Vilket kök vid elavbrott?

[CampDavid]

Kokplattor

Gasolgrill måste väl vara att elda för kråkorna?
I en "kris" vill man snåla på bränslet, så liten brännare som behövs för jobbet och inte värma mer än kokkärlet.
Jag som bor på landet men inte i storskogen räknar med att myndigheternas 72 timmar i verkligheten nog kan bli 150 timmar om något skiter sig rejält.
För matlagning har vi ett par kök, Trangia med gas eller sprit, ett gammalt spritkök och i campingbilen har vi gasol. Utöver det så köpte jag en gammal fotogenkamin typ KåCe K30 på auktion för 50:-
Vattenförsörjningen är största bekymret, vi har ju egen brunn men det går åt elverk för att få upp vattnet :-( Förutom infryst vatten förlitar jag mig på ett filter typ Katadyn.

Gasolgrillar brukar vara utrustade med kokplattor förutom själva grillen.
Dessa kokplattor är i princip lika snåla som campingköket.
Bränslet kostar en bråkdel av Trangians gasol. Och bränslet funkar i minus 30.
/John

 

[gundj]

Kokplattor nämndes inte i det inlägget jag kommenterade.
Jag undrar om verkligen grillar "brukar" ha det? Vår har det men den är nog inte snål om jag ska stå ute på vintern och koka något.
Men i brist på annat så fungerar det ju såklart.

 

[Polar300]

OK Bo,
eftersom det var jag som skrev ett långt svar med en hel del facksnack i (inser jag nu i efterhand)
så ska jag försöka bena ut dina följdfrågor. Och stoppa in några bildillustrationer...

Så många bra tips och kloka ord men så väcks då fler frågor och Ni campingköksproffs får överse med en novis "dumma frågor" i ämnet, men för mig är gas kök = Gasol samma som i värmare och kök på båtar som jag har bättre koll på men så ser jag i tipsen att Ni nämner flera olika gaser, butan, propan och vad det var mera samt någon blandning och cassettegas?

Inga frågor är dumma! Och om dina frågor får oss att förklara något tydligare - så är det säkerligen fler än du som lär sig något nytt. Jag lär mig ofta nya saker i ämnet själv - när diskussioner som den här uppstår...

Så nu känner jag mig helt virrig, vad skiljer dessa åt? För och nackdelar?

Det som skiljer de olika gasformiga bränslena åt är, förutom förpackningen i sig (som jag återkommer i bildform till längre ner), temperaturegenskaperna. Energiinnehållet är detsamma för alla tre formerna av "gasol". Den gasol du är van vid från trädgårdsgrillar, båt- och husvagnskök etc är propan C3H8 med en kokpunkt på -42°C. Den tillhandahålles vanligen i stål-, aluminium- eller kompositbehållare på ca 1kg, 2kg, 5kg eller 10 alt 11kg för konsumentbruk. Det finns större behållare också, den största icke-permanenta jag träffat på syns på en "nice-to-know-bild" allra sist... Ren propan har alldeles för högt tryck vid rumstemperatur och uppåt för att kunna förvaras i de klena tunnväggiga behållare som används till vanliga små gasolkök. Alternativet är då butan C4H10 i endera av sina två former, den "raka" formen kallad n-butan eller den grenade formen kallad iso-butan. Skillnaden dem emellan är bland annat gasens tryck vid olika temperaturer. N-butan med sin kokpunkt på -0,5°C gör att den vätskeformiga gasen i behållaren helt slutar att övergå i gasform där, och eftersom vi vill ha ut gas ur behållaren (vilket kräver ett lagom övertryck över atmosfärstrycket) så funkar inte n-butan i kyla. Iso-butan C4H10 har en kokpunkt på -12°C vilket leder till att den formen av butan avger gas lägre ner i temperatur än n-butan. Men fortfarande inte tillräckligt lågt för våra nordiska vinterförhållanden... Lösningen på allt detta är att blanda de olika gasolformerna i lagom proportioner för att få både tillräckligt lågt tryck vid hög rumstemperatur, säg 50°C, så att inte tunnplåtsbehållaren brister OCH ändå få en kokpunkt tillräckligt lågt för att få gasavgång vid låga temperaturer, säg -10°C eller så. Vad tillverkarna gör är då att pytsa ihop runt 25-30% propan och 65-70% butaner i vätskan inne i behållaren. Den resulterande blandningen ger användbara campinggasbehållare... Men vintertid här uppe i Norden är detta inte nog eftersom när de 30% propan som finns i blandningen kokat av i kylan - så sjunker trycket i behållaren raskt ner till atmosfärstryck och ingen gas kokar längre av eftersom det bara är butaner som plaskar runt kvar därinne. Ganska o-bra...

För att hjälpligt komma runt detta dilemma så går vissa gasbrännare att mata med gasolblandningen i vätskeform genom att vända behållaren upp-och-ner så att det avkokande propanet, som bildar en gaskudde överst i behållaren, trycker vätskeblandningen ut ur behållaren och in i brännaren. Problemet löst? Nja, inte fullt ut. Många av de brännare som kan hantera vätskeformig gasol har en jättedålig reglerförmåga med detta bränsle. Det är fullt pådrag eller inget vettigt pådrag alls. Allt eller inget som gäller... [Den Optimus Polaris jag nämde som lämplig multi-fuelbrännare till Trangia i mitt förra inlägg är speciellt byggd för att även kunna bränna vätskeformig gasol lika bra som den bränner övriga vätskor: fotogen, flygfotogen, (i nödfall diesel), alkylatbensin etc. dvs alla med fullt bibehållen reglerförmåga. Med ett och samma munstycke = inget behov av att fippla med munstycksbyten. Det är därför jag gärna rekommenderar Polaris till de som ännu inte köpt någon multifuelbrännare...]

I länder som inte har vårt kalla klimat har problemet med butan inte varit något problem - så där säljs normalt gasol som endast består av 100% n-butan. De märker inte av den taskiga avkokningen eftersom det aldrig, eller ytterst sällan, är under sådär +5°C där. Den formen av köksgasol ser vi häruppe endast i de så kallade cassettegasbehållarna [med standardbeteckningen CP250] som är avsedda för de där platta gasolköken som miljoner asiater använder för att koka på. Den behållaren är speciellt utformad för att ligga ned och ändå bara avge butanet i gasform. Internt i behållaren sitter ett plaströr som vinklar i sidled "uppåt" när den är rätt ansluten inne i sin anslutningscassette i köket. Det extremt låga per gram-priset för gasen i dessa behållare beror på den enorma årliga tillverkningsvolymen SAMT det faktum att de endast innehåller n-butan. Under det nordiska sommarhalvåret funkar de utmärkt - och utgör ett sätt att spara lite pengar på gasolkonsumtionen. [Med rätt adapterutrustning kan CP250 användas till slangmatade kök som är avsedda för Lindal-gängade [standardbeteckning EN417] campinggasolbehållare med propan/butan-blandning.] EN417-behållare är avsedda för tidigare nämnd 70/30-blandade gasol som hjälpligt fungerar även när det börjar bli lite kyligare. Men, iom den tunna plåten, så är alltså propaninnehållet starkt begränsat och från rättvända behållare avgår propanet först, vilket när det är under ca 5-10°C gör att de vintertid är i stort sett oanvändbara (i rättvänt läge!) efter rätt kort brinntid. Om de används inverterade ända från första eldningen så fungerar de snällt tills det är tomt på gas - men det förutsätter att brännaren är konstruerad för vätskeformig gasolmatning...

Vilket i sin tur leder oss in på vätskeformiga bränslen. Som alltså inte är lika känsliga för omgivningstemperaturen, utom i ett hänseende: förmågan att brinna/ta eld i gasfasen ovanför vätskan - inne i bränsleflaskan eller ovanför en spilld pöl till exempel. Här är alkohol och bensin de stora bovarna eftersom de bägge kan nå brännbar blandning i luft. Men den förklaringen överlåter jag med varm hand till xxargs, han är en mycket bättre pedagog när det gäller att förklara detta än jag är. Mitt konstaterande blir bara att bägge bränslena är onödigt riskfyllda, något som går att undvika genom att istället utnyttja fotogen eller fotogenlika bränslen. Till dessa räknas normalt fotogen, flygfotogen och (i nödfall) vanlig handelsdiesel. (Diesel lämnar mer koksade rester inne i brännarna vilket i det korta perspektivet är av underordnad betydelse men i längden innebär mycket större servicebehov.)

Fotogen ska då vara säkert enligt flera, och hur är det i lagringssyfte?

En plåtdunk med fotogen kan du ha stående i åratal, likadant med flygfotogen. Vanlig handelsdiesel med RME etc. tillsatser ska normalt inte förvaras längre än några månader till ett halvår. Så; fotogen är det som gäller.

Kan säga att det är inte för att klara den totala apokalypsen jag gör detta utan för att klara kortare tid i stan, brinner det till på allvar så drar jag till annat ställe där jag har bättre förutsättningar för att klara mig med enkla medel under lång tid ;-)

Då har du alltså redan tänkt på att när det är dags att dra, så är det kanske till fots som är det alternativ som gäller - och då vill man nog inte bära med sig tyngre än nödvändigt, samtidigt som man vill kunna laga käk / steriliseringskoka vatten under vägs. Och tillgången till nya gasolbehållare torde i det läget vara ytterst minimal i de butiker du passerar längs vägen. Så; fotogen är det även då som gäller enligt min personliga åsikt...

Slutligen några bilder:
En CP250-behållare
(notera jacket i kragen som gör att den bara kan monteras i en viss vridvinkel
för att säkerställa gasformigt bränsle i utloppet) sedan
en EN417-behållare med Lindal-gängad anslutning
(i det här fallet mellanstorleken, de finns med 100g / 230g och 450g gas) och så slutligen
en "nice-to-know-bild" på den största flyttbara propanflaska jag någonsin stött på
(allt som varit större har varit fast installerade gasoltankar eller tankbilstankar).
Den är på 440 liter, väger 436kg brutto och innehåller 184kg propan
- inget man tar med sig i bilen/ båten/ husvagnen precis...

Fråga gärna vidare om jag missat något!
/Odd

 

[Lico]

Tack Odd för ett mycket informativt och tydligt förklarande inlägg det känns som det börjar lossna lite med förståelsen i ämnet, så jag ska försöka koka ner det lite och se om jag fattat rätt men sannolikt kommer det fler frågor men det var OK såg jag så tur för mig ;-)

Så om jag undviker att använda och förvara det i minusgrader så bör ett vanligt kök med sådan Primus gas funka men det kan bli krångel om det blir kallt efter längre tid?

Fotogen funkar oavsett temperatur och kan lagras länge och är säkert, och med en multibrännare som den Polaris Du länkade till så kan jag köra båda bränslena till samma brännare?

Jag har en dunk med Lysfotogen som jag inte vet var den var tänkt till men är det användbart till detta fotogenkök eller skiljer det på dessa?

Skulle det bli evakueringsbehov så är det ju såklart smidigt att kunna ta med detta tills jag kommer till mera lämpligt ställe där jag kan vara i princip självförsörjande ganska lång tid, men måtte det inte gå så illa för oss.

Så skulle enligt Dig detta kit http://www.fogas.se/shop/4353---optimus-polaris-/ vara en vettig lösning med några reservbehållare gas och en dunk fotogen för de behov jag beskrivit ovan?

 

[Polar300]

Tack Odd för ett mycket informativt och tydligt förklarande inlägg det känns som det börjar lossna lite med förståelsen i ämnet, så jag ska försöka koka ner det lite och se om jag fattat rätt men sannolikt kommer det fler frågor men det var OK såg jag så tur för mig ;-)
Så om jag undviker att använda och förvara det i minusgrader så bör ett vanligt kök med sådan Primus gas funka men det kan bli krångel om det blir kallt efter längre tid?

Ja

Fotogen funkar oavsett temperatur och kan lagras länge och är säkert, och med en multibrännare som den Polaris Du länkade till så kan jag köra båda bränslena till samma brännare?

Jepp

Jag har en dunk med Lysfotogen som jag inte vet var den var tänkt till men är det användbart till detta fotogenkök eller skiljer det på dessa?

Fotogen som fotogen, lysfotogen är vad många kommersiella aktörer kallar sin renade version avsedd för fotogenlyktor och fotogenkök. Vad du normalt ska undvika är vad som kallas lampolja, det är mindre bra som ersättning för riktig fotogen.

Skulle det bli evakueringsbehov så är det ju såklart smidigt att kunna ta med detta tills jag kommer till mera lämpligt ställe där jag kan vara i princip självförsörjande ganska lång tid, men måtte det inte gå så illa för oss.

Det är nog allas vår förhoppning. Men nu ställer ju MSB 72 timmars förväntning om självförsörjning på oss alla - så då är det nog lika bra att ha sett till att vara beredd och rustad för MINST det...

Så skulle enligt Dig detta kit http://www.fogas.se/shop/4353---optimus-polaris-/ vara en vettig lösning med några reservbehållare gas och en dunk fotogen för de behov jag beskrivit ovan?

Ja. Glöm inte en flaska Tenol som förvärmningsbränsle för de gånger du ska köra med fotogen. Förvara spriten i en tät metall- eller glasflaska - så finns det nästan ingen avdunstningsrisk under många år framåt. Med ett par droppar av någon riktigt äcklig karamellfärg i tenolen gör du så att den inte ser ut som vatten eller drickbar sprit... Koboltblått kanske?

Jag tror du kan hitta Polarisen lite billigare än hos FOGAS - men de är en mycket bra och kunnig leverantör. Det var förresten utanför deras anläggning jag såg den där hiskeligt stora gasoltuben stå avställd bredvid lastbilen...
/Odd

 

[CampDavid]

Gasåtgång

Kokplattor nämndes inte i det inlägget jag kommenterade.
Jag undrar om verkligen grillar "brukar" ha det? Vår har det men den är nog inte snål om jag ska stå ute på vintern och koka något.
Men i brist på annat så fungerar det ju såklart.

Hur länge uppskattar du att du skulle klara dig på en full p11 gasoltub med din grill?
Matlagning och vattenkokning.
Och om du har en gastub i reserv?
/John

 

[gundj]

Jag har verkligen ingen aning, det står visserligen något någonstans hur mycket varje brännare drar men jag har inte ägnat det en tanke, jag byter flaska när den är tom.
Men vid de tillfällen när vi har vintergrillat har jag ju fått elda mer än på sommaren, om det beror på temperatur eller om det blåst mer vet jag inte.
Kokplattan tror jag att jag har använt 1 gång på de 3-4 åren vi haft den här grillen så där har jag ingen aning.
Men jämför jag med båtens eller campingbilens gasolspis så är ju förbrukningen där en bråkdel och jag tror att min gasbrännare i Trangiaköket är ytterligare snålare.
Om jag får tid över ikväll ska jag leta upp specarna på de olika och jämföra.

 

[TROY GARNER]

Du kanske får göra dig av med 14-20 gram per liter vatten beroende på storlek på kastrull.

Ett bränslesnålt frilufts gaskök ligger på 7-10gr liter.

Så en P11 räcker ett tag , riktigt länge om du skaffar adapter till ditt bäbara friluftskök.

 

[CampDavid]

Camping vid strömavbrott

Där har du lösningen för att ha beredskap för några veckor. Se bara till att ha en extra gasoltub i reserv. I campingbilen har du ju till och med fungerande kylskåp fast du är utan ström.
/John

 

[FredrikSt]

Tycker att ett hederligt spritkök från Trangia fyller syftet perfekt att ha som beredskap hemma.

https://criseq.se/produkt/spritkok/

 

[Totteman]

Trangia

Trangia. Enda bekymret är väl att värma bränslet och få antändningsbara gaser om det är kallt ute, men människan är kluring så det löser sig.

//Thomas

 

[tango]

Trangia. Enda bekymret är väl att värma bränslet och få antändningsbara gaser om det är kallt ute, men människan är kluring så det löser sig.

//Thomas

Fast just rödsprit som ju är standard i de felsta trangia kräver ju inte någon förvärmning. Robust men lite svårare att reglera värmen och sotar. Lätt att se hur mycket sprit som är kvar i flaskan.

/Patrik