Att komma ihåg för den som väljer att paddla i fjorden är att det i många fall är kilometerlånga sträckor där möjligheterna att gå iland saknas eftersom berget bokstavligt talat är lodrätt sluttande rakt ner i havet.

 Lägg märke till båthuset som byggts intill berget.

Miljön var överväldigande med de höga bergen, djupen och den trollska vegetationen längs bergssluttningarna.

När man närmade sig vattenfallen kände man på långt håll hur vinden ökade och hur den kalla luften som svepte ned från berget tillsammans med vattnet pressades ut.

Paddlingen gick långsamt och vädret var jättefint. Eftersom vi inte hade något direkt mål blev det mest ett långsamt glidande framåt längs en för det mesta spegelblank yta.

På de ställen där berget går lodrätt ner i vattnet är det en fascinerande känsla att följa berget. Jag fick i efterhand berättat för mig om hur en tysk paddlare för något/några år sedan blivit träffad av en rasande sten när han paddlat under berget, så det kan vara bra att tänka på när man befinner sig i miljön.

Vi stannade för lunch på en strand där det porlade en liten bäck med fjällvatten från berget. Vädret var fortfarande strålande och solen stekte. Lunchrasten blev längre än planerat och vi övervägde att bada. Efter att ha känt vattentemperaturen övergavs tanken på bad dock.

Tillgången på färskvatten är stor i området. Vi hade tagit med oss flera flaskor vatten per man då man sällan vet när man kan fylla på sin vattenflaska när man paddlar i saltvatten. Här rinner bäckar, forsar och vattenfall från berget nästan överallt så färskvatten fanns i överflöd.

En liten Uer. De finns på djupt vatten och tyvärr blev tryckförändringen lite för stor för denna lilla gynnare. Trots att jag försökte släppa tillbaks den på smidigaste sätt gick den vidare.

Fjorden är frekvent trafikerad av färjor som i relativt hög hastighet drar upp svallvågor. För det mesta är det inget problem då man bara vänder kajaken mot vågorna och paddlar rakt emot. Men vid ett tillfälle när det blev stora vågsvall som på något sätt krockade mot berget skapades dyningar som kändes komma från alla håll samtidigt och jag ska ärligt säga att jag trodde jag skulle slå runt. Det gick dock bra.

Vi bjöds på mat i en av de mysiga fjordgårdarna. Nice!

Under eftermiddagen började vädret bli sämre och det började regna smått samtidigt som vågorna tilltog snabbt. Min erfarenhet av de norska fjordarna sedan tidigare återupprepades och jag vill påstå att det under tjugo minuter slog om från strålande sol och krusningar till att vara regn, blåst och vågor som översköljde kajaken varje gång den dök ner i vågorna. eftersom vi nu befann oss i ett område där det var svårt om inte omöjligt att gå iland bestämde vi oss för att paddla fram till en av fjordgårdarna som vi såg en bit längre fram. Full paddling med full koncentration resulterade att vi efter en stund nådde fram till gården. Vädret fortsatte att bli sämre och vi drog upp kajakerna på land och väntade. Typiskt tänkte jag att vi nu skulle bli inblåsta och få sitta här i regnet. Efter en stund ser jag en båt närma sig över fjorden. Det blev ganska fort klart att den var på väg mot vår plats. Jag gick fram och hjälpte till att förtöja båten.

Jag talade en stund med mannen och fick klart för mig att han var snickare som arbetade under sommaren med att restaurera den gamla fjordgården och att han därför bodde där med sina två kollegor. Han tittade ut på fjorden och bedömde det som kuling och tyckte inte att det var troligt att vi skulle kunna ge oss ut på fjorden före nästa dag. Vi erbjöds att komma upp på gården och sova där. Vi tackade ja både för att erbjudandet var för vänligt för att tacka nej till och för att det kändes kul att få se hur en av de mysiga fjordgårdarna faktiskt såg ut på nära håll.

När vi kom upp lagade grabbarna mat åt oss och vi satt och åt och pratade en bra stund. Efter maten skulle de fortsätta jobba. Vi erbjöds låna en av stugorna på gården och gick dit och bäddade upp våra sovsäckar. Kändes perfekt att slippa vind och regn.

En av männen visade oss en stig som gick upp på berget och som skulle leda till en annan fjordgård en bit upp. Efter en promenad med fin utsikt valde vi ändå att vända och gå tillbaka utan att hå nått ända fram till gården.

Hela tiden funderade jag på hur livet kan ha tett sig för de människor som bott här tidigare. Ingen väg, ingen el och en ständig risk för att en större sten ska rasa ner och totalförstöra både hus och hem. Enda vägen från gården är att ta sig via en fjord som många gånger visar en sida som omöjliggör överfart. Speciellt på höst och vinter när kyla, vind och regn dominerar.

Skogen ovanför gården hade björkar som såg missbildade ut. Förklaringen jag fick var att det berodde på att man "skördade" de yttersta kvistarna på björkarna för att ge som bete till fåren och getterna och att det var därför de vuxit som de gjort.

Den vackra fasaden som vindpinats och solblekts om vartannat under lång tid. Att min bror och hans tjej var lite nojiga över att bo isolerat på en gård med enbart tre norska män med yxor blev bara roligare av att jag lyckades få en av snickarna att posera med en yxa.

Efter en god natts sömn tittade vi ut och såg att vinden mojnat och fjorden åter låg spegelblank. Vi paddlade ut med målet att paddla till den lilla byn Hellessylt.

Efter en relativt kort paddling nådde vi byn och roade oss med att paddla fram till den fors som rann ut rakt igenom samhället. Det är roligt med kajaker eftersom man lätt kan ta sig fram överallt och inte egentligen behöver oroa sig över att det är för grunt någonstans.

En rolig sak var att vi fick se tumlare när vi paddlade ut.

Därefter drog vi upp kajakerna och tog en rundtur i samhället. Vi köpte godis och chips och dricka och njöt en stund av sockerkicken. Även en hamburgare som kostade ungerfär som en mindre begagnad bil i Sverige fick slinka ner. Underbart.

En ung norsk man har löst problemet hur han ska hämta hem sin nyinköpta platt-tv. Något jag tycker är fantastiskt i Norge är alla de små jordbruken. På något sätt verkar det som att det i vårt grannland är fullt möjligt att driva små jordbruk på näst intill varje gård. Några får, en jordgubbsodling och övriga grödor.

Hur kommer det sig då att i Sverige lönar det sig inte för bönderna ens om de har stora jordbruk? 

I byarna i Norrland står ladorna tomma och förfaller, åkrarna växer igen och kunskapen om djurhållning och självhushåll börjar falla i glömska. Nåt är ordentligt fel när det är billigare att importera lammkött från Nya Zeeland än det är att producera det lokalt. Nåja nu släpper vi politiken och åter till resan.....

Vi paddlade ut igen och betämde oss för att stanna på en liten udde och där spendera kvällen med fiske och grillning.

En sej till vänster och en lurtorsk till höger. Lägg märke till skillnaden i färg samt den mer raka linjen som går längs sejens sida.

Något jag alltid fascinerats av är att normänn faktiskt köper fisk. Här har man en fjord fullproppad med fisk. Jag menar, man behöver inte fiska mer än någon timme så har man oftast mer än man kan äta upp. Ändå köps det dyr fisk i norska butiker. Fast jag kan anta att jämförelsen är samma som om man ifrågasätter varför vi i sverige köper bär och svamp i butikerna. Ändå finns den stora skillnaden i att bärplockning är tråkigt medan fiske är superkul. Jaja jag vet..... Alla är vi olika.

Ja vad ska man säga.... Helt underbart vackert.

Stekt fisk och potatis med gräddfil till. Riktigt gott.

Efter en tältnatt till bestämde jag och min son oss för att ta färjan tillbaka till Geiranger medan brorsan och hans flickvän tog k2:an tillbaka till Geiranger.

Det gav mig och min son gott om tid att åter besöka Hellessylt och shoppa och mumsa godis och därefter lyfta upp kajakerna på färjan och åka. Kul att åka färjan och se alla turister och deras kameror. Flera busslaster med japaner fanns ombord och de filmade och fotade konstant hela vägen tillbaka till Geiranger. Inte svårt att förstå visserligen.

Kajakerna lastade på färjan.

På vägen hem stannade färjan till utanför gården där vi bott två nätter innan. Högtalarna informerade om gårdens historia samtidigt som turisterna fotade och filmade. Vi tänkte bara... Been there! ;)

Såhär efter paddlingen kan följande sägas. Att vara i Norge är underbart. När vädret är bra är det världens bästa plats. Men jag kan också säga efter otal besök i bagaget att om vädret är kasst så är Norge kallt, ogästvänligt och blött. Oavsett om man ska åka mc, paddla, klättra eller vandra så är lösningen till en fin semester att man står startklar, packad(väskorna såklart) och inväntar att femdygnsprognosen ska visa goda förutsättningar. Då får man en semester man sent kommer glömma.

SLUT