OK Bo,
eftersom det var jag som skrev ett långt svar med en hel del facksnack i (inser jag nu i efterhand)
så ska jag försöka bena ut dina följdfrågor. Och stoppa in några bildillustrationer...
Så många bra tips och kloka ord men så väcks då fler frågor och Ni campingköksproffs får överse med en novis "dumma frågor" i ämnet, men för mig är gas kök = Gasol samma som i värmare och kök på båtar som jag har bättre koll på men så ser jag i tipsen att Ni nämner flera olika gaser, butan, propan och vad det var mera samt någon blandning och cassettegas?
Inga frågor är dumma! Och om dina frågor får oss att förklara något tydligare - så är det säkerligen fler än du som lär sig något nytt.
Jag lär mig ofta nya saker i ämnet själv - när diskussioner som den här uppstår...
Så nu känner jag mig helt virrig, vad skiljer dessa åt? För och nackdelar?
Det som skiljer de olika gasformiga bränslena åt är, förutom förpackningen i sig (som jag återkommer i bildform till längre ner), temperaturegenskaperna. Energiinnehållet är detsamma för alla tre formerna av "gasol". Den gasol du är van vid från trädgårdsgrillar, båt- och husvagnskök etc är
propan C3H8 med en kokpunkt på -42°C. Den tillhandahålles vanligen i stål-, aluminium- eller kompositbehållare på ca 1kg, 2kg, 5kg eller 10 alt 11kg för konsumentbruk. Det finns större behållare också, den största icke-permanenta jag träffat på syns på en "nice-to-know-bild" allra sist... Ren propan har alldeles för högt tryck vid rumstemperatur och uppåt för att kunna förvaras i de klena tunnväggiga behållare som används till vanliga små gasolkök. Alternativet är då
butan C4H10 i endera av sina två former, den "raka" formen kallad n-butan eller den grenade formen kallad iso-butan. Skillnaden dem emellan är bland annat gasens tryck vid olika temperaturer. N-butan med sin kokpunkt på -0,5°C gör att den vätskeformiga gasen i behållaren helt slutar att övergå i gasform där, och eftersom vi vill ha ut gas ur behållaren (vilket kräver ett lagom övertryck över atmosfärstrycket) så funkar inte n-butan i kyla.
Iso-butan C4H10 har en kokpunkt på -12°C vilket leder till att den formen av butan avger gas lägre ner i temperatur än n-butan. Men fortfarande inte tillräckligt lågt för våra nordiska vinterförhållanden... Lösningen på allt detta är att blanda de olika gasolformerna i lagom proportioner för att få både tillräckligt lågt tryck vid hög rumstemperatur, säg 50°C, så att inte tunnplåtsbehållaren brister OCH ändå få en kokpunkt tillräckligt lågt för att få gasavgång vid låga temperaturer, säg -10°C eller så. Vad tillverkarna gör är då att pytsa ihop runt 25-30% propan och 65-70% butaner i vätskan inne i behållaren. Den resulterande blandningen ger användbara campinggasbehållare... Men vintertid här uppe i Norden är detta inte nog eftersom när de 30% propan som finns i blandningen kokat av i kylan - så sjunker trycket i behållaren raskt ner till atmosfärstryck och ingen gas kokar längre av eftersom det bara är butaner som plaskar runt kvar därinne. Ganska o-bra...
För att hjälpligt komma runt detta dilemma så går
vissa gasbrännare att mata med gasolblandningen i vätskeform genom att vända behållaren upp-och-ner så att det avkokande propanet, som bildar en gaskudde överst i behållaren, trycker vätskeblandningen ut ur behållaren och in i brännaren. Problemet löst? Nja, inte fullt ut. Många av de brännare som
kan hantera vätskeformig gasol har en jättedålig reglerförmåga med detta bränsle. Det är fullt pådrag eller inget vettigt pådrag alls. Allt eller inget som gäller... [Den Optimus Polaris jag nämde som lämplig multi-fuelbrännare till Trangia i mitt förra inlägg är speciellt byggd för att även kunna bränna vätskeformig gasol lika bra som den bränner övriga vätskor: fotogen, flygfotogen, (i nödfall diesel), alkylatbensin etc. dvs alla med fullt bibehållen reglerförmåga. Med ett och samma munstycke = inget behov av att fippla med munstycksbyten. Det är därför jag gärna rekommenderar Polaris till de som ännu inte köpt någon multifuelbrännare...]
I länder som inte har vårt kalla klimat har problemet med butan inte varit något problem - så där säljs normalt gasol som endast består av 100% n-butan. De märker inte av den taskiga avkokningen eftersom det aldrig, eller ytterst sällan, är under sådär +5°C där. Den formen av köksgasol ser vi häruppe endast i de så kallade cassettegasbehållarna [med standardbeteckningen CP250] som är avsedda för de där platta gasolköken som miljoner asiater använder för att koka på. Den behållaren är speciellt utformad för att ligga ned och ändå bara avge butanet i gasform. Internt i behållaren sitter ett plaströr som vinklar i sidled "uppåt" när den är rätt ansluten inne i sin anslutningscassette i köket. Det extremt låga per gram-priset för gasen i dessa behållare beror på den enorma årliga tillverkningsvolymen SAMT det faktum att de endast innehåller n-butan. Under det nordiska sommarhalvåret funkar de utmärkt - och utgör ett sätt att spara lite pengar på gasolkonsumtionen. [Med rätt adapterutrustning kan CP250 användas till slangmatade kök som är avsedda för Lindal-gängade [standardbeteckning EN417] campinggasolbehållare med propan/butan-blandning.] EN417-behållare är avsedda för tidigare nämnd 70/30-blandade gasol som hjälpligt fungerar även när det börjar bli lite kyligare. Men, iom den tunna plåten, så är alltså propaninnehållet starkt begränsat och från rättvända behållare avgår propanet först, vilket när det är under ca 5-10°C gör att de vintertid är i stort sett oanvändbara (i rättvänt läge!) efter rätt kort brinntid. Om de används inverterade ända från första eldningen så fungerar de snällt tills det är tomt på gas - men det förutsätter att brännaren är konstruerad för vätskeformig gasolmatning...
Vilket i sin tur leder oss in på vätskeformiga bränslen. Som alltså inte är lika känsliga för omgivningstemperaturen, utom i ett hänseende: förmågan att brinna/ta eld i gasfasen
ovanför vätskan - inne i bränsleflaskan eller ovanför en spilld pöl till exempel. Här är alkohol och bensin de stora bovarna eftersom de bägge kan nå brännbar blandning i luft. Men den förklaringen överlåter jag med varm hand till
xxargs, han är en mycket bättre pedagog när det gäller att förklara detta än jag är. Mitt konstaterande blir bara att bägge bränslena är onödigt riskfyllda, något som går att undvika genom att istället utnyttja fotogen eller fotogenlika bränslen. Till dessa räknas normalt fotogen, flygfotogen och (i nödfall) vanlig handelsdiesel. (Diesel lämnar mer koksade rester inne i brännarna vilket i det korta perspektivet är av underordnad betydelse men i längden innebär
mycket större servicebehov.)
Fotogen ska då vara säkert enligt flera, och hur är det i lagringssyfte?
En plåtdunk med fotogen kan du ha stående i åratal, likadant med flygfotogen. Vanlig handelsdiesel med RME etc. tillsatser ska normalt inte förvaras längre än några månader till ett halvår. Så; fotogen är det som gäller.
Kan säga att det är inte för att klara den totala apokalypsen jag gör detta utan för att klara kortare tid i stan, brinner det till på allvar så drar jag till annat ställe där jag har bättre förutsättningar för att klara mig med enkla medel under lång tid ;-)
Då har du alltså redan tänkt på att när det är dags att dra, så är det kanske till fots som är det alternativ som gäller - och då vill man nog inte bära med sig tyngre än nödvändigt, samtidigt som man vill kunna laga käk / steriliseringskoka vatten under vägs. Och tillgången till nya gasolbehållare torde i det läget vara ytterst minimal i de butiker du passerar längs vägen. Så; fotogen är det även då som gäller enligt
min personliga åsikt...
Slutligen några bilder:
En
CP250-behållare
(notera jacket i kragen som gör att den bara kan monteras i en viss vridvinkel
för att säkerställa gasformigt bränsle i utloppet) sedan
en
EN417-behållare med Lindal-gängad anslutning
(i det här fallet mellanstorleken, de finns med 100g / 230g och 450g gas) och så slutligen
en "nice-to-know-bild" på den största flyttbara propanflaska jag någonsin stött på
(allt som varit större har varit fast installerade gasoltankar eller tankbilstankar).
Den är på 440 liter, väger 436kg brutto och innehåller 184kg propan
- inget man tar med sig i bilen/ båten/ husvagnen precis...
Fråga gärna vidare om jag missat något!
/Odd