11.8.
Det är en fin morgon. Jag sätter mig vid träbordet. Det blåser friskt från väster. Vinden kommer rakt mot mig. Tranparet på åkern vid Långviken trumpetade ljudligt när de såg att jag gick förbi. Svalorna jagade insekter över Bonäsvassarna. Här nere bara en korp. Jag spanar ut över fjärden. Bara vita gäss syns. Tomt på fåglar. Så kommer den unga havsörnen svepande fram en hundra meter ifrån mig. Den flyger över Finnöskogen, gör en lov ut mot fjärden och försvinner bakom udden. Efter en stund kommer två ungörnar till. Den som kretsar nyfiket ovanför mig är helmörk. Bara den kilformiga stjärten avslöjar att det är havsörn. De försvinner på samma linje som den första bakom udden. Det här är tydligen havsörnarnas morgon. Ett par ringduvor flyger omkring vid södra stranden lyckligt ovetande om att höstjakten börjat. Och så kommer en tärna, kan det vara sommarens sista, och säger "hej då" på en liten tur längs stranden. Den dyker och fångar någon fisk. Två gräsänder i likadan ruggningsdräkt kommer utsimmande ur vassviken. När änderna ruggar tappar de flygförmågan, och får akta sig så de inte hamnar i örnarnas klor. Solen lyser vackert guldbrunt i ändernas fjäderdräkt.