I väntan på nedkomst.
Eftersom stunden då min fru och jag skall bli farföräldrar för andra gången är inne, så bestämde vi oss för att resa från Sundsvall upp till Umeå för att hälsa på vår yngste sons familj och kanske få en skymt av en ny medlem av familjen. Men då födslar som vi alla vet inte sker på begäran, så var våra förhoppningar inte alltför stora på att så skulle bli fallet.

Fredag kväll, och lördag passerade utan den minsta lilla värk, så när söndag morgon visade sig med ett underbart höstväder och ingenting fortfarande hade hänt bestämde min fru och jag oss för att åka till Vännäsby för att leta efter korspunkten N7100000, O1700000 istället. Vi visste att punkten redan blivit besökt, men att de första besökarna oturligt nog inte kunnat dokumentera sitt besök med bildbevis. Efter kontroll att kamera och GPS var laddade lämnade vi de blivande föräldrarna och deras snart treårige son åt sitt öde.

Färden.
Vi startade från Ålidhem strax efter 10-tiden. Efter ungefär en halvtimme nådde vi Vännäsby där vi svängde in på vägen mot Vindeln. Vi följde denna väg cirka 3,5 kilometer norrut och kom då att befinna oss 580 meter väster om den eftertraktade korspunkten. Punkten såg ut att ligga mitt ute bland en massa åkrar, men då ett antal bostadshus med tillhörande tomter låg något ivägen bestämde vi oss för att försöka attackera punkten från öster istället för från väster. En mindre grusväg skyltad "Spöland" förde oss fram till en plats bara 320 meter öster om det härgande målet.

Promenaden.
Vi var endast utrustade med lågskor, så vår förtjusning var stor när vi fann att vi kunde använda en gräsbeväxt traktorväg för att komma närmare målet. Nattfrosten hade dock tinat, vilket medförde att våra skor blev ganska så blöta. Men, vad gör man inte för en korspunkt?

Framme.
Alla omständigheter verkade för oss: kanonväder, lättillgänglighet, full mottagning från 12 satelliter och korspunkten ligger mitt ute bland en massa åkrar utan skymmande träd. Till råga på allt så ställde GPS:en snällt sig på N7100000, O1700000 utan att vi behövde lämna traktorvägen. På grund av det vackra vädret var vårt enda problem att kunna ta en bild av GPS:en utan att få en spegelbild av oss själva eller himlen på displayen. Till slut lyckades vi någorlunda även med detta.

Epilog.
Åter i Sundsvall kan vi dystert konstatera att någon nedkomst fortfarande inte blivit av. Vi hade en mycket trevlig helg i Umeå ändå, och utflykten till korspunkten blev även den lyckad. Nästa gång skall vi försöka hitta en korspunkt som inte blivit besökt tidigare.

Margareta & Martin Martinsson
Sundsvall