...och detta ego verkar väcka sympati och beundran hos de flesta istället för förakt. Det är väl helt enkelt så att evolutionen inte nått längre än att vi beundrar de våghalsiga och omdömeslösa.
Varför är människor som deltar i högrisksporter värda förakt? Och omdömeslösa? De som deltar i högrisksporter har definitivt mer koll på risk än någon annan kategori av idrottsutövare mm. Eftersom de lever med riskmoment hela tiden, så kommer utövarna hela tiden sträva efter att minimera risken. Men somliga är villiga att acceptera mer risk än andra, so what? Är det bätttre att ta den (o)kalkylerade risken att åka bil till jobbet när det dör hundratals människor i trafiken varje år? Eller är det OK om man "måste" för att spra några minuter istället för att ta bussen samtidigt som risktagande för att uppleva något storslaget är "omdömeslöst"
Som vanligt när folk ställer den meningslösa frågan om "varför" så blir det något vulgärt av aktiviteter som många upplever som otroligt givande. Och hur farligt är egentligen de sk. "extremsporterna"? Det är väl bara höghöjdsalpinism och BASE som uppvisar höga olyckstal, allt annat som vanlig klättring, fallskärmshoppning osv. är ju relativt säkert.
Ska man ifrågasätta "extremsporternas dunkla motiv" kan man väl man lika gärna kan fråga sig varför folk plockar svamp eller vandrar..."Vad driver egentligen dessa människor att kånka omkring med 25 kilo på ryggen i en ramryggsäck i dagar, på dåliga stigar, genom ur och skur för att...vadå!?" Vad förväntar man sig för svar man på en sådan fråga?
Det är väl skönt att inte alla gillar fotboll och med så många människor som utövar olika sporter och hobbies är det väl bara naturligt att ett fåtal gillar lite udda grejer, det betyder väl inte att det är en mystisk drivkraft som ligger bakom.
