Stort knivintresse - välj din favoritkniv

Oj. Hade gissat på betydligt lägre vikt. Och 10 cm långa blad!!! En riktigt stor fällkniv. Trist med Queens eggvinklar. Min Stockman (mycket riktigt som du kom ihåg) i D2 hade nog en sammanlagd eggvinkel av kanske 60-70 grader och det tog mig en avsevärd tid att greja den till ca 30 grader sammanlagt och konvex egg.

Bosse
 
Nirrebosse; sa:
Trist med Queens eggvinklar.

tog mig en avsevärd tid att greja den till ca 30 grader sammanlagt och konvex egg.
Ja, tråkigt. De folk jag pratat med i staterna bedyrar att deras Schatt & Morgan alltid varit vassa vid leverans. Men jag antar att i och med Queens övertagande så har man inte samma syn på det.

Ja, att skapa en både sekundär- och primäregg på nytt är inget man vill göra för ofta :( om man inte har rätt utrustning (och vem har det?). Jag kommer ihåg att du tyckte att kniven inte gick att få extremt vass men att den å andra sidan inte blev slö med en gång heller (D2 :)).

Jag har endast en kniv i D2 och det är min Cuda Maxx.

På pappret verkar D2 att vara det ultimata i kompromissväg. Tråkigt att det stålet inte går att tunna ut "hur mycket som helst". Jäkla karbiderna bara ramlar ut :(. Men jag antar att det räcker med den vanliga vinkeln 15-20 per sida och en tunnare sekundäregg.

Hur mycket använder du din Queen D2? Och till vilka arbeten?

~Paul~
 
Jag har fortfarande erfarenheten av att D2 är svårt att få riktigt vasst och att den tappar toppskärpan lika fort som exvis 1095. Ganska vass verkar den hålla sig rätt länge men det har jag svårt att vara nöjd med.

Trots stålproblemet så använder jag min Queen #9 ofta. Jag har inget emot att bryna knivar lite då och då så problemet är uthärdligt. Jag tycker att kniven är fin, stabilt byggd och lätt. Har haft nån stockman förut men detta är första gången som modellen riktigt tilltalar mig (annars har trappern varit en favorit) Just den här har rundade bolster och är med sina 10 cm och 75 gram lättburen i fickan. Spay och sheepfootbladen är tunna och det gillar jag då de blir lätta att skära med. Clipbladet är tjockare och stabilt för fickknivssysslor. Jag har haft den i ett år och kanske burit den 200 dagar. Att jämföras med min grå calypso Jr som jag burit varje dag i 2 år när jag är i stan. Ja jag vet att det är nördigt att ha två knivar men det bjuder jag på. Redan när jag var liten hade jag svårt att nöja mig med en leksak.

Jag använder den till allt möjligt. Täljer pinnar, skär rökt älghjärta, petar loss varma mackor ur mackjärnet, rensar röding, kapar metreven till pimpelspöt, skär ut notis ur tidningen, och kanske nåt mer. Som du ser har jag varit i fjällen på en påskvecka. Då har jag bara en fällkniv på mig men kompletterar med en egenhändig fastblading med blad av Baudin och gränsfors lilla skogsyxa. Och en tång från letherman för skotern och djupt nedsvalda fiskekrokar.

När jag inte använder min Queen så använder jag oftast min Fällkniven U2 som var primär i rotationen för nåt år sen eller en EKA 100 med eget skaft och modifierad form. Tycker också om att använda Victorinox Soldier. Finkniven är en Puma Prospector. På byggbyxorna sitter en Mora 511 och en Martiini 230. Förutom detta försöker jag testa en del billiga knivar då folk i bekantskapskretsen frågar om råd på sånna.

Ja det var min bekännelse. Gillar man inte knivar på det här sättet så anar man inte hur mycket som behöver skäras.

Bosse
 
Kul läsning Bosse. Inte helt olikt min situation. Angående D2. Det påstås att det kan vara en avgrundslik skillnad mellan låt oss säga Bob Doziers D2 och andra tillverkares. Jag har alltid varit sugen på Doziers Buckhunter. Tycker att den förenar den klassiska Buck 110's utseende med moderna material.

Tyvärr ligger priset lite väl högt. För samma pris kan jag köpa avsevärt bättre knivar från Tyskland, Ryssland, Tjeckien eller Japan.

Du har bra smak gällande knivval. Är U2:an värd pengarna, tycker du?

På tal om stål. Jag har nu använt min R2 Santoku i 3 dagar och måste konstatera att det stålet är det bästa jag testat hittills. Det slår allt jag ägt tidigare med hästlängder. Det är så finkornigt, hårt och ändå slagtåligt och flexibelt att originaleggen (svagt konvex) ligger på ca 7-8 grader per sida utan risk för att chippa eller på annat sätt deformeras vid normal användning.

Jag förstår varför tillverkaren påstår att ZDP-189 och Cowry X och Y inte kommer i närheten.

~Paul~
 
Knivar

1. Vilken kniv använder du till vardags?'
En Gerber lariat, som jag har slipat upp lite.

2. Vilken kniv använder du där ute?
En normark Soft handle med 12 cm blad till de lite finare sakerna. Annars en gammal frost kolstålskniv som slipats till rakbladsskärpa. Hmm ibland så följer även en Kukhri med i ryggsäcken, räknas det som kniv?

3. Vilken kniv använder du utomlands?
Är sällan utomlands men beroende på vart och resans syfte så förmodligen samma som här i Sverige.

4. Vilken kniv använder du mest i ditt kök?
En liten tunnbladig viktorinox skalkniv och en vass gammal kockkniv an okänt märke.

5. Vilken kniv är din drömkniv och varför?

Svårt att svara på men en kniv som fyller sin funktion och behåller skärpan och som inte går av.
 
Re: Knivar

Ruber; sa:
Hmm ibland så följer även en Kukhri med i ryggsäcken, räknas det som kniv?

fyller sin funktion och behåller skärpan och som inte går av.
Till att börja med så vill jag inofficiellt hälsa dig välkommen. Kul att ditt första inlägg är i en knivtråd :).

Ja, Kukri räknas till knivar i våra knivtrådar ;). Att hitta en kniv som fyller sin funktion, behåller skärpan och inte går av är den ultimata utmaningen. Lycka till, jag har ännu inte personligen hittat en sådan kniv. Dock sådana som kommer ganska nära :).

~Paul~
 
dePaul; sa:
1. avsevärt bättre knivar från Tyskland, Ryssland, Tjeckien eller Japan.

2. Är U2:an värd pengarna, tycker du?

~Paul~

1. Intressant. Tyskland och Japan har jag lite koll på men Ryssland, Tjeckien och kanske andra östländer vet jag nada om. Finns det bra knivar därifrån, fasta och eller fällbara?

2. Svår fråga att svara seriöst på. Jag tycker att det är en väldigt bra kniv. Den har ett mycket bra stål (SGPS) som tål låg eggvinkel och är lättarbetat med diamantbryne trots stor hårdhet (62 hrc). Stålet har mycket bra skärpvaraktighet. Bladformen är genomtänkt och fungerar till det mesta från älg, (Jag har tagit ur 2 älgar med den lite för att prova för skojs skull) till att breda smör på mackor.

Skaftet av Zytel är lätt, starkt och oglamoröst. Det har bra rundning och knottrig yta för greppet. Fyller handen helt ok för en så liten kniv. Skaftmaterialet gör den väldigt lätt vilket jag anser vara U2ans största förtjänst. Min erfarenhet av zytel är att det är starkt och tåligt. Jag tycker att det kan göras altifrån fult till skapligt utseendemässigt men vackert blir det aldrig. U2an har ett skapligt utseende.

Låsningen (Backlock) låser stabilt men har ett litet glapp i låst läge vertikalt, Går inte att åtgärda med den ställbara pivotskruven. Har känt på andra U2or och läst resentioner och detta lilla glapp verkar vara vanligt. Även om det inte har nån praktisk betydelse så skulle jag önska större noggranhet på just den punkten.

OBJEKTIVT

ÄR DEN NU VÄRD PENGARNA? Ja det vet i f-n. 630:- är mycket pengar. Men en Spyderco Calypso JR kostar väl närmare 1000:- och en Gerber LST nästan 400:- med 420 stål. Sett i det perspektivet är den värd sitt pris.
OCH ANDRA SIDAN,
En Viktorinox spartan kostar 200:- en korsakoski plastbalisong kostar en dryg húndring, en Opinel kostar också en hundring och billigfavoriten EKA 38 kolstål kostar 150:-. Ur det perspektivet är den inte prisvärd.

SUBJEKTIVT

Om jag tappade bort min skulle jag köpa en ny. Det är en bra kniv som jag vill ha och den har gjort mig 95%nöjd sånär som på det bladglapp som finns i den. Men jag relaterar inte knivar till kronor och ören på ett krasst sätt vad gäller mina egna inköp.

Glasklart svar va?

Bosse
 
Nirrebosse; sa:
1. Intressant. Tyskland och Japan har jag lite koll på men Ryssland, Tjeckien och kanske andra östländer vet jag nada om. Finns det bra knivar därifrån, fasta och eller fällbara?

2. Glasklart svar va?
1. Ryssarna och Tjeckerna har en hel del duktiga customtillverkare. Jag har varit i kontakt med några av dem och de är ofta tillmötesgående och seriösa. Ryssarna lägger tonvikten på fastbladare medans tjeckerna föredrar att tillverka fällknivar, en del med finurliga bladlåsningstekniker:
http://www.pokornyknives.com/Default.aspx?tabid=98

http://www.westonknives.com/

2. Helt glasklart
woohoo.gif


Tack!

~Paul~
 
Jag får väl säga Morakniv på samtliga och så har jag hållit mig till trådens ämne.

Utanför ämnet: Brukar ni lägga sekundärägg på mora och andra knivar med samma typ av platt sida som man bara lägger mot brynet? I går återställde jag en Martiini som under åratal fått ofrivillig sekundäregg till ursprungsslipning och det var ett helvete. Vill jag inte göra om.
 
Jag håller bladen utan sekundäregg i dessa fall. Kanske lite konvexa av brynet. Jobbet gör jag med stor motordriven slipsten. Då går det lätt.

Bosse
 
lapetter; sa:
Utanför ämnet: Brukar ni lägga sekundärägg på mora och andra knivar med samma typ av platt sida som man bara lägger mot brynet?
Det blir för jobbigt att bibehålla ursprungsformen hela tiden. Det har jag varken tid till eller lust att göra. Inte förrän primäreggen börjar bli runt 1 mm bred så kör jag en reprofilering. Då kör jag oftats på frihand och diamantbryne.

Det tar en stund men jag äger ingen bandslip där jag bor nu så jag har inget val. Funderar på att skaffa Black and Deckers lilla miniatyrbandslip som visas i TV reklamen i dagarna. Risken är dock att man får byta papper precis hela tiden.

~Paul~
 
bandslip

Jag brukar använda en gammal blackuntdecker bandslip till att återskapa kniveggen och det fungerar bra. Slippapperet räcker längre än vad man tror. Och även när det är helt nerslitet så funkar det ändå.

Fungerar bra för att få till rätt vinkel sedan så kan man behöva gå på med diamantbryde för att få bort slipgraderna oc för att få till den sista skärpan, Så köp en bandslip du.
 

Liknande trådar