Naturdagbok för år 2025. Betraktelse varje vecka.

Naturintresserad ålänning

Användarnamn: jättensinger

Intressen: Fågelskådning, musik, litteratur, sport, skrivning

Mer på profilsidan


Lökholmen, Geta, Åland

26.5.

Duvhöken som flög in i solen för två veckor sedan var högst troligen en kärrhök. Jag såg den igen förra veckan då den seglade över åkern vid Lökholms vägskälet bort mot Finnö på v-formade vingar. Den typiska stora vita övergumpen och de långa vingarna tyder på hona av antingen blå kärrhök eller ängshök. Den flög lågt över åkrarna, slog ned på något byte och lyfte igen. En stationär kärrhök skulle betyda ängshök, eftersom den blå kärrhöken häckar norrut i landet. Ängshök har jag aldrig förut sett. Så därför sitter jag nu här på vakt vid åkerkanten i solskenet med myggen och dricker mitt morgonkaffe. En skogssnäppa landade i skogen bakom mig, göken gal i öster, viporna klagar på åkern, och jagar sedan bryskt iväg en kråka. Det är vipornas åker. Paret kan skatta sig lyckligt att den ligger i träda. En trädgårdssångare pladdrar oförtröttligt på några meter ifrån mig, gärdsmygen blandar sig i leken med sin eruption av toner, ärtsångaren kastar sina ärter i skålen borta vid vägen. Kråkorna väsnas, man vet aldrig om vad. Det rör sig i en sälg och visar sig vara en talgoxe på jakt efter feta larver. Fågelsången är som en symfoni. Ibland mattas den av, nya röster kommer in, dör bort, solisterna byter av varandra hela tiden. Konserten är som intensivast nu i slutet på maj. Skogssnäppan kommer utstörtande från skogen och flyger förbi mig ljudligt "kiffande". Men av kärrhöken denna morgon ingenting. Kanske var den en flyttande blå i alla fall.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Byträsk, Geta, Åland

27.4.

En period med kyligt väder bromsar nu vårens framfart. Mycket björktrastar på åkrarna norr om Byträsk. En enkelbeckasin lyfte från diket vid vägen och en stare sjöng i skogen invid. Något ljust, som jag trodde var en mås, visade sig vara en blå kärrhök, som flög längs nordöstra stranden vid det angränsande träsket Meddalen i väster. Den blå kärrhöken är en av de ädlaste fåglar jag känner till. Den brukar synas årligen vid åkrarna i centrala Geta. Här vid träsket sjunger gransångaren ihärdigt. Det är bara någon plusgrad, trots den sydliga vinden. En av sångsvanarna ligger på sitt bo i vassen i södra ändan, den andra vakar i träsket bredvid. Lommarna syns inte till. Efter en stund tar svanen till vingarna och kommer flygande förbi mig, den försvinner i norr och kommer tillbaka och flyger ända fram till boet, där den lägger sig i träsket. Rördrommen tutar lite morgontrött någonstans söderut. Det är svårt att lokalisera det dova basljudet, som kan höras en halvmil. Faktum är att den väckte mig upp en natt för inte så länge sedan. Ett par fisktärnor flyger skränande längs östra stranden och fyra till leker i luften högt ovanför. Det är glädjande att också de är här.

Byträsk, Geta, Åland

20.4.

Fick vänta ut det intensiva regnet till klockan två idag. Nu tycks det ha dragit vidare söderut. Här nere vid träsket är det påskdagslugnt. Bara koltrasten sjunger. Täta regndisiga skyar ligger lågt. Vinden blåser från norr. Allt är blött och fuktigt i markerna. Det börjar grönska runt Byträsk. Lomparet, som kom simmande från norra ändan, ligger troget mitt i träsket. De drar sig undan mig allt längre söderut. Svårt att veta var de har sitt bo. En salig blandning av måsar och trutar på åkrarna när jag kom hit. Det är säkert gott om daggmask nu. Vårens första storspov gjorde dem sällskap. Jag tycker att spoven börjar komma allt senare för vart år. En sädesärla kommer flygande, men viker av när den får syn på mig. Vassen omkring flotten där jag sitter ser nedmejad ut. Kan det vara isen eller vinden? Dämpad färgpalett i grått, vitt och brunt idag. När jag gick hemåt flög det ett par ljungpipare över åkrarna norr om träsket. De är tidiga.

Byträsk, Geta, Åland

13.4.

Det har varit kallt och blåsigt, men nu sitter jag i solen. Vinden har svängt till sydlig och det är varmare i luften. Blåsipporna blommar längs vägen ner till träsket, rödhaken och taltrasten sjunger. Rödvingetrastarna har haft sin massflytt den här veckan. Sångsvanar ropar i södra ändan. Jag ser en svart prick mitt i träsket och riktar min nya kikare (en Steiner Sky Hawk 8x32, som jag fått av en elev) mot den. Jag blir glad när jag ser att det är storlomen som kommit tillbaka igen. Varje hedervärt träsk i Geta ska ha ett lompar, men jag har för mig att arten har minskat, i samband med att träsken blir allt näringsrikare. Åtminstone Byträsk tycks må bra som klarvattensjö. Jag tycker om lomens urtidsfågelprofil när den ligger platt som en ödla mot vattenytan och ibland lyfter det silvergrå huvudet med den massiva spjutnäbben. Nu ligger den där i solen och har all tid i världen. Tranorna trumpetar från olika håll, ett skrakpar ligger och solar sig på en klippa borta vid västra stranden och första skogssnäppan låter höra sitt melodiska läte. Tänk vad lite det behövs för att göra en glad!


Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg