Friluftsliv får inte bli något bara för eliten

[tango]

Det där kanske inte har så mycket att göra med elitism, men är en politisk principfråga, om vi ska ha välfärd och räddningstjänst för alla. Tycker egentligen inte det ska behöva diskuteras på forumet här. Men tycker inte heller det ska stå oemotsagt. Personligen tycker jag vi ska ha allmän välförd utan tvekan. Just fjällräddningen står för en väldigt liten andel. Tycker du att du ska få brandkår gratis om du glömmer spisen? Eller livräddande åtgärder om du slarvar, krockar och blir skadad i trafiken? Eller om du behöver lungcancerbehandling efter rökexponering? De brunblå kanske inte tycker så

För mig är glömma på spisen i kategorin otur, om man gör rätt är det ingen fara med att koka och steka på spisen. Om du däremot får för dig att flambera saker våldsamt under en köksfläkt fullt av gammalt stekfett, då är det kanske inte lika mycket otur längre. Jag vet som sagt att gränsdragningen är svår här.

I trafiken kan ditt försäkringsbolag neka dig ersätttning om du kört rattfull, vilket ju iofs är uttryckligen förbjudet, så det haltar lite i jämförelse.
Tror landsting ibland inte erbjuder vissa operationer (relaterade till rökning och fetma) om inte patient lovar ändrade levnadsvanor.
Även om fjällräddnings andel är liten i bland all räddningstjänst är det trots allt pengar som kunde lagts på annat.
Och risken för räddarna finns i varje avancerad räddning, särskilt om det t ex blir alpin fjällräddning av klättrare som fastnat på en vägg.

Att låta alla prova sina galna äventyr helt fritt och sedan lägga räddningskostnaden på det allmäna eller försäkringsbolag tycker jag inte är rimligt. Varje förebyggd räddning är en besparing i både pengar och risk och kanske även i uteblivna skador/lidande.

Är det elitism eller att hushålla ansvarsfullt med gemmensamma resurser?

Jag tycker inte denna frågan är partipolitisk färg och glad om vi kan hålla politik utanför diskussionen.

/Patrik

 

[Picea]

Men vi har ju ideella organisationer där frivilliga gör ett stort jobb för att underlätta för andra.

Fint, men... kan vi verkligen låta vem som helst leda en aktivitet? Nä, här behövs certifieringar. Här behövs utbildningar. Och slagningar mot belastningsregistret. Och värdegrund förstås.

Allt i bästa välmening men vart tog den spontana glädjen vägen?

Sammantaget har vi rationaliserat bort de glada amatörerna. Kvar blir upplevelseproffsen. Eller, om man så vill, eliten.

Jag håller inte med om att man kan räknas som "elit" efter en timmes internetkurs och ett belastningsregisterutdrag, som krävs för scoutledare. Och jag vill inte ens tänka på hur "den spontana glädjen" skulle kunna tolkas utan krav på belastningsregisterutdrag när man jobbar med barn och ungdomar.

 

[-Fredrik-]

Så som välfärden och försäkringssystemet fungerar i Sverige så ser jag inte varför man skulle skilja ut fjällräddning. Folk gör så otroligt mycket som kostar samhället pengar, inte minst inom hälsa.

Varför man har gjort det i alperna, om det nu är så, vet jag inte.

 

[GustavOh]

Jag håller inte med om att man kan räknas som "elit" efter en timmes internetkurs och ett belastningsregisterutdrag, som krävs för scoutledare. Och jag vill inte ens tänka på hur "den spontana glädjen" skulle kunna tolkas utan krav på belastningsregisterutdrag när man jobbar med barn och ungdomar.

Nä alltså, taget var för sig är alla krav rimliga. Det är den sammanlagda effekten som är problemet.

 

[kjpil]

Vad har det med blåbrun att göra? Om du lyfter blicken bara lite från ankdammen Sverige, ner till alperna, så har man även i dessa länder en välfärd i klass med Sverige, men råkar du ut för en olycka under vandring/klättring, så kommer du att få en faktura från fjällräddningen. Löses enkelt med en försäkring via alpina klubben eller dyl. Man behöver inte vara blåbrun för att anse det är skäligt, men är man rödstrumpa så kanske det skavar lite ;-)

Blir nyfiken på vad det är som gör att du anser att fjällräddningen skiljer sig från övrig räddningstjänst? Min farhåga är att tillgång till räddningstjänst och sjukvård blir en klassfråga om du ska bekosta själv. Rätt stor politisk skiljelinje hur en vill ha det

 

[tango]

Blir nyfiken på vad det är som gör att du anser att fjällräddningen skiljer sig från övrig räddningstjänst? Min farhåga är att tillgång till räddningstjänst och sjukvård blir en klassfråga om du ska bekosta själv. Rätt stor politisk skiljelinje hur en vill ha det

Att ha rätt till fri sjukvård och evakuering under riskfyld semesterverksamhet är inte lika självklart för mig som det är under normala hem- och arbetsförhållanden.
Väljer jag som oerfaren att skida ut på fjället i värsta vinterstormen med orange varning så tycker jag man gör fel. Eller lika oerfaren försöka paddla fastlandet till Gotland i havskajak med orange varning för stark vind.
Sjöräddning och fjällräddning är exempel på där man även utsätter specialiserade räddare för hög risk. visst finns det risk för räddare även vid räddning vid bränder och trafikolyckor
Är man ykesfiskare på jobbet som överraskas av en oprognostiserad storm och dne välservade båtmotorn lägger plötsligt av, det är det för mig en annan sak än en frivilligt vald äventyrssemester. Likaså en fjällsoldat som blir överraskad av oprognostiserad storm och bryter benet på fjället, hen är på jobbet och inte på semester med dålig omdöme
Om man vill prata försäkringar så tror jag inte det är den stora kostnaden för fjäll resan, det är nog att ta sig till och från fjällen, och det är nog snarare reskostnaden än en ev försäkäkring som kan göra resan till en klassfråga.
Jag hoppas att man oavsett ekonomi tar till sig och lyssnar på avrådan då det är befogat att låta bli.
Vi kan inte förbjuda bort allt som är för farligt men kanske informera bort vissa olyckor.

/Patrik

 

[kjpil]

En stor andel av det som sjukvård och räddningstjänst gör idag kan ha orsak i att folk frivilligt utsatt sig för olika typer av riskfaktorer, som att klättra, skippa covidvaccin eller vara mycket stillasittande. Tror att de flesta vet det och att det går enkelt att skriva en lång rad exempel. Jag hade nog inte gjort detta inlägg för några år sen. Men med tanke på dagens politiska klimat tycker jag ändå att det ska framgå med tydlighet. Och fjällräddningen är en del av övrig räddningstjänst.

 

[Gagballforinnerpeace]

Jag håller inte med, för det är kollektivet samhället (våra skattepegnar i många fall) som betalar för räddningsinsatser.
Att vi ska rädda folk som haft otur tycker jag är självklart men de som uppenbart och mot alla rekommendationer ger sig ut på dumheter, de borde kankse få vara med och betala en del av sin räddning. Jag inser svårigheterna med gräsndragningen om vad som är otur respektive dumhet/ignorans men jag tycker inte man ska göra vad man vill, det får konskvenser för andra.
Räddningspersonalen ska inte behöva riskera livet för att någon gjort en tur som de ville trots att alla avrådde från den.
Det är respektlöst mot både kollektivets pengar och räddningspersonal att ge sig ut på rena dåraktigheter, även om det kanske inte är uttryckligen förbjudet.
Som Ulf Kristersson säger ofta nuförtiden om andra situationer: Allt som är tillåtet är kanske inte lämpligt.

/Patrik

Jag håller med det där om otur och det är ju svårt att avgöra. SEN jag har väl aldrig sagt att jag vill betala för det eller att fjällräddningen ska utsätta sig för risker och behöva rädda massa folk som tror att det är deras rätt att ta flygtaxi med fjällräddningen. Det kan väl få konsekvenser med att folk får klara sig själva eller betala för det men att reglera och förbjuda är inte rätt väg att gå.

Hur låter det att sätta fängelsestraff på alla kraftigt överviktiga människor, rökare och innehav av alkohol?

 

[UteMats]

För mig är glömma på spisen i kategorin otur, om man gör rätt är det ingen fara med att koka och steka på spisen.
/Patrik

Jag vet inte om det är mer otur än att ha otur med vädret när man tänkt bestiga Keb. Gör man rätt är det heller ingen fara att fjällvandra.
De allra flesta olyckor beror på dumhet, slarv, fylla, lathet eller nonchalans (flera av dessa begrepp är för mig synonymer). Det är väldigt få trafikolyckor som verkligen är olyckor. De allra flesta fall handlar om att dumskallar överskattar sin egen förmåga. Man kan fråga sig varför jag ska vara med och betala räddningen av en infantil och "gasglad" 20-åring som åker av vägen i hög fart rakt in i ett träd? Varför ska jag vara med och betala för hans rehabilitering och rullstolar? Varför ska jag vara med om att betala vården av nån som super sig redlös en lördag och ramlar ned från balkongen? För att inte tala om folk med dålig livsstil, som i princip alltid slutar med diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer? Det råder ju knappast någon brist på information om att stillasittande i kombination med en kost baserad på socker och snabbmat leder till såna sjukdomar.
Så att börja dra gränsen för vilken typ av "otur" samhället ska undsätta är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt. I princip kan man hamna i ett samhälle där man får skylla sig själv vad som än händer. Jag skulle säga att det är ett par hundra år bakåt i utvecklingen.

 

[dmitrij]

Det finns ju hjälpsamma och mindre hjälpsamma sätt att bemöta uppenbara nybörjarfrågor. Utsidan är väl generellt väldigt bra på detta, men visst kan det bli mindre konstruktivt även här ibland. Jag tänkte faktiskt direkt på några trådar som den här.

Verkar du hade tur hela tiden.

 

[DDeninger]

Om vi nu dra lite paralleler mellan fjällräddningen och sjöräddning.
Räddning till sjös är gratis, men assistans kostar pengar. Har du soppatorsk i lugnt väder, kommer sjöräddningen hjälpa dig men du behöver betala. Eller så är du betalande medlem och får det "gratis".
Vad är skillnad mellan soppatorsk till sjös eller folk som vill inte längre gå pga. skoskav och det är sådär lite obekväm helt allmän? Att man tar risker eller (medvetet eller omedvetet) överskattar sitt förmåga eftersom man vet att om man fuckar upp det så är det gratis lufttaxi hem till värmen.
I alperna är det vanligare än i fjällen och eftersom de flesta som räddas är (utländska) turister, så är man väl ännu mer obenägen att betala det av allmänna medel.

 

[-Fredrik-]

Hur många fjällräddningar är onödiga om det nu är dem man vill bli av med?