Kvinna och lumpen

Joru: Jaja jag kommer ta det lugnt i början. Som jag skrev så tänkte jag göra det i slutet... alltså precis innan jag rycker in.

Men är mjölk lika bra om man blandar det med något annat? Eller förlorar den protein och dyl? Jag dricker 1½ liter på 2 dagar men det är inte alltid ren mjölk utan även i te och dyl.

Gundj: Jag har haft punka dom här 3 dagarna ja men som jag skrev i ett annat inlägg, jag har haft annat att göra också. Min attityd? Vad är det för fel på min attityd? Ja, jag vill börja träna och kommer göra det också. Bara igår var jag ute och marscherade (gick i väldigt raskt takt) med ryggsäck med lätt tyngd i 4 timmar. Det är väl också träning? Men som sagt, bara för att jag inte fixar min punka samma dag som jag äntligen bestämmer mig för att satsa på militären så innebär det inte att jag inte har viljan. För mig, så som min vardag ser ut just nu, så krävs det mycket planering för att möten och min son inte ska krocka med träning. Visst jag kan ta med min son om jag ska träna men försök ni träna med en 5-åring som dessutom har autism. Inte så enkelt som man kan tro. Så klaga inte på min attityd bara för att jag inte gör allt på samma dag. Det finns bara 24 timmar på dygnet och oavsätt hur jag vänder på det kan jag inte få dygnet att räcka längre. När jag har fått in fasta dagar jag kan träna på som inte krockar för mycket så kommer jag köra fullt ut.

Militären är det jag vill jobba inom. Jag föll för det redan när jag var 13-14 år gammal och tränade med en av min fars hundar inom flygvapnet.
 
Det finns bara 24 timmar på dygnet och oavsätt hur jag vänder på det kan jag inte få dygnet att räcka längre.

I inlägg #12 skrev du "Jobb har jag inget så jag har alltså i princip hela dagarna bara till att kunna träna."

Så det är bara att köra på. Sätt din son i en vagn och spring bakom. Eller en cyckelkärra och cykla omkring några timmar.
 
Mija F: Absolut jag har dagarna till att träna! Men oavsätt så måste man planera.

Sätta min son i en vagn? HA! Jag blir glad om hans ens vill sitta i barnstolen på cykeln utan bråk! Vet du vad en cykelvagn kostar? Och än en gång.. få honom till att sitta där är ett krig i sig.
 
Mija F: Absolut jag har dagarna till att träna! Men oavsätt så måste man planera.

Sätta min son i en vagn? HA! Jag blir glad om hans ens vill sitta i barnstolen på cykeln utan bråk! Vet du vad en cykelvagn kostar? Och än en gång.. få honom till att sitta där är ett krig i sig.

Då får du väl låta fadern ta hand om sonen dom timmarna du tränar.

Det finns många som har jobb och är indisponibla under minst 9 timmar per dygn, har barn och ändå hinner träna.
 
Jag skulle vilja se de 45-kilos 18-åriga grabbar som skulle palla att träna inför lumpen och samtidigt vara förälder för en femåring med autism-diagnos. Jag tycker det är extremt starkt, och nånting som vårt försvar behöver oerhört mycket mer än drivor av finniga grabbar (av olika åldrar) som kan göra många armhävningar.

Däremot skulle jag inte slänga bort den kraften och jävlaranamman på att bli fotsoldat. Det finns det nog 90-kilosklunsar som fixar bättre.

Sluta fundera på kosttillskott och lägg den tiden på att faktiskt kolla upp en befattning där dina starka sidor får komma till nytta istället för dina svaga.
 
Om du är en 23-årig (ensam?) morsa med en autistisk 5-åring och klarar det bra så är du betydligt tuffare än de flesta militärer och har redan gjort lumpen 5 gånger om. Då har du, enligt min mening, ingenting att bevisa vare sig för dig själv eller för någon annan.
Ta en funderare på vad som är viktigt.
Att drömma sig bort till en en annan tillvaro är inte fel, det gör vi alla här på forumet, men om du utgår från var du är och vad du har så är chansen att du blir nöjd/lycklig oerhört mycket större.
Du har en son!
Hitta ett jobb borde vara viktigt.
Soldatbiten kan du faktiskt få i hemvärnet (Nationella skyddsstyrkorna) och innan du fnyser åt det så kolla vad som finns. Insatsplutoner, underrättelsekompani, hundgrupper mm.
Du kan få en bra (jo, faktiskt) utbildning i din egen takt som passar med ditt liv i övrigt och till skillnad från värplikten faktiskt göra en viktig insats för landet och samhället.
Träna för din egen skull och för att bli bäst i ditt hemvärnsförband.
Du kan få ALLT så välj inte bort det bästa av det för att få något "annat".
 
Mija F: Absolut finns det de! Men hur många av dom som har ett arbete plus barn söker in till lumpen? Det är skillnad att träna lite lätt för eget mående och att gå in på hård träning för lumpen. Och jadå. Hans far har honom. Mer än vad jag någonsin hade kunnat drömma om. Jag har en extrem tur som har en fader till min son som verkligen står där till 10000%. Han har honom mer än vad jag har för han har bättre förståelse för hans beteende än vad jag har och han kan ge honom det han behöver bättre än vad jag kan.

Martin Fjäderlätt: Tack. Som tur är så är han ett väldigt lätt autismbarn jämnfört med andra och i Lördags när jag träffade honom så pratade vi lite om militär och soldat. Han har ju sett spel både jag och han far spelar som t ex Battlefield och soldater på tv så han förstår lite vad militär är. Frågade honom om mamma fick lov att åka och bli soldat och det tyckte han var helt okey. Så länge jag dels tog med souvenir och så länge jag kom hem överhuvudtaget :)

Mija F: Han kommer vara hemma hos hans far. Självklart kan jag inte ha med honom till lumpen! Fattar väl vilken idiot som helst? Dax att ta lite kaffe och vakna kanske?
 
Snowhound: Nej jag är inte ensam mamma. Han bor som sagt mer hos sin far än mig av många olika anledningar. Jag förklarar lite i inlägget ovanför. :) I och med att hans far är så ansvarsfull som han är så kan jag med utan tvivel låta han ha sin son boende hos sig utan mig närvarande medans jag gör lumpen. Så den biten är redan fixad och när jag berättade för mins sons far att jag skulle in i lumpen så fanns det inget snack om det. Han tyckte absolut att jag skulle satsa. Han tyckte till och med att jag borde satsa på jägarsoldat (lite väl extremt kanske) för han trodde att det skulle jag klara. Min sons farfar har själv varit aktiv inom det militära så därför är min sons pappa väldigt positiv till det.
 
Nå, då är det viktiga som många påpekat bara att komma igång.
Struta till en början i detaljerna som kosttillskott och annat. Du hittar snart din egen väg och det mesta ger sig av sig själv när du väl har satt igång.
Släpp nu tangentbordet och gå ut och fixa cykeln.
Rapportera hit så snart det är färdigt.
Uppfattat, bra. Utgå!
 
Snowhound: Nä jag ska först ut och gå idag igen. Men jag ska till cykelaffär och köpa slang. Min butik hade inte rätt nämligen (tydligen så är 29" däck ovanliga? NOT!) så jag ska ta en promenad på 3,5 km, enkel väg, för att sedan komma hem och laga cykeln. Och jag sitter inte helt på latsidan. Igår var jag ute och gick i 4 timmar som sagt, med ryggsäck med vikt i. (lite duktig är jag)
 
Liknande trådar

Liknande trådar