Vi hade lämnat vår lägerplats i Jiegnavágge på förmiddagen den 4 augusti. Efter gårdagens bestigning av Gådoktjåhkkå hade Frida sagt att hon ALDRIG skulle bestiga ett så stenigt berg mer i sitt liv. Men allt hade gått bra, och hon hade inte omkommit bland stenmassorna (vilket hon sa att hon varit övertygad om). Nu var vi på väg ner mot Skájdejågåsj för att fortsätta norrut mot Lullihavágge och sedan Luohttoláhko. Vädret var fint och vi hade en härlig och avkopplande vandring upp till mötet mellan vattendragen nedanför Gaskastjåhkkå. Vid ett vattendrag lunchade vi, och familjen Gudmundsson (Anders, Frida och Axel) hade ett race med sina kosor i bäcken. Deras orkeslöse följeslagare (=undertecknad) låg bara och softade och njöt.
Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.
Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 1970-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.
I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig mycket, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitet. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). För en del år sedan gjorde jag en undersökning av Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar resulterade i en bok som är utgiven och finns att köpa. Det har även blivit en tredje fjällbok, en roman med titeln "Otillgänglighetspunkten".
Det har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycktes ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!
Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.
När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).
Min profilbild ar tagen av Stefan Andersson, Jokkmokk.
Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning
Kategorier:
Etiketter:
Länkar:
Annan aktivitet, Berg, Bok, Djur, Foto, Fågelskådning, Föredrag, Geologi, GPS, Klättring, Läger, Mat allmänt, Matlagning, Miljövård, Nationalpark, Naturreservat, Paddling, Planering, Sjö/vattendrag, Skidor, Säkerhet, Vandring, Vandringsled, Väder, Överlevnad
Etiketter:
Abisko, Alkavare kapell, Axel Hamberg, Bakning, Celebra fågelgäster, Dikter, Fjällfåglar, Fjällväxter, Generalstabskartan, Gruvbrytning, Hardeberga, Hemmafåglar, Jonas A Nensén, Jotunheimen, Kamajokks NR, Kartor, Kebnekaise, Kungsleden, Kök, Lavar, Lettland, Lundatrakten, Matlagning, Natur, Naturvård, Nepal, Nordkalottleden, Norra Kvill, Otillgänglighetspunkten, Padjelanta, Präststigen, Recension, Sarek, Skogen, Skåneturer, Stadsliv, Stadsnära vandringar, Stora Sjöfallet, Tekniskt, Teusadalen, Turer från förr, Turkiet, Tältning, Utrustning, Vildmark, Vindskydd, Vinterturer, Väder, Västra Padjelanta, Änok
Länkar:
Fjällfiske Tarrekaise, Okända fjäll - Gasska, Boartte, Hurre. - Utsidan, 10 minnesvärda vad - Utsidan, Tio dagars skidtur längs svensknorska gränsen - Utsidan, Från Stalo till Vájsá - den långa vägen - Utsidan, Vandring runt Virihaure och Vastenjaure., Svenska Fjällkartan i rasterformat för nedladdning - Örnsätrarns blogg, Med Jiegnaffo i centrum. Rundtur på egen hand öster om Sulitelma. - Utsidan, Kungsleden ensam på skidor på 7 dygn, Rösten om Sarek. - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Suorva - Kvikkjokk augusti 2011 - Utsidan, Vandring i Sarek 2010 - Utsidan, Fjällgräshoppan - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Rummet på fjället. - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Älgarnas Väg i södra Rapadalen - BeesBlog - Utsidan, En 60-årig gubbe och hans 58-åriga käring på Ahkka - går det? - Utsidan, Hon drömde om en sommar till fjälls..., Helt Fantastisk Födelsedag - Nepal, En Dröm Som Gick I Uppfyllelse - Island Peak, EBC Trekk, gudomligt men ingen "walk in the park", Drömdalarna Gorsa & Kärke. Abisko - för sista gången? 4 - Majjens blogg, Över årstider - en vandring från Sulitjelma till Kvikkjokk, Genväg över Tarrekaise - britts blogg, Sarek 2005, Solgass, klisterbrist... - Tassemarkerna, Kallaktjåkkå, Sarek i augusti 2009, Öster om Sulitelma: Jiegnaffo..., Sareks dimmor, Olika danska intryck fr vandringar i Sareks NP o omgivn, En ”dHANScars” titt i Sareks Nationalpark med omnejd
2025:
Januari, Februari, Mars
2023:
Januari, Maj, Juni
2022:
Februari, Mars, Juni, Augusti, September, December
2021:
Januari, Februari, Mars, April
2020:
Mars, December
2019:
Februari, April, Maj, Oktober, November
2018:
Februari, April, Juli, Oktober, December
2017:
Januari, Februari, Mars, April, Juni, September, December
2016:
Januari, Mars, Maj, Juli, Augusti, September
2015:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Augusti, September, Oktober, December
2014:
Januari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, November
2013:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Oktober, November, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, Oktober, November, December
2011:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2010:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
September, Oktober, November, December
Januari, Februari, Mars
2023:
Januari, Maj, Juni
2022:
Februari, Mars, Juni, Augusti, September, December
2021:
Januari, Februari, Mars, April
2020:
Mars, December
2019:
Februari, April, Maj, Oktober, November
2018:
Februari, April, Juli, Oktober, December
2017:
Januari, Februari, Mars, April, Juni, September, December
2016:
Januari, Mars, Maj, Juli, Augusti, September
2015:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Augusti, September, Oktober, December
2014:
Januari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, November
2013:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juli, Oktober, November, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, Oktober, November, December
2011:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2010:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
September, Oktober, November, December
En vandring genom Lullihavágge
Dalgången Lullihavágge är, precis som parallelledalen Gaskasvágge, en genomgångsdal i Sarek. Jag kan inte minnas att jag läst eller hört att någon besökt dessa dalgångar enbart för deras egen skull. De har rykte om sig som mycket steniga och bitvis även branta. Det finns ytterst få tältplatser (inne i Gaskasvágge finns vad jag vet ingen alls).
Jiegnavágge - en dalgång i Sarek
Förra sommaren gjorde jag två sommarvandringar i Sarek med omnejd. På den första turen följde jag hela Njoatsovágge på dess östra sida, från Kvikkjokk ända upp till den nordvästra mynningen. En beskrivning av detta äventyr finns här i min blogg. Däremot blev den andra turen aldrig omnämnd, bland annat för att jag inte fick tid till det. Jag har inte tänkt att beskriva den i sin helhet nu heller, men ett par intressanta områden ska få var sin lilla berättelse.
Vandringen var planerad av min gode vän Anders G. Två av hans ganska vuxna barn, Frida och Axel, hade "krävt" att få vandra i Sarek för första gången. Jag skulle med som vuxensällskap till Anders och som inspiratör för oss allihop (eller hur man nu ska beskriva min roll). Ungdomarna var väldigt beslutsamma, och det skulle bli intressant att se hur de skulle klara av en såpass tuff tur.
Vanliga fjällfåglar minskar i antal
Under mina sommarvandringar i fjällvärlden försöker jag hinna med åtminstone en fågelinventering. Ibland blir det två. Detta gör jag som glad amatör, och många andra fågelskådare gör liknande insatser. Dessa inventeringar ligger sedan till grund för vetenskapligt arbete som leds av Biologiska institutionen i Lund.
Resultaten publiceras i olika sammanhang, och nyligen kom det en rapport om fjällens fåglar. Nyhetsmedier uppmärksammade rapporten.
Sökandet efter Prestemansstenen
I förra bloggartikeln skrev jag om den så kallade Präststigen mellan Kvikkjokk och Alkavare kapell. På denna stig ska finnas en sten som kyrkfolket använde när de skulle upp till gudstjänsten i kapellet. Claes Grundsten har skrivit om denna sten i På fjälltur Padjelanta och Sulitelma med bland annat följande ord: "I höjd med detta minifjäll (Nuortap Gárránistjåhkkå, min anm.) finns den så kallade Prestemanstenen som är ett stort och dominerande block på heden. Där brukade kyrkfolket rasta när de vandrade till och från Alkavare kapell. Överallt häromkring finns bra tältplatser. Prästvägen håller höjd från blocket och fortsätter rakt norrut mot Alkajaure. När man följer Linné rundar man istället Nuortab Karranistjåkkå ."
Stenen utmärkte således en plats där man vilade och hämtade kraft inför den sista sträckan fram till det andra nattlägret (detta nattläger anser jag fanns vid sjön Vássjájávrátja, 4-5 km norr om stenen).
Under min vandring i juni i år hade jag inte tillgång till mer information är vad Grundsten försett oss med. Jag tänkte finna en möjlig sträckning för Präststigen och jag hade tänkt spana efter Prestemansstenen. Det första gjorde jag men det andra glömde jag. Dock skulle det visa sig att loppet inte var kört. Hjälp kom från flera håll.
Präststigen i Kvikkjokksfjällen
Mellan Alkavare kapell och Kvikkjokk finns en gammal färdväg som kallas Präststigen. Trots att den kallas stig är den inte synlig i terrängen, men här och var kan man finna gamla stenrösen. Många fjällvandrare har hört talas om stigen eller gått delar av den och dess ungefärliga sträckning är ganska välbekant. Jag har varit intresserad av att gå denna väg och försöka upptäcka hur den låg i landskapet. Därför planerade jag att gå en del av stigen som ett litet delprojekt i den fjällresa som jag gjorde i juni i år. Väl hemma i Lund fortsatte efterforskningarna genom sökande efter artiklar och annan information om stigen. Alla delar av det lilla projektet har varit mycket spännande, ett slags detektivarbete som sysselsatt mig på lediga stunder.
