Helt rätt att de använder det som ett test för att mäta effekten av ett höghöjdsträningsläger. Men det finns andra sätt att mäta det på också. Det är inte alla cykelstall som använder sig av den metoden, då det handlar om dyr utrustning.
Inte särskilt konstigt om studierna är få då det är en relativ ny praktik (10-20 år, kanske), men att ett antal (exempelvis) idrottsläkare har upptäckt en liten (positiv) bieffekt och sen utnyttjar det i andra, mer oetiska syften torde inte vara något nytt under solen. Med tanke på cykelsportens dopinghistorik så tror jag att UCI väljer att förbjuda av ren försiktighetsprincip. Det spekulerades rätt friskt kring detta, bland annat efter sommarens Tour. Detta späddes på av en del märkliga uttalanden (och resultat) av några av de stora namnen inom sporten.
Enligt en artikel på Bikeradar så står bland annat följande att läsa: "... in a study by Professor Walter Schmidt in 2020, he showed that it could be an alternative to altitude training, though he did flag up the ethical argument.
In the study, 11 subjects inhaled a small amount of carbon monoxide five times a day for three weeks. This reduced the oxygen transport in their bloodstream by around 5 per cent, which corresponded to being at an altitude of about 2,500m. After three weeks, their total amount of haemoglobin had increased by 5 per cent. ".
Om det stämmer, så är 5 procent jättemycket i tävlingssaammanhang! En total gamechanger. Då dessutom med en metod som inte går att upptäcka med ett test och förmodligen knappt ens i det biologiska passet, om det genomförs "rätt".