Kommer hit på kvällen lite efter klockan tio. Inte perfekt väder för att lyssna på ugglor. Mulet, blåsigt från väster, någon plus. Men annars är det fullmåne just nu. Den här tiden på året brukar ugglorna ropa. Sätter mig på träbänken och lyssnar. Bara ljudet av ett flygplan som sakta dör bort. Trädstammar och kvistar som gnisslar mot varandra. Ljudet av en knipvinge hörs tyst över träsket. Det är behagligt att sitta här i mörkret. Konturer av svarta trädstammar omkring mig. Och ändå inte helt beckmörkt, som på hösten. Jag gick hit utan att använda ficklampan. Sångsvanar hörs långt borta. Ytterligare ett flyg passerar. En småfågel lyfter från vassen när jag reser mig och går och sätter mig på flotten. Jag tittar ut en stund över det svarta vattnet. Men inget napp den här gången.

Vaknade till koltrastsång. Mängder av sångsvan, tofsvipor och lärkor på åkrarna norr om träsket. Också ett par kanadagäss och sädgäss, Nils Holgerssons vilda fåglar. Isfritt här nere vid Byträsk. Fantastiskt! Ett par sångsvanar ligger hundra meter ut från där jag sitter. Något stort, kanske en älg eller ett rådjur, plaskar omkring i vassen norrut. Jag bara hör den. Tre svanar till landar bredvid de första, men jagas bryskt iväg. Kampen om reviret har börjat. Det är en lugn, mulen, morgon med ett par plusgrader. Koltrasten sjunger från andra sidan och gärdsmygen här i strandsnåren. Svanarna är verkligen njugga mot alla inkräktare, som jagas iväg med bett och slag. De vill ha träsket, och då menar de hela träsket, för sig själva. Någon grönfink flyger över. En spillkråka ropar på avstånd, och trummar senare på något som låter som ett plåttak, och nötväckan svarar från andra sidan. Ett gäng gråsiskor slår sig för en liten stund ner i strandalarna och småfisk hoppar ibland på den lugna vattenytan. Det enda som finns kvar av vintern är isen som binder samman vassen längs stranden.

Lärkor på åkern på väg hit. Våren är här! Jag tar chansen och sätter mig på isen för kanske sista gången. Isen ser ut att vara tio centimeter tjock. Det är en halvklar morgon med någon plusgrad. Svag vind söderifrån. Småfrostigt. Spillkråkan ropar från andra sidan, och senare hör jag den trumma lite närmare ifrån. Sångsvanarna trumpetar i söder. Det är konstigt nog inga pilkfiskare här. Den sedvänjan är inte så vanlig på Åland. Havsörn ropar i väster. Markägaren har tydligen eldat på isen här bredvid. En förkolnad hög ligger kvar. Ljudet av ännu flera lärkor som passerar förbi på åtminstone två håll. Man får hoppas att våren kommer igång på allvar nu. Som ett tecken på det hör jag plötsligt ett kacklande ljud och jag riktar kikaren mot tre grågäss som passerar förbi i norr.