Re: Fortsätta munhuggningen?
http://www.backpacker.com/article/0,2646,3366,00.html
“The Aret still provided warmth when wet, but the shirt felt clammy.”
Ser du vad det står? “The Aret still provided warmth when wet, but the shirt felt clammy”. “Clammy” kan enligt Esselte´s engelsk-svensk ordbok betyda fuktig (kall) och klibbig. I det här fallet betyder det alltså fuktig och klibbig eftersom de skriver “The Aret still provided warmth when wet…”. Den kan ju inte både väma och kyla samtidigt. Ylleplagget får i artikeln högsta betyget av samtliga olika testade material när det gäller värmeegenskaper, vilket var det enda jag tog upp.
Jag tvivlar inte på ditt ord att du upplever högre grad av komfort i en Brynje utan ylle än i en underställströja innehållande ylle. Jag har inte heller utttryckt bristande förståelse för de krav de som svettas kopiöst ställer på underställ, eller ifrågasatt erfarenheterna hos de som använder Brynje. Kommer du med fler sådana påståenden får jag be dig styrka dem genom att citera var jag har skrivit sådant.
Låt oss se vad ditt favoritmärke, Brynje, själva skriver om plagg av ren syntet respektive plagg med ullinblandningar:
http://www.brynje.no/produkter.asp
För ullinblandingar:
“TESTRESULTATER og tilbakemeldinger fra ekspedisjoner bekrefter at BRYNJE’s Helsetrøyeprinsipp i tolags kombinasjon med ull er noe av det aller beste nærmest kroppen. Dette er viktig for at annen funksjonell bekledning skal fungere tilfredstillende. Om du er på Sydpolen , Mount Everest, i Jotunheimen eller på en helt vanlig tur i marka, er du alltid riktig kledd med BRYNJE ARCTIC to-lags funksjonstøy.”
För ren syntet:
“For at du skal kjenne deg behagelig når du er i aktivitet. Et nett av vannavvisende Meraklon garn regulerer kroppsklimaet på en perfekt måte når du trener., nesten som et klimaanlegg.”
Tröjan du vurmar för är alltså en träningströja, kanske idealisk att vandra i när det är varmt, springa, cykla i osv. Men för den som kräver att tyngdpunkten på funktionen i materialet skall förskjutas mer mot värmebevarande förmåga relativt fukt- och värmetransport, är plagget innehållande ylle att föredra. Du får väl fortsätta din munhuggning med Brynje…… Du kan förslagsvis börja med att fråga dem hur de kan ha den stora fräckheten att rekommendera något annat än Brynje Superthermo för allt från dagsvandringar till långa vandringar och expeditioner.
Observera nu att jag inte påstår att ylle heller är universalplagget ens för alla sorts vandringsaktiviteter när det är kallt. Under extrema förhållanden, som för de tidiga polarfararna, kan ylleplagg med tiden ackummulera så mycket vätska att plaggen till slut verkligen tappar all värmande förmåga. Men då handlar det om tjocka ylleplagg under lång tid ute under extrema omständigheter utan någon möjlighet att torka upp plaggen.
Jag lurar förresten på att beställa ett par Brynje kallingar i tunn ylle, så tack för tipset om Brynje.
//Raskesven
Den artikel i Backpacker som du själv citerat och gett en länk till stöder mitt påstående att ylle värmer även i fuktigt/blött tillstånd, tvärtemot ditt påstående att ylle skulle kyla i fuktigt/blött tillstånd. (Skriv nu inte “fel” igen, för du påstår ju att ylle bara fungerar bra upp till “lätt fuktigt” tillstånd,). Tröjan de testade med ull i hette “Aret”. Du kan kolla ditt eget inlägg med citat, eller den länk du gett:HåkanC; sa:Det känns trist att behöva fortsätta munhuggningen, men..
Here we go
.....
Ylleplagg fungerar alltså bra om det är lätt fuktigt och sämre än de bästa syntetplaggen om det är vått.
.....
Är vi klara med munhuggandet nu eller vill du fortsätta?
.....
/Håkan
.....
http://www.backpacker.com/article/0,2646,3366,00.html
“The Aret still provided warmth when wet, but the shirt felt clammy.”
Ser du vad det står? “The Aret still provided warmth when wet, but the shirt felt clammy”. “Clammy” kan enligt Esselte´s engelsk-svensk ordbok betyda fuktig (kall) och klibbig. I det här fallet betyder det alltså fuktig och klibbig eftersom de skriver “The Aret still provided warmth when wet…”. Den kan ju inte både väma och kyla samtidigt. Ylleplagget får i artikeln högsta betyget av samtliga olika testade material när det gäller värmeegenskaper, vilket var det enda jag tog upp.
Jag tvivlar inte på ditt ord att du upplever högre grad av komfort i en Brynje utan ylle än i en underställströja innehållande ylle. Jag har inte heller utttryckt bristande förståelse för de krav de som svettas kopiöst ställer på underställ, eller ifrågasatt erfarenheterna hos de som använder Brynje. Kommer du med fler sådana påståenden får jag be dig styrka dem genom att citera var jag har skrivit sådant.
Låt oss se vad ditt favoritmärke, Brynje, själva skriver om plagg av ren syntet respektive plagg med ullinblandningar:
http://www.brynje.no/produkter.asp
För ullinblandingar:
“TESTRESULTATER og tilbakemeldinger fra ekspedisjoner bekrefter at BRYNJE’s Helsetrøyeprinsipp i tolags kombinasjon med ull er noe av det aller beste nærmest kroppen. Dette er viktig for at annen funksjonell bekledning skal fungere tilfredstillende. Om du er på Sydpolen , Mount Everest, i Jotunheimen eller på en helt vanlig tur i marka, er du alltid riktig kledd med BRYNJE ARCTIC to-lags funksjonstøy.”
För ren syntet:
“For at du skal kjenne deg behagelig når du er i aktivitet. Et nett av vannavvisende Meraklon garn regulerer kroppsklimaet på en perfekt måte når du trener., nesten som et klimaanlegg.”
Tröjan du vurmar för är alltså en träningströja, kanske idealisk att vandra i när det är varmt, springa, cykla i osv. Men för den som kräver att tyngdpunkten på funktionen i materialet skall förskjutas mer mot värmebevarande förmåga relativt fukt- och värmetransport, är plagget innehållande ylle att föredra. Du får väl fortsätta din munhuggning med Brynje…… Du kan förslagsvis börja med att fråga dem hur de kan ha den stora fräckheten att rekommendera något annat än Brynje Superthermo för allt från dagsvandringar till långa vandringar och expeditioner.
Observera nu att jag inte påstår att ylle heller är universalplagget ens för alla sorts vandringsaktiviteter när det är kallt. Under extrema förhållanden, som för de tidiga polarfararna, kan ylleplagg med tiden ackummulera så mycket vätska att plaggen till slut verkligen tappar all värmande förmåga. Men då handlar det om tjocka ylleplagg under lång tid ute under extrema omständigheter utan någon möjlighet att torka upp plaggen.
Jag lurar förresten på att beställa ett par Brynje kallingar i tunn ylle, så tack för tipset om Brynje.
//Raskesven