Korspunktsrapport 67x16

En solig och varm höstdag i slutet på september tog jag en van skogsluffare med mig för att göra ett besök vid korspunkt 16x67.

Startade från Gävle mot Strömsbergs bruk. Min vän skogsluffaren var kartläsare och kände väl till småvägarna som vi så så småningom kom in på efter att kört fel när vi hade paserat Älvkarleby kraftverk. Vi skulle egentligen kört mot Karlholm men hamnade i stället på väg mot Marma vilket vi, när vi upptäckte misstaget, inte och tog så hårt utan från Marma tog vid kurs rakt österut på småvägar genom skogen. Det var ingen nackdel eftersom det var vägar jag tidigare aldrig farit på vilket alltid gör färden intressantare. Det var misstag nummer två för i trakten av Furuvik upptäckte jag att jag, i ivern att komma iväg, glömt kameran. Tråkigt, men jag avstod från att vända om för att hämta den.

Nu kan jag ju inte dokumentera att jag besökt platsen men ni får tro mig på mitt ord. Har ju inte heller ännu skaffat någon digitalkamera och med halvformatskamera med 72 bilder att ta innan framkallning så kan det ta upp till två år innan det blir gjort. Efter denna utläggning, åter till färden. Efter att åkt igenom Strömsbergs bruk kom vi, efter god vägledning av min duktiga kartläsare, in på en midre väg och så småningom passerade vi en vägbom som inte fanns med på min "Gröna Karta". Vi chansade på att ingen skulle låsa om oss innan vi skulle tillbaks och åkte vidare ungefär en kilometer och stannade på ett hygge vid en avtagsväg som gick åt vänster. Där fanns plats så vi skulle kunna vända bilen för återfärden. Där var det dags för det medtagna kaffet och bullen och därefter på med stövlarna och in i bushen. Hade laddat in en waypoint vid slutmålet så det var bara att ta ut kompassriktningen och knalla på de c:a 500 meterna det rörde sig om. Granskog och lite snårigt och sumpit på korspunkten och efter att tagit några steg ömsom åt norr och österut som kom vi så nära som vi ansåg att det gick att komma.

Det gick att få fram alla nollorna österut och norrut men inte samtidigt så vi gav upp och insåg att närmare än det vi kommit fram till gick inte att uppnå. För framtida besökare så kan jag nämna att platsen är utmärkt med två snittslar som någon tidigare besökare har satt upp på två träd i närheten av korspunkten. Den upplysningen kan ju också vara ett bevis på att jag besökt platsen utan att kunna dokumentera det med foto.

Hälsningar från Sten Åberg och Leif.