Stort knivintresse - välj din favoritkniv

Rosellis UHC-stål är i princip samma stål som det japanska White Steel # 1 (Samurajsvärd-Katanor, samt Wootz/Bulat).

Det är i stort sett helt befriat från legeringsämnen och därför kräver mycket av själva värmebehandlingen. Det här stålet har m a o en enorm potential ifall man prickar värmebehandlingen korrekt men det kan också bli till en ren katastrof när värmebehandlingen inte är minutiöst utförd.

Det samma gäller självklart UHC-stålet! För att uppnå ett perfekt slutresultat så är därför en av kriterierna att man i stort sett behandlar varje blad för sig. Differentiell värmebehandling är alltid ett stort plus.

Rosellifabriken har förstås inte tid med allt detta. Deras värmebehandling är anpassad till större volymer och en viss rapphet i processen, pga den ekonomiska aspekten. Man kör därför på en genomsnittsbehandling som resulterar i en acceptabel kombination mellan slitstyrka och slagseghet. Varken mer eller mindre.

Problemet är nämligen den stora mängden karbid som gör stålet skört. Karbiderna bildar ett "spindelnät" och som jag nämnt tidigare så är det i gränserna mellan dessa och järnmatrisen som brottet/den plastiska deformationen gärna uppstår. Man har på olika sätt försökt att anpassa värmebehandlingen genom att köra flera cykler, liksom att behandla stålet som volframkarbidstål.

Därmed dock inte sagt att stålet är uselt! Tvärtom. Vad jag menar är att man inte fullt ut utnyttjar stålets fulla kapacitet.

Här är en video med Murray Carter där han använder en kockkniv i White 1. Kniven har nollegg och är noggrant striglad:

https://www.youtube.com/watch?v=IgqJBF_K6Yc

Avslutningsvis. När stålet lär fixat till belåtenhet så gäller det också att utrusta bladet med en perfekt bladform/profil, som det redan har nämnts. Detta är inte alltid det lättaste.

Jag har på senare tid haft mailkontakt med en likasinnad knivtoker som och som jobbar inom området på en hyfsat stort svenskt företag och som undertecknad snöat in på det här med bladgeometri. Han har gjort mätningar med hjälp av en apparat (Anagon) som mäter allt från graden av skärpa till tjocklek bakom eggen. Resultatet är förstås att bladgeometrin i de allra flesta fallen är avsevärt viktigare än graden av skärpa mätt i några micron (µ).

Personligen har jag på senare tid sysslat med att omvandla alla mina köksknivar från deras ursprungsslipfaser till en i mina ögon mest överlägsna dito, nämligen en svagt konvex slipfas med nollegg och efterföljande strigling för att skapa en liten microegg. Mitt första försök gjorde jag på frihand på en skalkniv. Jag brydde mig inte om att ta bort repor från bladkroppen:
 

Bilagor

  • Microegg, 2.jpg
    Microegg, 2.jpg
    175.9 KB · Visningar: 713
  • Min signatur.jpg
    Min signatur.jpg
    1.4 KB · Visningar: 692
Rosellis UHC-stål är i princip samma stål som det japanska White Steel # 1 (Samurajsvärd-Katanor, samt Wootz/Bulat).

Det är i stort sett helt befriat från legeringsämnen och därför kräver mycket av själva värmebehandlingen. Det här stålet har m a o en enorm potential ifall man prickar värmebehandlingen korrekt men det kan också bli till en ren katastrof när värmebehandlingen inte är minutiöst utförd.

Det samma gäller självklart UHC-stålet! För att uppnå ett perfekt slutresultat så är därför en av kriterierna att man i stort sett behandlar varje blad för sig. Differentiell värmebehandling är alltid ett stort plus.

Rosellifabriken har förstås inte tid med allt detta. Deras värmebehandling är anpassad till större volymer och en viss rapphet i processen, pga den ekonomiska aspekten. Man kör därför på en genomsnittsbehandling som resulterar i en acceptabel kombination mellan slitstyrka och slagseghet. Varken mer eller mindre.

Problemet är nämligen den stora mängden karbid som gör stålet skört. Karbiderna bildar ett "spindelnät" och som jag nämnt tidigare så är det i gränserna mellan dessa och järnmatrisen som brottet/den plastiska deformationen gärna uppstår. Man har på olika sätt försökt att anpassa värmebehandlingen genom att köra flera cykler, liksom att behandla stålet som volframkarbidstål.

Därmed dock inte sagt att stålet är uselt! Tvärtom. Vad jag menar är att man inte fullt ut utnyttjar stålets fulla kapacitet.

Här är en video med Murray Carter där han använder en kockkniv i White 1. Kniven har nollegg och är noggrant striglad:

https://www.youtube.com/watch?v=IgqJBF_K6Yc

Avslutningsvis. När stålet lär fixat till belåtenhet så gäller det också att utrusta bladet med en perfekt bladform/profil, som det redan har nämnts. Detta är inte alltid det lättaste.

Jag har på senare tid haft mailkontakt med en likasinnad knivtoker som och som jobbar inom området på en hyfsat stort svenskt företag och som undertecknad snöat in på det här med bladgeometri. Han har gjort mätningar med hjälp av en apparat (Anagon) som mäter allt från graden av skärpa till tjocklek bakom eggen. Resultatet är förstås att bladgeometrin i de allra flesta fallen är avsevärt viktigare än graden av skärpa mätt i några micron (µ).

Personligen har jag på senare tid sysslat med att omvandla alla mina köksknivar från deras ursprungsslipfaser till en i mina ögon mest överlägsna dito, nämligen en svagt konvex slipfas med nollegg och efterföljande strigling för att skapa en liten microegg. Mitt första försök gjorde jag på frihand på en skalkniv. Jag brydde mig inte om att ta bort repor från bladkroppen:

Intressant läsning!

Markerade texten påminner väldigt mycket om virtuovice på youtube. I slutändan brukar han slipa om majoriteten till en konvex slipfas också.
 
Nu är det gjort, lade precis en beställning på en Casström nr 10 i K720 Scandi med Bubinga handtag.
Plockade med en dangler till slidan när jag ändå var i farten...

Så nu börjar väntan, även om den kanske inte är så lång :)

Skickat från min SM-N910F via Tapatalk
 
Nu är det gjort, lade precis en beställning på en Casström nr 10 i K720 Scandi med Bubinga handtag.
Plockade med en dangler till slidan när jag ändå var i farten...

Så nu börjar väntan, även om den kanske inte är så lång :)

Skickat från min SM-N910F via Tapatalk

Ett bra val! Jag vågar nästan lova att du blir nöjd.

Om det var en Casström No. 3 dangler som du köpte så kan jag bara säga att det är ett riktigt bra tillbehör. Funkar kanonbra och är så otroligt praktisk.
 
Ja det var Casström no.3 jag beställde, kändes som ett vettigt tillbehör som kan passa andra slidor jag har.



Skickat från min SM-N910F via Tapatalk
 
Kommer absolut ge mina första intryck när jag fått kniven Paul, samt när jag fått tillfälle att ta den till skogs uppdatera lite.

Däremot så kan jag inte lova att skogsbrukandet kommer ske inom en snar framtid då mitt liv just nu har andra prioriteringar...

Skickat från min SM-N910F via Tapatalk
 
För drygt en 8 månader sen så postade jag om mitt första misslyckade försök till knivmakeri här i forumet så det är väl inte mer än rätt att jag postar mitt första lyckade försök till skogskniv :)

Stål: 1095
Total längd: 22.5
Blad längd: 11 cm
Tjocklek: 6 mm
Skaft: Micarta
Knivslida: Kydex

bush_liten.jpg


/Reed
 
För drygt en 8 månader sen så postade jag om mitt första misslyckade försök till knivmakeri här i forumet så det är väl inte mer än rätt att jag postar mitt första lyckade försök till skogskniv :)

Stål: 1095
Total längd: 22.5
Blad längd: 11 cm
Tjocklek: 6 mm
Skaft: Micarta
Knivslida: Kydex

bush_liten.jpg


/Reed

Ser mycket bra ut!
 

Liknande trådar


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg