Stort knivintresse - välj din favoritkniv

S1:an såg riktigt fin ut!

Elmax ska tydligen vara ett väldigt bra stål. Jag har inga erfarenheter av det själv men det går att köpa i lämpliga bitar från www.si-knives.se . Funderar själv på att köpa en bit och göra precis en sådan kniv som du beskriver. Visst är det som Paul skriver "overkill" med ett "super stål" i en sådan kniv men så är det ju med det mesta: Man vill ha större TV, mer hästkrafter, snabbare dator o.s.v. :)

Tack för tipset! Ja elmax är definitivt ett alternativ. Dom tycks kunna härda det åt en också. Det är ju en tillgång.
Fick furnuftet råda sprang vi alla omkring med moraknivar med plasthandtag. Tack och lov är galenskap en helt normal företeelse nuförtiden.

Kjell
 
1

3. Så är det. Men till täljning så är ett låglegerat kolstål trots allt lite bättre än M390. Det var framför allt därför jag tyckte det var overkill. Med andra ord M390 är inte ens lämpligast i sammanhanget så varför slösa på resurserna :).

~Paul~

Nu blir jag lite nyfiken. På vilket sätt är det så? Förutom rosttrögheten som jag uppskattar.

Kjell
 
Fördelen mot låglegerade kolstål är ju slagsegheten. Den är många gånger högre i legerade rostfria ståltyper än ett utpräglad kolstål. Det är just de hårda karbiderna (vanadinkarbider, molybdenkarbider, volframkarbider och kromkarbider) som bidrar till det. Om ett kolstål skall äga samma grad av slitstyrka så måste man höja dess hårdhet. Tyvärr medför detta steg att man då förlorar kolstålets största tillgång, nämligen slagsegheten. Kvar blir således ett sprött stål med dålig förmåga att vidstå väta och kemiska reagenter.

Det är som vanligt. Det gäller att tänka igenom noga vad man ämnar använda kniven till.

~Paul~

Paul, menar du slitstyrka istället för slagseghet i första meningen? Jag får inte ihop det riktigt annars. Tack förresten för att du delar med dig av din kunskap. Uppskattar verkligen det!
 
Nu blir jag lite nyfiken. På vilket sätt är det så? Förutom rosttrögheten som jag uppskattar.

Kjell
Kolstål är generellt eggstabilare än rostfritt (det gäller framför allt höglegerat rostfritt som i det här fallet). Det som ger rostfritt dess fördelar ger det också dess nackdelar, dvs de många hårda karbiderna. Dessa sitter i matrisen likt gatstenar i en vägbeläggning. När de utsätt för laterala vridningar och bändningar så har de en tendens att ramla ut ur matrisen. Resultatet är urflisning, dvs små mikroskopiska chips. Undantaget är låglegerade och mjuka rostfria ståltyper, som 420 och eventuellt också 440A. Dessa går med fördel att använda till liknande uppgifter som kolstål.

Eftersom kolstål saknar dessa attribut så är det därför eggstabilare, som jag redan har nämnt. Det flisar inte lika lätt som rostfritt. Eventuellt kan de vika av/rulla över om man provocerar det för mycket. Detta har dock med hårdheten att göra. Det gäller att pricka in stålets optimala blandning mellan slitstyrka och slagseghet.

Som jag redan nämnde, vill man öka på slitstyrkan i ett kolstål så måste man höja hårdheten. Det gäller därför att sikta så högt man kan utan att gå över gränsen, dvs utan att riskera erhålla sprödhet i stålet. Det finns otaliga metoder i samband med värmebehandling att få till rätt mix. Inga av dem är dock enkla att vare sig utföra eller ens förklara ;).

~Paul~
 
Paul, menar du slitstyrka istället för slagseghet i första meningen? Jag får inte ihop det riktigt annars. Tack förresten för att du delar med dig av din kunskap. Uppskattar verkligen det!
Jag har av misstag utelämnat ordet "än". Sorry.

Det skall stå: "Den är många gånger högre än i legerade rostfria ståltyper."

~Paul~
 
Ha ha bra komentar.

Geometry cuts.
Heat treatment determines how long.

Att ett blad håller skärpan länge o blir mera svårslipat hänger ihop som ler o långhalm. Det säger sej själv. :)
Jag håller på med en jakt kniv i vanadis stål, till mej själv, som är 64 HRC. Den kommer jag inte ens att fundera på att bryna. Den kommer att vara en djävul att bryna :/
Seved
 
Senast ändrad:
1. Geometry cuts. Heat treatment determines how long.

2. Att ett blad håller skärpan länge o blir mera svårslipat hänger ihop som ler o långhalm.

3. Jag håller på med en jakt kniv i vanadis stål, till mej själv, som är 64 HRC. Den kommer jag inte ens att fundera på att bryna. Den kommer att vara en djävul att bryna :/
1. Det var Roman Landes som yttrade dessa berömda ord för många år sedan. Han borde ju veta vad han snackar om :) ;).

2. Precis.

3. Haha, du får skylla dig själv. Det är dock ett angenämt arbete trots allt ;).

~Paul~
 
Om jag förstår det rätt så är det därför man försöker få fint korn i stålet även på dom rostfria. Nu är ju frågan hur mycket slagseghet behöver man? Skärpa, slitstyrka och rosttröghet är väl det första jag siktar efter. Ska man göra större huggar och yxor så får man säkert tänka om.
Sen är väl vanliga kolståls stora fördel priset? Men om priset är mindre viktigt. ( jag ska ju bara göra en...hahaha )?

Kjell
 
1. Det var Roman Landes som yttrade dessa berömda ord för många år sedan. Han borde ju veta vad han snackar om :) ;).

2. Precis.

3. Haha, du får skylla dig själv. Det är dock ett angenämt arbete trots allt ;).

~Paul~

1. Ja han borde ju veta som sagt, riktigt fyndigt ha ha ha.

2. Han vart lite sur i onödan där tycker jag. :) För som sagt det hänger ihop, man kan inte diskutera det utan det ena eller det andra, för användaren måste ta med det i beräkningarna.

3. Ha ha ja jag får väl göra det ha ha. Men det ska bli kul o se hur den håller skärpan. Ska köpa lite hampa rep o prova med B.L.A

Seved
 
Om jag förstår det rätt så är det därför man försöker få fint korn i stålet även på dom rostfria. Nu är ju frågan hur mycket slagseghet behöver man? Skärpa, slitstyrka och rosttröghet är väl det första jag siktar efter. Ska man göra större huggar och yxor så får man säkert tänka om.
Sen är väl vanliga kolståls stora fördel priset? Men om priset är mindre viktigt. ( jag ska ju bara göra en...hahaha )?

Kjell

Japp man eftersträvar alltid att få så finkorningt som möjligt. Stålet blir starkare och det är lättare att få skarpt.
Egenskaperna på stålet, får fundera över o beror på vad man ska ha kniven till. Åven om man kan använda stålen till det dom inte är optimala till.
Ja ibland får man bortse från priset på stålet, om man vill ha ett optimalt stål.

Seved
 
Repskarvning

Man lär sig så mycket här att jag tänkte försöka bidra med lite tips själv. Kanske är det skåpmat, men då får ni säga till.
Skarva lina.
Knutar har en tendens att bli lite stora så efter lite provande runt så kom jag fram till denna metod. Vad man behöver är; Lina, kniv, brännare och målartejp.
1. Först tejpar man repet där man vill skarva. Linda ganska många varv så att tejpen blir ett par millimeter tjock.
2. Skär av repet i rätt längd plus ett par millimeter ( genom tejpen ).
3. Skär bort ca två millimeter av tejpen ytterst på repändarna. Så att repet sticker ut utanför tejpen.
4. Smält båda ändarna samtidigt på en stabil låga. Jag bruka låta det gå så långt att plasten tar fyr. Vet inte om det är nödvändigt.
5. För ihop repändarna så hårt att tejp möter tejp
6. Det första man ser är att den överblivna plasten har bildat en ring utanför tejpen. Ta bort ring och tejp så är man klar.
 

Bilagor

  • _1090023.jpg
    _1090023.jpg
    48.3 KB · Visningar: 445
  • _1090025.jpg
    _1090025.jpg
    41 KB · Visningar: 438
  • _1090026.jpg
    _1090026.jpg
    42.2 KB · Visningar: 448
  • _1090027.jpg
    _1090027.jpg
    31.5 KB · Visningar: 443
  • _1090028.jpg
    _1090028.jpg
    29.1 KB · Visningar: 436
  • _1090029.jpg
    _1090029.jpg
    25.3 KB · Visningar: 444

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg