1. Jaaa! Precis! Väl tolkat och uppfattat . Det är till exempel därför som man inte kan slipa fram alltför små eggvinklar på ett sådant stål som D2 (Sverker 21). Trots en utmärkt kemisk sammansättning så har det här stålet ett extremt stort korn. Skillnaden är avgrundslik till PM-stålen och även de svenska finkorniga dito, såsom AEB-L/13C26, 12C27 och 14C28N. Observera dock att 19C27 har ett i det närmaste lika stort korn som D2!1. Om jag förstår det rätt så är det därför man försöker få fint korn i stålet även på dom rostfria.
2. Nu är ju frågan hur mycket slagseghet behöver man? Skärpa, slitstyrka och rosttröghet är väl det första jag siktar efter.
3. Ska man göra större huggar och yxor så får man säkert tänka om.
4. Sen är väl vanliga kolståls stora fördel priset?
5. Men om priset är mindre viktigt. ( jag ska ju bara göra en...hahaha )?
2. Ja, det är frågan. Som jag nämnde tidigare, det beror på vad du tänker använda kniven till. En täljkniv vill man gärna ha lite slagseg, medan en utpräglad jaktkniv för småvilt eller en filékniv inte behöver denna tillgång till samma grad.
3. Huggare och yxor kräver kolstål i någon form.
4. Ja i princip. Det finns dock som vanligt undantag. De nu så populära japanska kockknivar i diverse japanska kolstålstyper är ofta både dyra ur materialsynpunkt och arbetssynpunkt. Ett pris på över 5K är vanligt förekommande i samband med en 24 cm kockkniv. Framför allt om det handlar om Virgin-stål, dvs ett japanskt nyupptaget stål som tidigare inte varit omsmällt.
5. Ja, då kan man kanske satsa lite extra .
~Paul~