Stort knivintresse - välj din favoritkniv

Hej!

Jag vet att det är jävligt svårt att hitta en vettig Parang. Man kanske får ta och åka till malaysia nån dag och köpa med sig ett helt gäng!

Men hittade några som jag tyckte såg intressanta ut. Men som någon sagt innan vill man ju gärna känna och klämma.

http://www.onestopknifeshop.com/store/condor-village-parange-machete-ctk419-12hc.html

http://www.knivesaustralia.com.au/knives.html#SICUT
Tack för länkarna. Condor är jag inte helt överväldigad av men Sicut var en trevlig överraskning. Det märket har jag inte stött på tidigare.

Jag gillar en del etniska huggare från bl a engelska Martindale och Valiant.

Det svåra är att bedöma huggförmågan utan att få känna på dessa knivar.

~Paul~
 

Bilagor

  • c03a73d81109316d1e7ede880bfae3c4.jpg
    c03a73d81109316d1e7ede880bfae3c4.jpg
    72.1 KB · Visningar: 1,302
Herregud vad jag rört ihop det! En lite för lugn dag på jobbet resulterade i ett par timmars knivsurf mer än vad min gärna klara av. Kniven i fråga är alltså en benchmade 890 torrent. Inget annat
Ingen fara. Alla kan bli trötta i samband med knivsurf ;).

Detta är en modell som faktiskt inte säger mig något. Gillar inte choilen i bladet, gillar inte skålslipningen och gillar inte den protruderande glaskrossen som river upp byxorna. Köper man en Benchmade så bör den ha en Axis-bladlåsning, enligt min mening. Denna modell saknar den.

Till och med den gamla trotjänaren 710 är bättre ;).

~Paul~

PS Kniven har dock ett exemplariskt utformat clip!
 
Svartskaftade knivar.

Jag skriver gärna om mina slipjoints här då de ligger mig närmast hjärtat.

Nåt tiotal SAK lite drygt varav ca hälften i Alox. Lite svåra då de känns opersonliga men nog är det riktigt bra knivar. Troligen bäst tillverkade av alla mina fällknivar på det viset att kvaliten är så hög och jämn.

Har även en rejäl hög med EKA knivar både nya och gamla, Både Swede 45 och 60 wood har många år på nacken och mycket användning. Nyaste favoriten är en EKA 88 med vackert masurskaft. Tog mig ett par år att hitta en med vackert trä och döm om min förvåning när jag hittade en fining på jula av alla ställen.

Jag använder ofta även vanliga slidknivar. De köpta är mora 2000 eller exvis en jubileumskniv från 1996 från Brusletto eller en gammal martiini lappinleuku 230. Mest använder jag några handgjorda knivar av vänner eller mig själv samt en persson, kiruna kniv från 80talet. Ingen har parerskydd och alla har djup klickslira. Har lite andra också som bara ligger i kniv lådan, exvis helle nying och rosselli mormorstand.

När jag styckar vilket jag gör endel på hösten använder jag frosts och geisler slaktknivar. Nyaste urbeningskniven är en Victorinox, har inte bestämt mig vad jag tycker om den än men klar är att den är lite väl mjuk i stålet. Klart lägre hrc än en frost. Köpte på mig sliror till fällkniven S1 på 70 % häromåret och de passar för slaktknivarna. Bär dem inte i bältet men tycker det är elegant förvaringsplats i slaktväskan.

Så har jag då också några moderna fällknivar. Ni skriver ju om dem så jag tänkte inte vara sämre.
Från en benchmade period har jag en välanvänd AFCK samt en mini AFCK. Båda i ATS 34 och carbon fibre. Från Spyderco har jag Delica 4, grå Caly jr och dragonfly. Alla 3 FRN och VG10, 2 U2or från fällkniven, en från startåret 03 och en lite nyare. Har även en gammal röd FRN Gerber LST Som jag betraktar som modern. Främst kommer Delican och U2an till användning numera och det gör de frekvent om än inte på daglig basis. Jag är kolstålsfantast inget snack om det men trots det så måste jag nog säga att VG 10 i spydercos tappning är mitt absoluta favoritstål.

Förutom den ständiga lågintensiva jakten på slipjointknivar står även en orange EKA swingblade på önskelistan. Den norrländske älgjägarens nya favoritkniv. I mitt jaktlag använder 8 st av totalt 11 den kniven i år och den är klart imponerande men med tanke på gårdagens diskussion ytterligare en kniv som kräver lite extra renlighet.

Bosse
 
1. Nåt tiotal SAK lite drygt varav ca hälften i Alox. Lite svåra då de känns opersonliga men nog är det riktigt bra knivar. Troligen bäst tillverkade av alla mina fällknivar på det viset att kvaliten är så hög och jämn.

2. Har även en rejäl hög med EKA knivar både nya och gamla, Både Swede 45 och 60 wood har många år på nacken och mycket användning.

3. Nyaste favoriten är en EKA 88 med vackert masurskaft. Tog mig ett par år att hitta en med vackert trä och döm om min förvåning när jag hittade en fining på jula av alla ställen.

4. Jag använder ofta även vanliga slidknivar. De köpta är mora 2000 eller exvis en jubileumskniv från 1996 från Brusletto eller en gammal martiini lappinleuku 230. Mest använder jag några handgjorda knivar av vänner eller mig själv samt en persson, kiruna kniv från 80talet. Ingen har parerskydd och alla har djup klickslira. Har lite andra också som bara ligger i kniv lådan, exvis helle nying och rosselli mormorstand.

5. När jag styckar vilket jag gör endel på hösten använder jag frosts och geisler slaktknivar. Nyaste urbeningskniven är en Victorinox, har inte bestämt mig vad jag tycker om den än men klar är att den är lite väl mjuk i stålet. Klart lägre hrc än en frost.

6. Från en benchmade period har jag en välanvänd AFCK samt en mini AFCK. Båda i ATS 34 och carbon fibre.

7. Från Spyderco har jag Delica 4, grå Caly jr och dragonfly. Alla 3 FRN och VG10,

8. 2 U2or från fällkniven, en från startåret 03 och en lite nyare.

9. VG 10 i spydercos tappning är mitt absoluta favoritstål.

10. Förutom den ständiga lågintensiva jakten på slipjointknivar står även en orange EKA swingblade på önskelistan. Den norrländske älgjägarens nya favoritkniv. I mitt jaktlag använder 8 st av totalt 11 den kniven i år och den är klart imponerande men med tanke på gårdagens diskussion ytterligare en kniv som kräver lite extra renlighet.
Intressant läsning Bosse!

1. Hm, jag har på något sätt lyckats att undvika dessa knivar. Fråga mig inte varför. En anledning är kanske att de innehåller så få verktyg. Synd. Kan inte fatta varför man inte tillverkar en Vic Alox med liknande verktygsuppsättning som på t ex Compacten.

2. Ja, de är charmiga. Har också några stycken.

3. Japp, har en sådan också. Men däremot hade jag ingen aning om att Jula säljer dem?!?

4. Bra val.

5. Ja, Giesser är mjukare. Det skiljer på ca 2-3 Rockwell C grader.

6. Båda hör till samlarknivar idag.

7. Har inte fyran men den nya Delica FFG är på min lista. De övriga har jag redan.

8. Vilken gillar du bäst?

9. Ja, det är ett mycket fint stål. Min Endura FFG i detta stål har jag lyckats skärpa till den grad att den är den vassaste kniven jag äger. Den var inte helt ny när jag köpte den, annars hade jag inte gått loss på den ;).

10. Ja, denna modell har blivit riktigt populär, liksom kusinen Outdoor Edge i det japanska AUS-8. Jag har personligen lite svårt för den. Gillar inte den djupa skålslipningen. Föredrar full flatslipning på jaktknivar. Precisionen är det dock inget att säga om. Den är alldeles utmärkt.

~Paul~
 
Ingen fara. Alla kan bli trötta i samband med knivsurf ;).

Detta är en modell som faktiskt inte säger mig något. Gillar inte choilen i bladet, gillar inte skålslipningen och gillar inte den protruderande glaskrossen som river upp byxorna. Köper man en Benchmade så bör den ha en Axis-bladlåsning, enligt min mening. Denna modell saknar den.

Till och med den gamla trotjänaren 710 är bättre ;).

~Paul~

PS Kniven har dock ett exemplariskt utformat clip!

Choilen är väl den lilla biten av oslipad egg intill handtaget va? Är det av estetsika skäl du inte gillar det eller tycker du det hindrar användarvänligheten? Vad jag läst mig till så är det för att man skall kunna skärpa hela eggen. Nackdelarna skulle vara att man inte nyttjar bladets längd och att bladet fastnar i materialet man arbetar i.

Nått jag skulle vilja ha är en pedagogisk förklaring på vad som skiljer choil och ricasso?

Vad jag läst mig till så kallar dom det 3/4 flat grind. Att det alltså inte är skålslipad.

Den lilla "glaskrossen" har jag också funderat över. Om den upplevs som vass så rundar jag helt enkelt ned den med ett bryne. Är inte rädd att modifiera lite då jag blivit förälskad i utseendet i övrigt.

Får för mig att axis-låsningen inte är idiotsäker. Om de små små fjädrarna pajjar så är kniven obrukbar.
Är inte deras modified locking liner mer enkel och robust? tänker "keep it simpel".
Med vänlig hälsning, Olle
 
1. Choilen är väl den lilla biten av oslipad egg intill handtaget va..................................Nått jag skulle vilja ha är en pedagogisk förklaring på vad som skiljer choil och ricasso?

2. Är det av estetsika skäl du inte gillar det eller tycker du det hindrar användarvänligheten? Vad jag läst mig till så är det för att man skall kunna skärpa hela eggen. Nackdelarna skulle vara att man inte nyttjar bladets längd och att bladet fastnar i materialet man arbetar i.

3. Vad jag läst mig till så kallar dom det 3/4 flat grind. Att det alltså inte är skålslipad.

4. Den lilla "glaskrossen" har jag också funderat över. Om den upplevs som vass så rundar jag helt enkelt ned den med ett bryne. Är inte rädd att modifiera lite då jag blivit förälskad i utseendet i övrigt.

5. Får för mig att axis-låsningen inte är idiotsäker. Om de små små fjädrarna pajjar så är kniven obrukbar. ........Är inte deras modified locking liner mer enkel och robust? tänker "keep it simpel".
1. Choil är den halvcirkelrunda utskärningen i bladet. I det här fallet går den en bit in i själva ricasson. Ricasso är den platta delen intill handtaget där man oftast finner diverse textangivelser gällande stålet, tillv. landet och modellnumret. Choil och ricasso tillsammans brukar ibland vara skyldiga till att stjäla upp till en fjärdedel av eggens effektiva skärlängd:

Egg-greppfrhllande.jpg


2. Det är absolut inte av estetiska skäl, utan av praktiska. Se exemplet ovan. Det där argumentet att man skall kunna skärpa kniven ända ned på eggen utan att riskera sabba handtaget håller inte. Är man rädd att skada parerskyddet så varför bara inte tejpa över den? Dessutom behöver man inte beröva eggen upp till en fjärdedel bara för att undvika den risken ;). Det hade räckt med någon mm.

På min Benchmade 710 ser du klart och tydligt att man inte behöver en ricasso för att komma åt nära greppet i samband med slipning. Det räcker med en liten distanslucka. Faktum är att inte ens den behövs egentligen. En EKA 82/92 har en egg som går ända ned i handtaget och det funkar ändå ;).

MinBenchmade710-2M390-stl9.jpg


MinBenchmade710-2M390-stl7.jpg


3. OK, det var bra. Jag äger som sagt inte den modellen. På de flesta bilder jag sett ser det ut som om bladet vore skålslipat.

4. Är du inte rädd att gå loss på en helt ny kniv så är det bara att köra på!! Har du dessutom fastnat för kniven i fråga och anser att den uppfyller alla dina krav ur praktisk- och estetisk synpunkt så bör du slå till och skaffa den.

5. Axisen anses vara starkare än liner-locken. Omegafjädrarna brukar aldrig gå sönder samtidigt. Jag har bara hört talas om ett fall där fjädern på ena sidan har gått sönder. Kniven funkar även med endast en aktiv fjäder.

Jag har plockat isär både 710 och 530 för att kontrollera fjädrarnas status och bättrat på genom att lägga in teflonbrickor mellan handtaget och själva fjädrarna. Därefter smorde jag allt med Militec-1 fett. Att de blir skavda till den grad att de går sönder är uteslutet.

Axisens stora fördel är att den är anpassad för både höger- och vänsterhänta personer, samt den smidiga ut-/infällningen. Konstruktionen är mycket enkel att både serva och använda.

~Paul~
 
En uppkommande stjärna.

Det här är en kniv byggd av fransmannen Thierry Savidan.

Modellen heter "Inesis". Kolfiberskollor, liner lock, RWL-34 blad, HRC 66 (!).
 

Bilagor

  • Thierry Savidan -Inesis-.jpg
    Thierry Savidan -Inesis-.jpg
    27.6 KB · Visningar: 1,171
  • Min signatur.jpg
    Min signatur.jpg
    1.4 KB · Visningar: 989
synd att han inte kan jobba med kolfiber och bara sliper sönder en standard kolfiberplatta (så ser det i alla fall ut från denna bild)
 

Liknande trådar