Vad grundar du/ni detta påstående på?
Kyrkböckerna är i alla avseenden ofta klassade som utomordentligt säkra källor. Fråga er lokala släktforskare om de tror att prästerna skrev lite hur som helst i dessa...
Ja, de är väldigt bra källor, men jo, man måste läsa dem med förstånd. Klart prästen (som ju inte är en maskin utan en i vissa fall god vän till den avlidne) kan ha motiv för att jämka lite med sanningen i böckerna. Jag har åtminstone ett exempel i den vidare släkten där ett självmord skrivits av som olycka i dödboken, för att inte vanhedra den i bygden aktade döde.
Har hört (av just släktforskare) att det i andra änden av spannet funnits praxis bland präster att föra in oäkta barn i böckerna så att rätt fadersnamn kunnat knytas inofficellt genom nån habrovinkel, har för mig med någon radförskjutning i kolumnerna.
Detta är inget bevis för att vargar inte skadar människor, det är anekdoter som styrker min uppfattning om kyrkböcker och sanningshalten i statistik hämtad ur dessa. Två olika saker.