Patrull Ekorren utforskar kartan. 2001-06-09

Det började med att jag fick syn på tävlingen på nätet och det var nära att jag åkte iväg redan nästa dag. Men eftersom det är mycket roligare om man är flera så berättade jag för några andra scouter om det hela.

Vi ska ut och leta efter vad? De undrade lite över vad det var som vi skulle ut och leta efter och det var ju inte så lätt att beskriva. Jag fick förklara om och om igen att det bara var en plats på kartan och man inte vann något. Hur som helst så var det i alla fall några som tyckte att det verkade som en kul grej och ville följa med och vi bestämde tid och plats för avresan.

Det blev en ganska rörig morgon angående vilka som skulle följa med och vi tappade några, men till sist så var vi i alla fall tre stycken som hade samlats för att uppsöka punkten. Vädret var lite si och så, men de hade sagt på tv att det skulle bli fint så vi gav oss iväg och tänkte att det klarnar nog upp senare.

För att nå punkten så skulle vi få cykla cirka två mil på skogsväg och stigar, men det skulle ju klarna upp senare så vi tänkte att det skulle inte bli några problem. Vi tog det ganska lugnt och stannade rätt så ofta för att titta på trevliga platser och varje gång så tänkte vi att det klarnar nog upp lite senare och att lite duggregn aldrig har dödat någon. Vi hade dock sån tur att vi kunde fly in under ett tak när det kom några regnskurar, men de upphörde lika fort som de hade börjat och vi kunde fortsätta utan problem. Vi hade väl fortsatt även om regnet också fortsatt, men det är alltid trevligare när det i alla fall inte regnar så mycket.

Mycket uppförsbacke var det på vägen, men om man bara tänker att det blir nerförsbacke på vägen hem så var det inga problem att ta sig fram.

När vi närmade oss punkten, insåg vi plötsligt att vi hade cyklat utanför kartan. Det hjälper inte så mycket att man har en GPS som tala om exakt var man är när det är utanför kartan. Men det är ganska kul när man står samlade runt kartan och säger, vi är exakt här, och pekar i princip i luften bredvid kartan. Hur som helst så lyckades vi ta oss tillbaka till kartan och kunde konstatera att vi hade kommit precis till det stället som vi ville komma till.

Vi fick lämna cyklarna för att ta oss den sista biten och vi stirrade blint på pilen som visade vart vi skulle gå. Den pekade rakt in i en blandning av våtmark och snårskog, men vi tog oss fram så gott som vi kunde. En och annan fot blev nog lite våt och vi rev oss på lite granar, men vi var ju så nära nu och tillsist visade vår GPS att vi var på rätt ställe.

Vi skulle precis utbrista ett hurra när siffrorna ändrade sig och vi insåg att vi bara var nästan rätt. Vi gick en liten bit hit och en liten bit dit och tillbaka igen. När vi hade rätt longitud så hade vi fel latitud och tvärt om. Till sist så lyckades vi bestämma en linje för det ena och en linje för det andra och gick till det ställe som de borde korsa varandra på. Siffrorna på vår GPS stämde men vi den hade ju svikit oss innan så det var först när det hade gått en stund utan att den hade ändrat sig som vi kunde konstatera att vi var rätt. Vi hade äntligen funnit punkten.

"Punkten"

"GPS:en"

På vägen dit så hade vi stannat och köpt kakor och läsk som vi skulle fira med på punkten, men vi bestämde oss för att ta oss tillbaka till cyklarna och fira där istället. Funderade ungefär en halv sekund på att gå samma väg tillbaka, men kom fram till att det måste finnas någon bättre och bestämde oss för att följa en kraftledning som gick i närheten och borde leda åt rätt håll. Vi hann inte gå så långt förrän vi inte bara hittade kraftledningen, utan även en stig som i princip ledde rakt till det ställe där vi hade ställt cyklarna. Det var trevligt att kunna gå torrskodd tillbaka, men det grämde oss lite att vi inte hade hittat den på vägen dit.

Åter vid cyklarna så verkade det som om även vädrets makter ville belöna oss för allt vårt slit och himlen klarnade upp och det blev den vackra dag som de hade pratat om på tv.

Återresan blev ganska behaglig, vi hade inte bara solsken, dessutom hade alla uppförsbackarna på vägen dit blivit behagliga nerförsbackar. Vi rullade lugnt hem och det tog bara hälften så lång tid att ta sig hem som det hade tagit att ta sig dit.

Patrull Ekorren - Tolleredsscoutkårs Senior/Rover-Lag

Vid pennan: Måns Beckman